GÖTEBORG ENERGI - EN DEL AV GÖTEBORGS STAD
Två kvinnor som tittar på plantor i ett växthus.

Gemensam klimatsatsning med biokolsanläggning

Foto: Lo Birgersson, Göteborgs Stad.

Renova och Göteborg Energi startar en produktionsanläggning för biokol i Tagene. Biokolet tillverkas från Göteborgarnas trädgårdsavfall och värmen från anläggningen används som klimatpositiv fjärrvärme. Satsningen innebär en ny kolsänka i Göteborg. 

Biokol används som jordförbättringsmedel och är ett kostnadseffektivt sätt att minska koldioxidutsläppen. I marken förmultnar biokolet mycket långsamt och kolet återgår inte till atmosfären på upp emot tusen år. Analyser från Göteborgs Stad och Klimatklivet visar att biokol innebär en stor samhällsvinst och tillhör de åtgärder som ger mest klimatvinst per krona. Produktionsanläggningen delfinansieras av Klimatklivet.

Biokolet kommer att tillverkas av ris från göteborgarnas trädgårdsavfall och förväntas binda cirka 6 000 ton koldioxid varje år, vilket motsvarar ett ungefär lika stort koldioxidutsläpp som 700 göteborgare ger upphov till. Överskottsvärmen från produktionen blir klimatpositiv fjärrvärme.

Film: en introduktion till biokol

– Vi är väldigt glada över att kunna gå vidare med den här satsningen, säger Anders Åström, VD för Renova. Biokol är inte bara bra för klimatet, det kommer att gynna regionen på flera sätt. Vi diskuterar just nu med potentiella kunder om hur biokolet kan användas för att skapa en grönare och friskare stadsmiljö.

Göteborg Energi och Renova samverkar på flera sätt för att hjälpa våra kunder att minska sitt klimatavtryck. Att lagra undan kol från atmosfären är ett av våra viktigaste verktyg för att nå klimatmålen. Det känns riktigt bra att det första projektet, en kolsänka genom biokol, nu blir verklighet , säger Alf Engqvist, VD på Göteborg Energi.

Biokol har även andra positiva effekter på miljön när det lagras i marken. Att förbättra jorden med biokol är en välbeprövad metod som använts av människor i flera hundra år.

Biokol är ett stabilt och poröst material med god förmåga att binda näring och vatten, vilket gynnar viktiga mikroorganismer och gör det lättare för växter att tillgodogöra sig näringsämnen. Blandat med gödsel eller kompostjord blir effekten ännu större. Ökad växtlighet bidrar i sin tur till att ännu mer kol lagras. Biokol fungerar dessutom väldigt bra för att filtrera och hålla kvar regnvatten. Filter och uppsamlingsmagasin med biokol minskar risken för översvämningar i staden och spridning av orenade miljögifter.

Projektet startar efter årsskiftet och anläggningen planeras att vara i drift våren/sommaren 2023.

• Biokol består av växtavfall och restprodukter från lant- och skogsbruk som hettats upp till en hög temperatur i en syrefattig miljö så att det inte sker en förbränning, så kallad pyrolys.

• Kolet i biokolet, som växterna samlat upp via fotosyntesen, återförs alltså inte till atmosfären och blir på så sätt en kolsänka.

• Överskottsvärmen från processen tas emot av Göteborg Energi till fjärrvärmesystemet.

• En viktig resurs för biokol är ris från trädgårdsavfall, som ofta inte lämpar sig för att återvinna som flis eller biogas. Biokolet förväntas binda cirka 6 000 ton koldioxid varje år, vilket motsvarar ett ungefär lika stort koldioxidutsläpp som 700 göteborgare ger upphov till. 

 

Att omvandla trädgårdsris till biokol

Mattias Gustafsson är biokolsexpert på konsultföretaget Ecotopic. Han var också en av de drivande i Stockholm Stads satsning på biokol. Nu står Göteborg i biokolsstartgroparna för att utveckla och hitta sätt att utnyttja fördelarna. Vad går att lära av huvudstaden?

Vanliga frågor och svar om biokol

Biokolet från Renovas anläggning förväntas ge en kolsänka på 6 000 ton koldioxid per år. Det motsvarar ca 700 göteborgares klimatavtryck.

I ett första skede tittar Renova på möjligheterna att använda svårhanterat trädgårdsavfall för att göra biokol. I ett senare skede kan det bli intressant med mer material som blir biokol, beroende på efterfrågan på biokol och klimatpositiv fjärrvärme.

Det beror på hur mycket man väljer att ta ut.  För att göra det enkelt så blir det ungefär 1/3 av materialet som blir biokol, 1/3 som blir värme och den sista tredjedelen går åt till att hålla processen i gång. 

Ris från trädgårdsavfall är ett lämpligt material eftersom det är svårt att röta det till biogas och det tar för lång tid att kompostera. Riset håller ofta en alltför ojämn kvalitet för att biokraftvärmeverk ska vara intresserade av att använda det som en energikälla, samtidigt som det tar upp onödig kapacitet på ett avfallskraftvärmeverk, som i stället behövs för betydligt ”smutsigare” avfall. Att göra biokol av ris från trädgårdsavfall genom pyrolys är därför en mycket attraktiv avfallsbehandlingsmetod.

Det är absolut dyrare med en biokolpanna än med en flispanna. Men det skapas fler produkter – i stället för en aska som inte går att göra så mycket med så bildas en säljbar produkt.

Porträtt av de fyra talarna från vårt webinar om biokol.

Missade du vårt webinar om biokol?

Tillsammans med experter och kollegor i branschen tar vi i en serie webinar oss an aktuella energifrågor. I avsnittet om biokol pratar vår hållbarhetschef Eric Zinn med biokolsspecialisten Mattias Gustafsson, Jessica Johansson som är senior omställningskonsult på Miljömatematik och Lia Detterfelt, utvecklingsstrateg på Renova.
icon-closeicon-stopchevron-lefticon-magnifychevron-disc-rightmenuicon-magnifychevron-downchevron-up