Se våra webinar i efterhand

Vi håller med om att redovisningen av avfallet bör spegla all dess påverkan och även olika aktörers rådighet. 

Bra fråga! Greenhouse Gas Protocol sitter i Washington DC, vilket gör att vi inte ens frågat om de vill delta. Kanske borde vi gjort det? I Sverige beslutas denna fråga i den så kallade Värmemarknadskommittéen där medlemmen som inte vill se en förändring hittills avstått från alla våra initiativ till att ha en dialog utanför själva kommittéen. 

Vi instämmer till 100 %. Vi förespråkar att även plastproducenterna börjar redovisa klimatpåverkan från den plast som hamnar i förbränningen som en del av sin Scope 3. De ska gynnas av åtgärder som leder till att mindre plast bränns. 

Cirka 3 000 av de omkring 74 000 kunder som har en anläggning på högst 63 A och därmed möjlighet att välja den valbara elnätsavgiften har hittills gjort det, vilket motsvarar drygt 4 procent.

Se svaret på nästa fråga.

Bilden som visades i presentationen visar bara 2026 och jämför inte andra år, därför behövs ingen temperaturkorrigering.

Jämförelsen mellan aktiva kunder i mars 2024 (innan skarp prissignal) och mars 2025 (första vintermånaden med skarp prissignal) beror till viss del på temperatur och där är slutsatsen om hur mycket deras beteende har ändrats tack vare den skarpare prissignalen lite svårare att dra. Det går ändå att se att formen på den normaliserade kurvan (snittuttag per timme under vintervardagar som % av eget maximalt uttag under perioden) visar ett djupare ”badkar” i mars 2025 dvs det blir tydligare avstånd från effektuttag under höglasttid (kl. 7-20) medan ”badkarets kanter” – dvs uttaget som inträffar under låglasttid blir högre. Att den normaliserade kurvan förändrar form, oberoende av de absoluta effektnivåerna i kW, indikerar att prissignalen har påverkat kundernas användningsmönster. Däremot är det svårt att med säkerhet kvantifiera hur stor denna effekt är.

OBS: antalet kunder är några hundra i mars 2025.

Se svaret på nästa fråga.

Vi har bara tittat på elnätsavgiften i det här fallet då det är den delen vi som nätbolag kan påverka. Vi förstår att den totala energikostnaden är viktig för kunden och verkar för att ge kunden helhetsbilden gällande den totala elkostnaden genom att bidra med det elnätsbolag kan påverka: elnätspriserna i ett standardiserat maskinläsbart format (elnätspris-API:t). 

På sikt ser vi att den största kundnyttan sannolikt uppstår när olika prissignaler – exempelvis från både elhandel och elnät – kan vägas samman och optimeras samtidigt. Sådana helhetslösningar är viktiga för samhället och hur de utvecklas är en viktig fråga för energimarknaden som helhet. Dock är vårt ansvar som elnätsbolag i dagens kontext att säkerställa att våra prissignaler är tydliga, transparenta och möjliga att integrera i framtida energitjänster.

Det är en utmaning att göra prognoser och vi jobbar på att vara så pricksäkra som möjligt när vi prognostiserar våra intäkter. I och med att antalet kunder är relativt lågt är också intäktsrisken relativt liten. Ju längre tid vi har den här prismodellen och kan dra lärdomar från verkliga utfall desto bättre prognoser kan vi göra.

Se svaret på nästa fråga.

Kortsiktigt (nya kunder som blir aktiva inom ett år) delar Göteborg Energi elnät risken för intäktsförlust med kundkollektivet beroende på prognos på aktiva kundgruppens tillväxt. Sedan händer flera saker på olika lång sikt. 

• Hela kundgruppens (max 63A i detta fall) andel avkostnadspoolen för effektavgiften sänks, i och med ett minskat effektuttag under höglasttid,som resulterar i ett lägre pris för effekt för hela gruppen gentemot övriga kundgrupper. På sikt uppnår man en ”sann fördelning” av effektkostnaden mellan kundgrupper. Givet att principen för fördelning av kostnadspoolen för effektavgiften (”framåtblickande kostnader” enl. EIFS 2022:1) baseras på hur mycket varje kundgrupp bidrar till uttaget under de högst belastade 20–100 timmarna på ett år, under ett lämpligt antal år, även efter 12 april 2027.

• Det sker en omfördelning mellan passiva och aktiva kunder inom kundgruppen. Aktiva kunders flexibilitet leder till lägre kostnaderför den aktiva gruppen som på kort sikt omfördelas till den passiva gruppen som ofta har ett högre effektuttag under höglasttid.

• På längre sikt är målet atteffektuttaget ska minska och på så vis också behovet av utbyggnad av elnätet och därmedden långsiktiga elnätskostnaden.

Vi har ännu inte genomfört någon formell mätning av hur kundnöjdheten har påverkats, men vi planerar att göra en utvärdering efter sommaren 2026.

En kundundersökning var ursprungligen planerad till mars 2026, ett år efter lanseringen av den valbara prismodellen. Undersökningen sköts dock upp med anledning av den omfattande debatten kring effektavgifter under perioden.

Även om vi ännu saknar resultat från en kundnöjdhetsmätning ser vi flera positiva indikationer. Bland annat väljer omkring 90 procent av kunderna att fortsätta med den valbara prismodellen när deras första 12-månadersperiod löper ut, trots att de då har möjlighet att återgå till den ordinarie elnätsavgiften. Det tyder på att många kunder upplever att modellen fungerar väl för deras behov.

Antagligen blev du flyttad till den ordinarie modellen efter fyra olika dygn där du överstigit 6 kW som timmedeleffekt och sedan har du valt 14 kW som gäller i 12 månader. Vi flyttar inte kunden till någon annan effektgräns, det måste kunden själv göra. 

Det stämmer att 10 kW introducerades först i mars 2026 efter återkoppling från kunder och vi förstår att du inte haft möjligheten att välja den. 

Som vi nämnde under sändningen, introducerades dessa virtuella säkringar som ett relativt trubbigt verktyg mot ev. överbelastning av elskåp eller nätstation på gatu/kvartersnivå under nattetid då både elhandelspriset är lågt och effektavgiften med den valbara modellen är 0kr. 

Vi diskuterar gärna den generella utformningen av prismodellerna och affärsreglerna med syfte att förbättra dem, men vill gärna behålla en likabehandling av kunderna och en rimlig riskfördelning mellan Göteborg Energi Nät AB och kund via affärsreglerna.

Arbetet med maskinläsbarhet är en viktig förutsättning för att fler kunder ska kunna dra nytta av flexibla elnätspriser och automatisera sin elanvändning. Därför ser vi mycket positivt på det samarbetsprojekt som RISE driver kring standardiserad delning av elnätspriser i maskinläsbart format. Vi är tacksamma för det aktiva deltagandet av alla elnätsbolag, energioptimeringsbolag, intresseorganisationer och elnätskunder i denna insats.

Tydlighet kring spelreglerna för utformningen av elnätsprismodeller kommer att underlätta att en stor andel av elnätsbolagen i Sverige att exponerasina prismodeller och prisnivåer via ett standardiserat gemensamt API.

Vi arbetar aktivt för att så många kunder som möjligt ska kunna få tillgång till sina elnätspriser på ett maskinläsbart sätt (API). Det skapar bättre möjligheter för kunder och tjänsteleverantörer att utveckla smarta lösningar som kan styra elanvändningen automatiskt utifrån aktuella elnätspriser.

Vi funderar på en symmetrisk prismodell för inmatningskunderna som kan fördela ersättningen till kund enligt belastningen på elnätet, speciellt vid möjlighet att exponera prognosbaserade elnätspriser. Regelverket kring nätnytta och nätnyttoersättning behöver utvecklas, eftersom dagens ersättningsnivåer ofta är relativt begränsade jämfört med de kostnader som effektuttag kan ge upphov till.Vi tittar på hur vi kan ersätta olika typer av nätnytta, både genom prismodeller och vår lokala flexmarknad Effekthandel Väst. Även principer för fördelning av kostnaderna mellan uttags- och inmatningskunder är viktiga i sammanhanget. 

Vi följer utvecklingen på området och ser att vissa elnätsbolag har valt att koppla energiavgiften till spotpriset. För oss är det dock inte aktuellt i dagsläget.

En viktig anledning är att vi prissäkrar våra nätförluster för att skapa en jämnare och mer förutsägbar kostnadsutveckling över tid. Genom att hantera kostnaderna på det sättet kan vi också erbjuda en fast energiavgift (elöverföringsavgift) året runt.

Vi är medvetna om att vissa kunder, särskilt de som aktivt styr sin elanvändning, skulle kunna uppskatta en mer dynamisk energiavgift som följer spotpriset. Samtidigt ser vi att en fast energiavgift ger en stabil och förutsägbar prismodell för merparten av våra kunder.

Vårt fokus ligger därför i första hand på att utveckla prissignaler kopplade till effekt, där kundernas möjlighet att påverka sin kostnad också är som störst.

Vi har i dag en grundläggande förståelse för vilka kunder som väljer att vara aktiva, men vi ser också att det finns ett stort värde i att fördjupa den analysen framöver.

Vår erfarenhet hittills är att möjligheten att dra nytta av den valbara prismodellen ofta hänger samman med faktorer som kunskap om energianvändning, intresse för att följa och styra sin elanvändning samt tillgång till teknik som elbilsladdning, batterilager eller smarta styrsystem. 

Det är rimligt att anta att sådana faktorer i viss utsträckning samvarierar med exempelvis ålder, boendesituation och socioekonomiska förutsättningar. Vi samlar dock inte in uppgifter om kundernas socioekonomiska profil och kan därför inte dra några säkra slutsatser kring dessa samband i dagsläget.

Vi delar bilden att en bättre förståelse för vilka kunder som väljer att vara aktiva – och vilka hinder som finns för andra kundgrupper – är viktig för att kunna utveckla och utforma framtida prismodeller på ett sätt som fungerar för så många som möjligt.

Det är en viktig fråga som vi diskuterar löpande. Vi är medvetna om att kunder har olika ekonomiska förutsättningar och olika möjligheter att anpassa sin elanvändning. Den förståelsen finns på alla nivåer inom Göteborg Energi elnät och är något vi tar hänsyn till när vi utvecklar våra prismodeller.

Samtidigt behöver elnätsavgifterna uppfylla de krav som ställs i regelverket.

Enligt Energimarknadsinspektionen har elnätsavgifter i huvudsak två syften: ge elnätsföretagen intäkter som är tillräckliga för att täcka deras effektiva kostnader för drift av och investeringar i elnätet samt ge elnätskunderna skäliga priser och incitament att använda elnätet effektivt. 

Kundgrupper som har samma elnätstekniska förutsättningar ska ha samma elnätsavgifter (struktur och prisnivåer). Geografisk diskriminering är idag inte tillåtet, även om diskussioner inom Ei pågår om detta.

Därför har vi valt att göra prismodellen i fråga valbar. Kunder som vill och kan vara mer aktiva får möjlighet att påverka sina kostnader, samtidigt som den ordinarie elnätsavgiften finns kvar för kunder som inte vill eller har möjlighet att anpassa sin elanvändning.

Det är också viktigt att framhålla att möjligheten att påverka sina kostnader inte enbart handlar om investeringar i batterier eller avancerad styrteknik. Många kunder kan minska sitt effektuttag genom relativt enkla förändringar, som att flytta elbilsladdning eller annan energikrävande användning till tider då belastningen på elnätet är lägre.

Frågor om bredare omfördelning mellan olika kundgrupper och sociala hänsyn är viktiga samhällsfrågor, men ligger i första hand utanför elnätsavgiftens syfte och det uppdrag som elnätsregleringen ger oss som nätföretag.

Ja, vi ser dynamiska elnätspriser som ett intressant utvecklingsområde. Enligt ett styrelsebeslut från den 31 mars 2026 ska Göteborg Energi elnät fortsätta utvecklingen av dynamiska priser baserade på prognostiserad belastning i elnätet.

Vi har en pågående dialog med intresserade kunder på både företags- och privatsidan och vi tittar på att genomföra ett pilotprojekt i nära framtid. Vi har aktivt bidragit till utvecklingen av standardformat för delning av dynamiska elnätspriser inom det RISE-ledda samarbetet kring API för elnätspriser (se”DynamicPricing”härför tekniska detaljer).

Vi ser även att den preliminära träffsäkerheten från verktyg för kortsiktiga lastprognoser på stadsnivå är omkring 90% 1–3 dagar innan realtid. Så vi tror att förutsättningarna finns för att prova dynamiska priser på tim- och, i förlängningen, kvartsnivå.

Den valbara prismodellen som finns idag bygger inte direkt på en beräkning av framtida investeringskostnader. Däremot är den ett steg mot att ge kunder ekonomiska incitament att minska sitt effektuttag under perioder då elnätet är som mest belastat. På längre sikt är ambitionen att sådana prissignaler ska bidra till ett mer effektivt utnyttjande av elnätet och därmed minska behovet av kostsamma nätförstärkningar. Idag finns inte tillräckligt med data för att bedöma kundernas priskänslighet fullt ut men vi har som mål att hela tiden öka antalet aktiva kunder och jobbar utifrån antagandet om att 10–15% av effektuttaget är mer priskänsligt och därmed mer flexibelt inom några år.

Vi tror att det är viktigt att titta på alternativkostnaden för utbyggnaden av elnätet utan prissignaler (”framtida investeringar”) och utifrån det undersöka vad prissignalen behöver vara för att undvika den (”hur mycket lägre kostnad behöver aktiva kunder få för att vara flexibla”). Vi har, bland annat med hjälp av data från kunder som tecknatden valbara prismodellen, genomfört simuleringar som visar möjliga scenarier. Övergripande beräkningar visar på en ökning av elnätsavgiften med omkring 1 000–6 000 kronor per år och villa, förutsatt att det inte finns prissignaler som får kunderna att sprida ut sin elanvändning – framför allt laddningen – till tider på dygnet då elnätet är mindre belastat. Vår bedömning är att en kostnadsökning på cirka 3 000 kronor per år är det mest troliga på sikt. Detta motsvarar årliga investeringar för Göteborg Energi elnät på omkring 50–180 miljoner kronor per år under 20 år. Mer på temat hittar man i den nya rapporten Göteborgs elektrifiering 2026.

I Fas 1 har endast el varit i fokus. Värme, kyla och ånga kommer att tas upp i fas 1 som har publiceras för remiss Q2–Q3 i år.

Intressant att se hur SBTi kommer att hantera detta. Observera dock att förslaget från GHGP kommer i användning först 2028. Dessutom behöver inte SBT‑mål omvalideras förrän efter 5 år från att det godkänns. Antar att det är först då ändringar behöver göras för de som redan har mål. För de som ska sätta nya mål efter 2028 däremot kan detta påverka. Här kan dock SBTi ta fasta på att GHGP talar om trösklar för storlek på företag och konsumtion. Sammanfattningsvis så kommer SBTi säkert införa förändringarna för GHGP men att infasningen kommer bli försenad.

I denna kontext används ursprungsgarantier för att påverka vilken klimatpåverkan man redovisar för sin historiska energianvändning. Detta sker inte i verkligheten, eftersom ursprungsgarantier inte påverkar  vilken elproduktion som varit igång under den aktuella tiden som elen användes. En del påstår att ursprungsgarantier förhoppningsvis har en påverkan på framtida investeringar i ny elproduktion, men eftersom värdet på ursprungsgarantier är väldigt litet jämfört med variationerna i elpriset är det svårt/omöjligt att påstå att de har någon större påverkan på intresset att investera. Och som sagt, framtida investeringar har inget med historiska utsläpp att göra. 

Jag tänker att 

1. Driftoptimering alltid kan göras oavsett teknisk mognad, och min erfarenhet att är man i princip alltid hittar mer saker som inte funkar som tänkt, och att det finns mer potential trots att man tidigare gjort driftoptimering (dvs är något som behöver göras återkommande). Ju mindre teknisk mognad, desto mer behöver genomgång göras ute i fastigheterna. Ju högre teknisk mognad desto mer rondering och analys kan göras via styrsystemen. 

2. Nu har jag främst jobbat i fastighetsorganisationer med relativt hög teknisk mognad, och för Framtidens del så har vi ju t.ex. redan givare i alla lägenheter, vilket ju ger oss mer potential att göra insatser som inte innebär att tillföra en mängd komponenter som inneburit en klimatbelastning i tillverkningsskedet. Här behöver man räkna på det i de enskilda fallen (som vanligt "det beror på"). Här kan man hamna i problematiken är att det saknas klimatdata/EPDer för många installationskomponenter idag, men det börjar komma allt mer. Men generellt så gäller ju att a) ju större fastighetsyta de tillförda styrkomponenterna ger effektiviseringnytta för, desto större klimatnytta, b) ju större minskning en styrinsats ger (potentialen varierar ju stort mellan olika fastigheter) desto klimatnytta c) ju mer en styrinsats påverkar effektuttaget under peakperioder, desto större klimatnytta (men gäller att man har ansatt sina beräkningar med rätt klimadata för dessa fall).

Ja, ett varmare klimat kommer att kräva mer kylning, vilket redan märks i varmare regioner där elpriset ökar kraftigt under de varmaste dagarna. Som tur är, finns stora möjligheter att bygga ut solelen där klimatet är mycket varmt. Det är en större utmaning att förse de kallare regionerna med mycket el eftersom både vinden ofta levererar sämre också. 

Energiföretagen förespråkar teknikneutrala villkor i byggreglerna gällande val av hållbara uppvärmningslösningar. Vi anser att man bör se över värdena på viktningsfaktorerna i energikraven i byggreglerna så att denna intention verkligen uppfylls och att individuella uppvärmningslösningar inte gynnas i förhållande till fjärrvärmen. En fråga som kan vara aktuell att lyfta i Boverkets remiss av de nya energihushållningsföreskrifter som är ute för synpunkter till den 17/4. 

Vi ställer inte andra krav på energileverantörerna baserat på våra nya strategier. Att vi reviderat/tagit fram nya strategier beror framför allt på att vi har nya mål som även omfattar våra olika förvaltnings- och investeringsprocesser (-90% mellan 2020-2030), vilket påverkar exempelvis hur vi behöver tänka kring underhåll och energieffektivisering. Våra nya strategier skapar förutsättningar för att verka i riktning att nå klimatmålen, men har också då synliggjort att våra övergripande energimål är trubbiga. Energieffektiviserigsmålen är satta på tidigt 2010-tal, i en annan kontext. Vi (både Framtiden och Göteborgs Stad) behöver göra ett omtag och definiera syftet och nyttorna med våra energieffektiviseringsmål, och hur de baserat på detta bör vara formulerade för att styra mot dessa nyttor. I förslaget till uppdaterat Miljö- och klimatprogram för Göteborgs Stad så föreslår ett nytt strategiområdet för energi, som syfter till att samordna hela systemfrågan, så att vi bättre kan optimera produktions- och användningssidan, framtidsscenarier för energisystemet i en lokal kontext, klimatpåverkan etc. Vi har länge efterfråga detta. Och här har vi en föredel i Göteborg, där vi och energibolag har samma ägare. 

Jättebra fråga och förstås svårt att svara på. Tanken från GHG-protocol är att redovisningen bättre ska fånga upp detta med timbaserad redovisning. När det gäller ursprungsgarantierna och batterier så ska laddningen av batteriet ske samma timme som elen produceras. Ursprungsattributet låses till batteriet och kan sedan bokföras för konsumtion vid ett senare tillfälle. Observera dock att förluster i batteriet ska redovisas i scope 2, så en konsumtion av 0,9 MWh från batteriet kanske kräver 1 MWh ursprungsattribut om förlusten i batteriet är 10%.

Eric Zinn, hållbarhetschef på Göteborg Energi sedan 2017, har lett arbetet med att minska fossila bränslen och öka förnybar energi, bland annat genom att installera en bioångpanna via Rya kraftvärmevärk. Eric arbetar också med social hållbarhet, inklusive mångfald och inkludering. 

Energieffektivisering är ett grundläggande begrepp för en mer hållbar energianvändning men vad innebär det egentligen? Som land har Sverige effektiviserat sin elanvändning betydligt mer under flera decennier, ändå anser många att mycket mer ska göras. Nya EU-direktiv ska ge oss ytterligare skjuts i arbetet, men vad säger de egentligen? Vad innebär energieffektivisering i det framtida energisystemet?

Erik Thornström, är ansvarig för skatter, styrmedel och resurseffektiv energianvändning på branschorganisationen Energiföretagen Sverige, där han arbetar för att forma framtidens energipolitik och skapa rätt förutsättningar för en fossilfri energisektor. Med sin djupa kunskap om styrmedel och skatter är han en drivande röst i debatten om hur vi når klimatmålen på ett smart och resurseffektivt sätt. Erik brinner för att bygga broar mellan teknik, ekonomi och politik - och inspirerar till lösningar som gör omställningen möjlig. 

GHG-protokollet är den vanligaste metodiken för klimatredovisning och syftar till att vägleda företag till kloka beslut. Det finns dock en del utmaningar inte minst när det gäller det svenska energisystemet som är annorlunda andra länders. Här finns risk att det blir fel när man försöker att minska klimatpåverkan från sin uppvärmning! 

Göran Erselius, grundare av 2050 Consulting, har varit involverad i GHG-protokollet sedan dess början på 2000-talet. Han har hjälpt många företag att förstå och tillämpa protokollet, samt tagit fram vägledning för branschorganisationer och koncerner. Göran är kursledare hos Aktuell Hållbarhet inom GHG-protokollet och Science Based Target, med över 1000 deltagare.

Många fastighetsägare arbetar aktivt med källsortering men upplever att det är svårt att synliggöra de framsteg som görs. Den nya CSRD-rapporteringen gör att arbetet med att minska plasten i restavfallet blir mer synligt i hållbarhetsredovisningen. Hur ska fastighetsägare göra och hur kommer redovisningen att se ut?

Nina Jacobsson Stålheim, Utvecklingsschef för ekologisk hållbarhet Förvaltnings AB Framtiden, där hon leder arbetet med att nå Göteborgs klimatmål 2030 genom hållbart byggande och energiomställning. Hon har över 15 års erfarenhet som strateg och ledare inom miljö och bygg och är en drivande kraft i nationella närverk för hållbar stadsutveckling. Lokalt engagerar hon sig i att skapa gröna lösningar för Göteborgs bostadsområden såsom cirkulära materialflöden.

Det ser säkert olika ut beroende på lokala förutsättningar. Frågan finns dock mer både i vårt uppdrag kring kraft och fjärrvärme som i satsningarna på energiplanering.

Spillvärme från datacenter används redan i en del fjärrvärmenät men förutsätter alltid "spetsning" med en värmepump. Sällan placeras större datacenter i närhet av större orter, vilket gör det svårt att ta tillvara en låggradig spillvärme. 

Det är bra att fjärrvärmeleverantörer utmanas, då konkurrensen sporrar utveckling. Idag finns flera exempel när fastighetsägare införskaffat värmepump för att minska fjärrvärmeleveranserna, varpå fjärrvärmeleverantören höjer priset. Anledning är ofta kopplad att fjärrvärmens intäkter inte speglar produktionspriset i realtid, och att leverera fjärrvärme "på spets" är den dyraste produktionen. 

Det är viktigt att fjärrvärmebolag och fastighetsägare diskuterar förutsättningarna för förändringar, helst innan de genomförs, för att se om det går att hitta gemensamma nyttor. Kan fastighetsägarens värmepump bli en tillgång för fjärrvärmebolaget?

I dagsläget är en nationell styrning svårt att genomföra. Frågeställningen adresseras dock i såväl energiberdskapsarbetet som energiplaneringsarbete. 

I någon mån vore det önskvärt att placera allt i närheten av där människor finns, samtidigt har vi utmaningar i elnät, fysiskt utrymme och markanvändning generellt. I ett sånt läge får man fundera på vad som är mest prioriterat att ha närhet till – en allt annat än enkel fråga!

Det finns skäl att ser över hela den svenska energibeskattningen då den kommer från en tidsålder med helt andra utmaningar än idag. Det samma gäller väl i någon mån energibeskattningen kopplad till kraft och fjärrvärme.

Politik är sällan bara logiskt, utan ett resultat av olika intressen och olika synsätt. Vi i Sverige måste fortsätta att kämpa för det som vi tror är bäst, genom samtal, genom att visa upp våra kloka system och genom att ständigt förbättra även våra lösningar.

Eric Zinn, hållbarhetschef på Göteborg Energi sedan 2017, har lett arbetet med att minska fossila bränslen och öka förnybar energi. Han samtalar dagligen med företagare som söker lönsamma lösningar till mer hållbara affärer. Eric arbetar också med social hållbarhet, inklusive mångfald och inkludering. 

Fjärr- och kraftvärmen är avgörande för Sveriges energiförsörjning och avlastar elsystemet med nära 50 TWh årligen - vilket motsvarar en tredjedel av Sveriges elanvändning. Fastigheter står för en tredjedel av energianvändningen, vilket gör fastighetsägare till nyckelaktörer i omställningen. Fjärrvärmens framtid påpverkar inte bara energisystemet som helet - utan också möjligheten att bygga och förvalta vårt samhälle långsiktigt. När kostnaderna ökar, riskerar vi både ett förfall i befintligt byggnadsbestånd och en inbromsning i nyproduktionen. Detta är varken önskvärt eller långsiktigt hållbart för någon. Därför behöver vi tillsammans verka för en konkurrenskraftig, prisvärd fjärr- och kraftvärme som kan fortsätta bidra med robusthet, planerbarhet och avlastning till energisystemet.

Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige 

Anders har en gedigen bakgrund inom näringspolitik. Han är en strategisk och kommunikativ ledare som driver frågor om hållbar stadsutveckling, hyresmarknadens funktion och medlemsnytta. Holmestig betonar fastighetsbranschens samhällsroll och vikten av långsiktiga lösningar.  

Energimyndigheten har sedan länge påtalat vilken stor betydelse Sveriges fjärrvärmesystem har för hela vårt energisystems konkurrenskraft, miljöprestanda och motståndskraft. Nu har expertmyndigheten fått regeringens uppdrag att ta fram förslag på hur fjärrvärmens konkurrenskraft kan förbättras för att bibehålla dess värdefulla bidrag. Det ska vara ett självklart val för fastighetsägare att välja fjärrvärmen.  

Gustav Ebenå, avdelningschef Energimyndighetens analysavdelning

I Gustav Ebenås portfölj finns allt från EU:s styrning, marknads- och styrmedelsanalyser, energistatistik samt prognoser och scenarier. Han bidrar särskilt till att energidebatten och Sveriges omställning till fossilfrihet, så långt det är möjligt, vilar på solid fakta. Gustav syns därför inte sällan i debatter och kampanjer, bland annat för att minska elanvädningen och främja hållbara lösningar. 

EU:s Clean Industrial Deal syftar bland annat på att stärka EU:s konkurrenskraft. Det ska ske genom påskyndad utfasning av fossila bränslen, cirkulär ekonomi och en grön återindustrialisering av Europa. Kommissionen vill skapa en fullt ut harmoniserad inre marknad för avfall och att cikuläritet sätts i centrum för en strategi för fossilfrihet. Ska Sverige, som toppar ligan för Europas renaste och mest effektiva avfallsförbränning, bli en tranregional hub för energiåtervinning? Kan svensk energiåtervinning i kombination med CCS-CCU bidra till EU:s mål för en cirkulär och fossilfri ekonomi och samtidigt stärka svensk konkurrenskraft?

Minna Gillberg, rådgivare på Avfall Sverige

Minna har fokus på att påverka beslutsfattare både nationellt och inom EU. Hon har lång erfarenhet från Bryssel, där hon har arbetat med miljöfrågor och EU:s gröna giv i parlamentet. Minna är expert på lagstiftningsprocesser och driver strategiskt påverkansarbete för att stärka avfallsektorns roll i omställningen till en cirkulär ekonomi.  

Ja, det är timmedeleffekt som vi arbetar med både när vi fakturerar er kunder samt mäter i nätet.

Belastningen på vårt elnät är som högst under kalla vinterdagar  eftersom elen används i väldigt stor utsträckning för uppvärmning. Topplasttimmen 2024 var den 16 januari kl 10 på förmiddagen.

Om man övertrasserar sin maximala effektgräns under en timme, vid fler än tre olika dygn inom avtalsperioden, så avslutas den tidsindelade elnätsavgiften och man flyttas tillbaka till den ordinarie elnätsavgiften. Ni faktureras enligt befintlig ordinarie elnätsavgift för perioden sedan det första tillfället av övertrassering inträffade.

Ja, i dagsläget är den helt frivillig. 

Den är i skrivande stund frivillig för kunder med ett elnätsavtal max 63A. Senast 1 januari 2027 kommer alla kunder ha en tidsindelad elnätsavgift.

Vi har övervägt och undersökt Produktion Göteborg Energi inom en annan del av vår verksamhet, men för närvarande utvärderar vi inte SMR.

Elnätsavgifterna kommer att variera beroende på var i landet man befinner sig, eftersom varje område har sitt eget elnät. Det kan finnas begränsningar på lokalnätsnivå som inte förekommer högre upp i systemet. Därför kommer olika elnät att ha olika tidsramar, vilket är helt naturligt.

Ja, SvK ansvarar främst för stamnätet som utgör ryggraden i Sveriges elöverföringssystem. 

Eric Zinn, hållbarhetschef på Göteborg Energi sedan 2017, har lett arbetet med att minska fossila bränslen och öka förnybar energi. Han samtalar dagligen med företagare som söker lönsamma lösningar till mer hållbara affärer. Eric arbetar också med social hållbarhet, inklusive mångfald och inkludering. 

Göteborg har haft en imponerande ekonomisk tillväxt de senaste 20 åren men den riskerar att hämmas framöver av tillgången på el. Nya elnät till Göteborg riskerar att inte byggas i den takt som staden växer och samtidigt finns det gott om utrymme i elnäten de flesta timmarna. Så tillsammans måste vi hjälpas åt för att frigöra tillräckligt mycket utrymme i elnätet till allt nytt som planeras för vår stad.  

Jennie Sjöstedt, Avdelningschef Kund och affär på Göteborg Energi elnät 

Jennie Sjöstedt har under senare år utvecklat vår kunddialog som givit oss bättre insikter om våra kunders behov och förväntningar på elnätet. Hon brinner för att fler ska förstå hur vi tillsammans kan utveckla vårt smarta elnät med alla dess nya möjligheter. 

Vi inför nu en valbar tidsindelad elnätsavgift som gör det möjligt för dig och ditt företag att spara pengar på att flytta delar av er elanvändning, från timmar då elnätet är högt belastat till andra timmar med mindre belastning. Vi går igenom hur din effektanvändning beräknas och ger dig enkla exempel på hur du kan drar nytta av elnätsavgiften och de möjligheter som ges. 

Mihail Chigrichenko, Affärsutvecklare på Göteborg Energi elnät

Mihail har jobbat i flera år med att förstå våra elkunders behov och beteenden för att utveckla smartare incitament som leder till klokare elanvändning och ett mer konkurrenskraftigt elnät. 

Telia har investerat i batterier och anpassat sin elanvändning för att spara pengar och samtidigt hjälpa samhället till elektrifiering. Inspireras av deras erfarenheter och se vad detta kan innebära för ditt företag! 

Joachim Eriksson, Energichef Telia Sverige

Joachim Eriksson har arbetat med energifrågor i många olika offentliga och privata organisationer sedan 1992. De senaste två åren har han hjälpt Telia att utveckla sin energianvändning och bland annat tagit vara på de möjligheter som införandet av effektavgifter innebär. 

Inga. Däremot tar Renova emot avfall för behandling, även från andra länder. Du kan läsa mer om detta bland deras hållbarhetsdata (renova.se).
 

Nej, BRF:er berörs inte av CSRD.

Eric Zinn, hållbarhetschef på Göteborg Energi sedan 2017, har lett arbetet med att minska fossila bränslen och öka förnybar energi, bland annat genom att installera en bioångpanna via Rya kraftvärmevärk. Eric arbetar också med social hållbarhet, inklusive mångfald och inkludering. 

Många fastighetsägare arbetar aktivt med källsortering men upplever att det är svårt att synliggöra de framsteg som görs. Den nya CSRD-rapporteringen gör att arbetet med att minska plasten i restavfallet blir mer synligt i hållbarhetsredovisningen. Hur ska fastighetsägare göra och hur kommer redovisningen att se ut?

Kjerstin Ludvig, senior konsult på Profu, har 20 års erfarenhet av hållbarhetsfrågor, varav 10 år på Profu. Profu är ett oberoende forsknings- och kunskapsföretag med inriktning på energi, avfall, transport och klimat. Hon bidrog till färdplanen för en fossilfri uppvärmningssektor 2018. Profu leder nu ett nätverk för att genomföra färdplanen och hantera hinder, med fokus på att minska mängden fossil plast i avfallsförbränningen.  

GHG-protokollet är den vanligaste metodiken för klimatredovisning och syftar till att vägleda företag till kloka beslut. Det finns dock en del utmaningar inte minst när det gäller det svenska energisystemet som är annorlunda andra länders. Här finns risk att det blir fel när man försöker att minska klimatpåverkan från sin uppvärmning! 

Göran Erselius, grundare av 2050 Consulting, har varit involverad i GHG-protokollet sedan dess början på 2000-talet. Han har hjälpt många företag att förstå och tillämpa protokollet, samt tagit fram vägledning för branschorganisationer och koncerner. Göran är kursledare hos Aktuell Hållbarhet inom GHG-protokollet och Science Based Target, med över 1000 deltagare.

Castellum är kanske det svenska fastighetsbolag som vunnit mest priser och utmärkelser för sitt hållharbetsarbete. Fastighetsbolaget vill säkerställa att åtgärder gör nytta på riktigt och inte bara på papper. Med alla nya regler och målsättningar för klimatredovisning på ingång kan man fråga sig, vart är vi på väg?

Filip Elland, hållbarhetschef på Castellum, har sedan 2016 jobbat som hållbarhetschef på Castellum. Dessförinnan har han haft olika roller inom Castellum och AFRY. Han sitter som ordförande för EPRA's hållbarhetskommité i Bryssel, ordförande för SGBC's strategiska råd samt styrelseledamot i Byggvarubedömningen. Han är utbildad civilingenjör inom väg och vattenbyggnad på Lunds Tekniska Högskola.

Nej. Du kan ha vilken elhandelsleverantör som helst. Det viktiga är att du är elnätskund till Göteborg Energi nät eller Mölndal Energi Nät. 

Vi jobbar med både långsiktiga och kortsiktiga prognoser för att bedöma vårt behov av flexibilitet. Med hjälp av våra kortsiktiga prognoser kan vi bedöma när vi har behov av att avropa flexibilitet eller inte.

Tanken med Effekthandel Väst är att det ska vara ett regionalt samarbete som flera nätägare köper flexibilitet på. Just nu är det Mölndal Energi nät och Göteborg Energi nät som deltar på marknaden som nätbolag. Men vi har pågående dialoger med fler nätbolag i Västra Götaland om hur vi kan utöka samarbetet med flexibilitet. Vinsten är att det skulle finnas en gemensam marknad så varje nätbolag inte behöver starta sin egen marknad och att det därmed underlättar för leverantörerna. 

För att ett batteri ska leverera lokala flextjänster måste styrutrustningen för batteriet vara kompatibel med marknadsbehoven. I dagsläget betyder detta att batteriet måste kunna styra upp/ner effektuttaget baserat på prissignaler från marknaden. All handel görs per timme. I regel kan batterier som i dag kan leverera stödstjänster också leverera lokala flextjänster.
Man kan integrera via NODES API. Denna finns att tillgå för all marknadsaktivitet, som till exempel att registrera resurser, skapa portföljer, lägga bud och skicka baselines och mätdata (om man skickar detta själv). 

Om man av någon anledning (t.ex. leverans mot sak) inte kan leverera flex när man blir avropad resulterar detta i utebliven ersättning från lokalnätsbolaget. I dagsläget finns inga straffavgifter eller viten för er som levererar flexibilitet. Om man upprepade gånger inte kan leverera kommer vi ta en kontakt med er för att undersöka saken närmare. Hittills har det inte varit något problem för batterier att leverera mot båda marknader.

Shortflex är alltid en direkt aktivering till det bud man kommer överens om. Tillgänglighet och sedan eventuell aktivering görs via LongFlex.

För att kunna vara med på Effekthandel väst behöver man vara elnätskund hos Göteborg Energi eller Mölndal Energi.

Man måste betala för den fjärrvärme man använder, det avser både energi och effekt, här förekommer inga "straffavgifter". Med tanke på den ansträngda elnätssituationen i Göteborg de kommande tio åren så är fjärrvärmen en viktig möjliggörare för den fortsatta stadsutvecklingen, kommande industrietableringar och ytterligare arbetstillfällen. Situationen i Göteborg är betydligt mer ansträngd än för fjärrvärmen, så den som kan välja bör i första hand styra ner sin elanvändning en kall vinterdag. Det står dock våra kunder fritt att interagera på flera delar av värmemarknaden och för den som redan har investerat i en värmepump kan det förstås finnas tillfällen då det lönar sig att optimera, antingen utifrån spotpriser eller på Effekthandel Väst (eller andra flexmarknader). Då gäller det att först ha betalat för den kapacitet man vill utnyttja inom respektive nät.

Det är självklart intressant men det beror på hur mycket effekt ni kan styra. Den minsta effekten man kan styra är 50 kW, om man inte kommer upp till denna gräns själv kan man leverera flex genom en s.k. aggregator som gör det åt er. 

Ja! Det finns info om det på www.nodesmarket.com.

Denna säsong kommer vi att ha behov av alla tre produkter. Hur produkterna på en flexmarknad utvecklas får vi se, men det kommer absolut finnas ett fortsatt behov av att köpa flexibilitet på olika sätt. Det som är värt att lägga till är att vi hittills har ett mycket större behov av att köpa flex än vad som finns tillgängligt på marknaden att köpa. Vi behöver alltså fler flexleverantörer! Priset kommer styras med hur ni som säljer flex sätter era priser och hur marknaden utvecklas. Men sannolikt kommer priserna öka kommande år. 

Det finns ingen väntetid i att bli godkänd leveratör. Vanligtvis tar det ungefär två veckor, det beror mest på er och hur snabba ni är på er sida. 

Vi tecknar redan villkorade avtal idag. Men det är inget som görs via NODES, där handlas i dagsläget endast flexibilitet. Hur villkorade avtal och marknadsbaserad flexibilitet kan komma att hanteras inom samma plattform är något vi för dialoger om.

Ersättning för ShortFlex är specifikt för den levererade flexen. 1 MW under 1 h = 1 MWh, snittpris 3700 SEK/MWh = 3700 SEK i ersättning för den timmen.

Vi använder mätning från huvudmätaren eller från undermätare (som kunden har) för att validera flexköpet. Om vi använder mätdata från huvudmätaren sköter vi all uppladdning till NODES  Om ni vill använda en undermätare (t.ex. i ett batteri) så behöver ni ladda upp denna mätdata på NODES. Detta guidar vi er i hur ni gör. 

Ja, det är frånkopplat SvK:s marknader. Vi ser att våra priser troligare kommer stiga än sjunka framöver, men det beror på hur mycket flex vi kan köpa och hur de som säljer flex prissätter detta. Vi avropar alltid billigast först, men som sagt har vi mycket större behov av att köpa flex än vad vi kan köpa idag.

Göteborg Energi nät har som ambition att införa en valbar tariff med tidsdiffrentierad effektavgift för under 63A under första halvåret 2025 för villa- och mindre företagskunder i första steget. För över 63A är just nu planen att införa tariffer med tidsdifferentierad effektavgift under 2026.

Handel på ShortFlex-marknaden sker i timlånga block där minimum budstorlek är 50 kW . Över minimum kan man öka budstorlek i steg på 10 kW. Både köpare och säljare kan lägga ett bud för en viss timma först. Bud kan matchas i sin helhet eller delvis - men man kan också begränsa detta om man så önskar när man lägger budet. 

Priset på flex kommer variera med avseende på bland annat behov och buden som läggs från flexleverantörer. Snittpriset för ShortFlex var i vintras 3700 SEK/MWh.

Vi anser att både elnätstarifferna (inkl. efter anpassningen till tidsdifferentierade effektavgifter (ei.se)) och flexmarknader är verktyg för att främja effektiv elnätsutnuttjande. Tarifferna fortsätter just nu att inte kunna tillåta lokaliseringssignaler. Medan vi tror att prissättningen för tariffer och lokala flexibilitetsmarknaden borde vara samma och rör oss i den riktningen, kommer  flexibilitetsmarknaderna fortsatt inkludera en premie baserat på geografisk placering. Därmed kommer ersättningen på flexmarknaderna antagligen vara högre än vad en flexibel kund som agerar enbart enligt tariffernas prissignarer sparar i elnätskostnader. 

Prisnivåer och behov varierar från marknad till marknad. Effekthandel Väst har kontinuerlig kontakt med EON och andra nätbolag i landet som driver flexinitiativ för att synka flexaffären mellan nätbolagen, bland annat prissättning. Vi tror inte att våra ersättningar kommer att sjunka kommande år, snarare öka.

Vi har koll på eventuella anpassningar som bör göras så att detta blir en gångbar affär, t.ex. att modifiera effekttaxan för fjärrvärmen när man levererar flex. För att komma vidare i frågan behöver vi en aktör som vi kan jobba med utifrån ett konkret fall där detta kan utvecklas.

Man måste betala för den fjärrvärme man använder, det avser både energi och effekt, här förekommer inga "straffavgifter". Med tanke på den ansträngda elnätssituationen i Göteborg de kommande 10 åren så är fjärrvärmen en viktig möjliggörare för den fortsatta stadsutvecklingen, kommande industrietableringar och ytterligare arbetstillfällen. I Göteborg så är situationen betydligt mer ansträngd för elnätet än för fjärrvärmen, så den som kan välja bör i första hand styra ner sin elanvändning en kall vinterdag. Det står dock våra kunder fritt att interagera på flera delar av värmemaknaden och för den som redan har investerat i en värmepump kan det förstås finnas tillfällen då det lönar sig att optimera, antingen utifrån spotpriser eller på Effekthandel Väst (eller andra flexmarknader). Då gäller det att först ha betalat för den kapacitet man vill utnyttja inom respektive nät.

Göteborg Energi är också intresserade av BRF:er som flexleverantörer. Dock kan det vara en bra idé att gå genom en aggregator oavsett marknad.

Eric: Vi bygger fortfarande kompetens i frågan. Vår egen bedömning hittills har varit att vår klimatpåverkan är vår största påverkan på biologisk mångfald. Vi välkomnar alla förslag på vad vi kan göra bättre!

Johan: När det gäller stadsutveckling tycker jag att cocity (cocity.se) är en bra källa till kunskap. C/O City är en förening som driver frågor rörande urbana ekosystemtjänster, utvecklar verktyg, metoder och riktlinjer för urbana ekosystemtjänster, erbjuder utbildningar, seminarier och konferenser samt nätverkande i dessa frågor. 

Jag tycker också att Naturvårdsverkets sida om biologisk mångfald (naturvardsverket.se) är en bra källa till information i den här frågan.

När det gäller stadsplanering och annan planering av fysiska miljöer har också Boverket en hel del bra vägledning på sin hemsida (boverket.se).

Viktor: Jag håller delvis med men samtidigt finns det flera bra och mer generiska plattformar som försöker att samla information på ett ställe såsom (väljer ut en global, en europeisk, en svensk och en göteborgsk här) Pollination Group, EU Business@Biodiversity Platform, MistraBiopath, Gothenburg Global Biodiversity Center. Det finns också några riktigt duktiga personer på linkedin som brukar sammanställa de viktigaste nyheterna på området samt ett fantastiskt nyhetsbrev från Oxford University. Alltså, det finns många källor till inspiration och många som har försökt att göra denna lättillgänglig men i slutändan kommer det ändå att vara ditt eget intresse som styr.

Amanda: Vi är med i Business@biodiversity – flera fastighetsbolag är med men också banker tex – upplever det som ett bra nätverk. Vi är också med i Fastighetsägarnas Hållbarhetsråd och verksamma i arbetsgruppen för biologisk mångfald. Det kommer också komma ett underlag från Fastighetsägarna inom kort gällande just biologisk mångfald och hur fastighetsägare kan jobba med frågan – just för att skapa konsensus och driva frågan i branschen. Men ta gärna kontakt, vi delar gärna med oss och vill gärna lära oss av andra också. Källor för underlag: IPBES, Naturvårdsverket, WWF, TNFD och inte minst Göteborgs stad, som delade exempel på handböcker med samlad information, är goda källor för att lära sig mer 😊

Ja, den finns här, dock med annat omslag: Handbok för ett varierat växt- och djurliv (pdf)

Amanda: Inte skyhögt men en ökad medvetenhet sprider sig. I mångt och mycket är detta precis som en del andra hållbarhetsfrågor något som vi behöver medvetliggöra hos våra hyresgäster, vi måste gå före, utbilda, och dela med oss av våra erfanheter och insikter och berätta varför det är viktigt för oss gemensamt. Men det är absolut varierande, hos våra kunder som också är börsnoterade bolag är det betydligt mycket enklare att komma fram och de uppskattar verkligen att vi bjuder in till samverkan och driver i frågan – som de kan ha svårt att göra själva. 

För mindre hyresgäster handlar det än mer om att utbilda och faktiskt gå före och visa upp hur det kan se ut och förklara nyttan med åtgärder – så fort de ser ängar, träd och buskar och hur de gröna och blå miljöerna bidrar till mer trivsamma uteplatser för deras anställda så rullar det på. Ett knep är att när man pratar med hyresgäster också lyfta fram nyttan av grön och blå infrastruktur vid förändrat klimat t.ex ökad nerderbörd/100 års-regn m.m. Finns inget som binder stora mängder vatten så bra som stora träd!

Johan: Det stämmer att det kan vara svårt att få tag på rätt kompetens för detta. Vi har därför valt att vidareutbilda våra medarbetare i slåtter, bland annat tillsammans med akademi och föreningar. Vi har också köpt in en slåtterbalk och utbildat medarbetare i användning av den. 

Viktor: Att bedriva verksamhet handlar om att göra kloka avvägningar med begränsade resurser vilket innebär att företagsledningen generellt bör vara van att hantera den typen av målkonflikter. Det som kan bli komplicerat är naturligtvis när ett företag vill göra något bra för biologisk mångfald som samtidigt har en negativ klimateffekt eller vice versa. Jag skulle vilja lyfta fram fyra rekommendationer (men det finns naturligtvis många fler):

1. Flexibel och lärande förvaltning som baseras på anpassningsbara förvaltningsstrategier som kan justeras över tid baserat på resultat och nya vetenskapliga rön.

2. Monitorering och utvärdering: Etablera system för att kontinuerligt övervaka effekterna av åtgärder och göra nödvändiga justeringar för att balansera klimatanpassning och biodiversitet. 

3. Söka efter åtgärder som kan skapa synergier mellan klimatanpassning och biodiversitet men när kompromisser är oundvikliga, göra noggranna avvägningar baserade på långsiktiga ekologiska och sociala konsekvenser.

4. Om ni som verksamhet funderar på att sätta mål för biologisk mångfald, prioritera då gärna bruttomål. Alltså där man mäter och rapporterar negativ påverkan och positiva åtgärderna separat. Att sätta nettomål tenderar att kraftigt öka risken för att bli anklagad för greenwashing.

Sammanfattningsvis innebär en balanserad strategi att vara medveten om de potentiella konflikterna mellan klimatanpassning och biodiversitet, samtidigt som man strävar efter att identifiera och implementera lösningar som kan gynna båda målen. Det kräver noggrann planering, övervakning och flexibilitet i förvaltningen för att anpassa sig till föränderliga förhållanden och ny kunskap.

Amanda: Berätta att ni som hyresgäster tycker det är viktigt och kom gärna med förslag som andra har gjort – med ganska enkla medel kan ni komma framåt, t.ex gör en klippt gräsmatta ingen nytta för biologisk mångfald, vi brukar likna det med en asfalt – det bara samlar/binder vatten. Så har ni gräsmattor som kan växa upp är det toppen. Alternativt så kan ni sätta fröblandningar med inhemska arter eller sätta en del perenna växter och skapa en fjärilsrabatt – både vackert och nyttigt (finns hur mycket som helst om man googlar, olika rabattförslag för mindre trädgårdar m.m.). Viktigt bara att undvika invasiva arter. Ängar och fjärilsrabatter driver inte heller driftkostnader utan kan med fördel slås eller klippas ner en-två gånger per år. Tycker att det är viktigt att man också nyttjar det inflytande som ni har som hyresgäster. Kämpa på! 

Viktor: Göteborg Energi kan använda sin planerade biobränsleeldade kraftvärmeanläggning som en katalysator för att driva på frågor om ökad biologisk mångfald inom skogar och skogssektorn på flera sätt:

1. Hållbar skogsbrukspraxis genom (i) krav på att skogsflis (GROT) och returträ (RT-flis) kommer från skogar som förvaltas enligt hållbara skogsbruksstandarder, (ii) uppmuntra leverantörer att plantera och sköta blandade skogar snarare än monokulturer, vilket gynnar biologisk mångfald.

2. Införa specifika krav på biodiversitetsfrämjande åtgärder i leveransavtal med skogsägare och entreprenörer, samt söka samarbeten med skogsägare och miljöorganisationer för att genomföra projekt som gynnar biologisk mångfald, som att skapa skyddszoner eller restaurera nedbrutna habitat.

3. Implementera system för att spåra ursprunget av skogsflis och returträ för att säkerställa att de kommer från hållbara källor, och publicera årliga rapporter om ursprung, skogsbruksmetoder och påverkan på biologisk mångfald, vilket skapar incitament för förbättring och ansvarstagande.

4. Erbjuda utbildning och resurser för skogsägare om hållbart skogsbruk och metoder för att öka biologisk mångfald, samt informera allmänheten och intressenter om vikten av hållbart skogsbruk och biologisk mångfald genom kampanjer och samarbeten med skolor och universitet.

5. Erbjuda ekonomiska incitament till skogsägare som vidtar åtgärder för att förbättra biologisk mångfald, som att lämna död ved, skapa viltkorridorer eller skydda gamla träd, samt ge extra stöd till små skogsägare för att implementera hållbara och biodiversitetsvänliga skogsbrukspraxis.

6. Samarbeta med universitet och forskningsinstitut för att utveckla och implementera innovativa metoder för att kombinera skogsbruk med biologisk mångfald, här kan man också vara delatkig i pilotprojekt för att testa nya metoder och teknologier som gynnar både energiproduktion och biologisk mångfald.

7. Arbeta tillsammans med lokala och nationella myndigheter för att främja policyer och regleringar som stödjer hållbart skogsbruk och ökad biologisk mångfald. Man kan också delta i och stödja branschinitiativ som syftar till att förbättra hållbarheten inom skogssektorn.

8. Investera i lokala projekt som syftar till att förbättra biologisk mångfald i skogsområden nära anläggningen, såsom skapande av naturreservat eller biologiska korridorer.

Detta är bara några exempel på vad Göteborg Energi skulle kunna göra för att både främja hållbar energiproduktion och samtidigt arbeta mer aktivt med biologisk mångfald inom skogssektorn, vilket gynnar både miljön och samhället i stort.

Johan: Tyvärr inte. Vi löste också tidigare en del åtgärder med statliga naturvårdsbidrag (LONA), men sedan valet 2024 har de pengarna inte längre varit tillgängliga. Vi ser utmaningar sedan de statliga medlen för detta försvann. Vi försöker lösa finansiering genom omprioritering i dialog med politiken. Samtidigt för bristen på statliga medel att föreningar som tidigare gjorde bra åtgärder med stöd av oss inte längre heller kan göra åtgärder. Det är olyckligt eftersom vad som kan göras av andra aktörer och civilsamhället är väldigt viktigt. 

Amanda: Exempelvis Life från Naturvårdverket LIFE – bidrag till miljö, klimat och naturprojekt (naturvardsverket.se). Eventuellt finns det på regionnivå?

Johan: Vi hanterar det likt annat komposterbart avfall vi behöver ta hand om vi vår skötsel av olika grönytor, vilket innebär att vi tar med oss det för kompostering. 

Amanda: Här kommer transparens och mätning in, samt att vi försöker landa in verktyg som är jämförbara. Viktigt att projektet från första början (gärna med i AF-del), backa sedan tillbaka till det när/om motsättningar uppstår. Avsätt också en peng i budgetskede, som inte får ruckas på. Här krävs insikter i tidiga projektskeden och viktigt med etalberade mål kopplade till biodiversitet ( vad vill vi uppnå och hur har vi tänkt göra det), beskriv gärna i gruppen att detta kommer vara svårt, men att vi behöver utmana oss för att bygga/anlägga annorlunda . 

1. Var transparent med vad ni räknar på och vad målet/målen är samt metodik, dela gärna så kan läsaren göra bedömningen själv, synliggör utmaningar – ex i projekt eller leverantörskedjan. 

2. Testa gärna att göra beräkningar med olika verktyg, det testar vi för att just kunna diskutera vad det är vi mäter och även vara kritiska till resultatet. Vi har inte ännu landat in ett perfekt verktyg men vi måste fortsätta jobba med verktyg och modeller för att utveckla praxis. 

3. Återbesök och utvärdera projekten, har de fått önskad/planerad effekt, behöver vi göra mer/ andra åtgärder. Det är levande materia och vi måste också lära oss ”vad som funkar” och se hur miljöerna förändras ex nyttjas insektshotellen som det är tänkt tex?
   

Viktor: Tre tips för att minska risken att bli anklagad för greenwashing:

1. Transparens – erkänn att arbetet pågår: här vill jag slå ett slag för Catenas Hållbarhetsredovisning som är ett ypperligt exempel på hur man kan vara öppen och ärlig med att man är i läroprocess (svårt att kritisera). 

2. Sätt bruttomål inte nettomål. Alltså INTE vi ska bli nettopositiva: utan vi ska minska vår negativa påverkan såhär och vi ska göra följande positiva åtgärder och redovisa dessa separat (betydligt enklare att följa upp för en extern granskare och minskar risken för att bli anklagade för genomföra otillbörliga/otillräckliga kompensationsåtgärder). 

3. Jobba enligt skadelindringshierarkin: alltså fatta beslut om vilka åtgärder som ni helt ska undvika (ex. palmolja), vilka negativa åtgärder som ska minimeras, vad som behöver restaureras, och vilka typer av kompensationsåtgärder som ni kan och vill genomföra.

Amanda: 

1. Om ni är ett större bolag och kommer in i CSRD, så skulle jag slå ett slag för hur ni som bolag också bedömmer frågan – vilket borde ge er mer möjligheter att driva frågan både internt och externt. Om det är en väsentligfråga för er läs också gärna på E4 i Esrs som är standarden för biologisk mångfald och ecosystem, detta för att bygga det dtadjup ni behöver över tid och hantera frågan i linjering med CSRD. Dvs bla synliggöra hur påverkan sker, var i er värdekedja( upp/nedströms?) och hur den påverkan är( faktiskt, potentiell) à hur jobbar ni sedan vidare med frågan i bolaget 

2. Transparens (instämmer på Viktors svar ovan) 

3. Koppla gärna ihop frågan med tex andra utmaningar, kan ni påvisa andra fördelar alt nackdelar med att inte jobba med frågan internt, kan tex innebära ökad trivsel för medarbetare, hantering av förändrat klimat alt om man inte hanterar frågan effektivt – kan det leda till kostnadsökningar/andra risker. 

P.s Kika också på ramverket TNFD för process och vägledning!

Viktor: Ibland är ekologiska och ekonomiska värden motpoler (inte alltid), vilket kan påverka medborgarnas attityder. Om jag talar i egen sak så tror jag att utbildning är ett viktigt instrumentet för att öka förståelsen för denna samhällsutmaning. Ett lite navit svar på frågan skulle då bli att genom att kombinera utbildning, praktiska lösningar och medborgarengagemang kan man skapa en bättre balans mellan ekonomiska och ekologiska värden som gynnar både människor och miljö.

Ett mer krasst svar är att detta kräver reglering och mekanismer som faktiskt innebär att det kostar att urholka den biologiska mångfalden. Jag tror att vi behöver båda mekanismerna men att det senare är viktigt för att vända på trenden snabbt nog.

Johan: Utöver den styrning jag tidigare nämnt i form av miljö- och klimatprogram, översiktsplan och grönplan finns det i kommunfullmäktiges budget flera skrivningar och uppdrag som kan komma att beröra omvandling av ytor som idag används för parkering:

• Stadsmiljönämnden får i uppdrag att utreda hur Göteborgs Stad kan restaurera, anlägga och återskapa vattenmiljöer och våtmarker för att öka den biologiska mångfalden och bidra till klimatanpassning. Uppdraget ska ske i samverkan med i exploateringsnämnden.

• Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att kartlägga grön infrastruktur. I kartläggningen ska det ingå var det finns styrkor som behöver bevaras och svagheter som behöver åtgärdas. 

• Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att i samverkan med stadsmiljönämnden, stadsfastighetsnämnden, kretslopp- och vattennämnden och Higab AB utveckla och implementera typlös­ningar för dagvattenåtgärder på allmän plats. Det ska vara ökat fokus på gröna naturbaserade lösningar. 

• Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att inleda projektet "Hela stadens grönska" inom arbetet för "grön och robust stad".

Viktor: Mycket stor skulle jag säga. Detta är något vi har sett många gånger tidigare. Därför anser jag att det är så viktigt att företag och organisationer rapporterar bruttopåverkan INTE nettopåverkan. Alltså vilken negativ påverkan har vi och vilka positiva åtgärder gör vi.

Amanda: Mycket bra inspel från Viktor ovan. Viktigt att bolag jobbar och redovisar transparent och metodiskt, att det är synligt/möjligt att förstå om bolaget för den typen av resonemang och i så fall ifrågasätta. Men generellt behöver vi också vara fler som engagerar oss i frågorna kring biologisk mångfald och landar i bredare förståelse/ i ett konsensus/ sprida kunskap kring varför och hur vi kan jobba med frågorna systematiskt och effektivt/ sanningsenligt för att inte öppna upp för den här typen snedvridning.

Johan: Kommunfullmäktige i Göteborg har beslutat om ett miljö- och klimatprogram med målet att Göteborg ska vara en ekologiskt hållbar stad 2030. En viktig pusselbit för att nå dit är en hållbar markanvänding där värdefulla grönytor inte exploateras. Göteborgs nya översiktsplan är Stadens högsta styrande dokument avseende mark- och vattenanvändning. Översiktsplanen är framtagen parallellt med miljö- och klimatprogrammet och de stödjer varandra. 

Samtidigt måste dessa två styrdokument få genomslag i det dagliga arbetet för att kunna göra skillnad. Det är väldigt tydligt i uppföljningen av miljö- och klimatprogrammet att Stadens arbete med plan- och explotaeringsprojekt måste ta större hänsyn till naturvärden och i mindre utsträckning bygga på orörd naturmark. Därför är det viktigt att stadens förvaltningar och politiker håller sig till de avvägningar som gjorts i översiktsplanen (oversiktsplan.goteborg.se)

Göteborgs Stad har också politiska beslut på att arbeta med grönytefaktor och kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt. Det handlar om att se till att tillräcklig mängd grönyta behålls och/eller tillskapas. Arbete med kompensationsåtgärder (goteborg.se) syftar också till att synliggöra värdet av de grönytor som påverkas och i vissa fall visar det sig att värdet är så högt att projekt helt enkelt avbryts.

Här finns pdf om grönytefaktor: Grönytefaktorer i plan- och explotaeringsprojekt i Göteborgs Stad (pdf)

Här finns pdf om kompensationsåtgärder: Kompensationsåtgärder för ekosystemtjänster i plan-och exploateringsprojekt i Göteborgs Stad (pdf)

Vi är flera som väntat länge på besked och det är ju en ohållbar hantering om lokala nätverk ska vara en del omställningen framåt. Jag tror dock att när besluten kommer om större  energigemenskaper, så kommer processerna bli kortare. Så mitt tips nu är att alla som har ärenden hos Energimarkandsinspektionen ser till att dessa bli Detta är något jag tror kommer ske i närtid.

- Jonas Tannerstad

Ja, det har vi. Dels via ett system för individuell mätning av kall/varmvatten i lägenheter, dels ett system för energibaserad debitering av tvättstugor. Vi har även tagit fram lösningar för att visualisera effektuttaget i ett hyreshus i realtid på ett sätt så att hyresgästerna själva kan påverka visualiseringen (soffa som ändrar färg).

- Jonas Tannerstad

Jag tror det är lite problemet att vi idag inte kan dela på problem och lösning. Nätägaren skall lösa alla problem utan att kunderna vill betala högre avgifter men om du som fastighetsägare istället löser problemet innan det uppkommer så nätägaren inte får extra kostnader så slipper man kostnadsökningar. Det är ju också lönsamt men inte lika tydligt.

Investeringar i smartare styrningar hjälper t.ex näten och vi skulle då kunna få in mer anslutningar i befintligt nät men investeringen som görs av privata ägare, ger nytta som hamnar hos samhället. Skall kommunen ge styrsystem till de som använder mycket El? Vi behöver öppna för nya tariffer där vi kunder tar på oss delar av problemet och minskar samhällskostnaderna för det gemensamma. Att bara ha höga straff i form av höga transport- och effektkostnader tror jag kommer leda åt fel håll.

- Joachim Lindborg

Jag tror att virtuell delning är en framtid, men det skulle såklart kunna påverkas av effektbaserade avgifter. Min bild av hur dessa effektbaserade taxor kommer konstrueras är för oklar ännu för att jag ska kunna lämna ett tydligt svar.

- Jonas Tannerstad

Det som driver utformningen av elnätstarifferna är effektivt nätutnyttjande, vilket innebär att man tar hänsyn till när och hur stort effektuttaget är från elnätet istället för att enbart fokusera på hur mycket energi man använder. Energieffektivisering är också viktigt utifrån perspektivet att hushålla med resurser. 

- Charlotta Klintberg

Marcus Jahnke (MJ): Det sker omfattande samverkan, inte minst inom ramen för Viable Cities-programmet, men också genom till exempel organisationer som klimatkommunerna, storstadssamverkan, genom direktkontakter m.m.

MJ: Göteborgs Stad har som sagt satt ambitiösa mål för elektrifiering av bygg- och anläggningstransporter och arbetsmaskiner (10% 20025 och 70% 2030), och i detta räknas även vätgas som möjlig lösning. Övrig andel blir annat fossilfri bränsle som HVO, som hjälper oss i klimatmålen, men som har nackdelen med lokala partikelutsläpp och buller. 

Nina Jacobsson Stålheim (NJS): Här behöver en utveckling ske, och den är påbörjad. SBF har i verksamhetsplanen för 2023 aktiviteter för att i högre grad möjliggöra för återbruk, solceller och träbyggnation (eller högre grad av flexilibilitet för alternativa konstruktionslösningar). Vi samarbetar för att hitta nya processer, rutiner etc inom ramen för dels ett EU-projekt som Chalmers koordinerar som heter Create, dels väldigt konkret kring Kvarteret Återbruket, ett nybyggnadsprojekt om ca 70 lägenheter som Framtiden Byggutveckling driver med fokus på storskaligt återbruk, och där vi tillsammans tittar på vad som behöver förändras för att möjliggöra för återbruk och den flexiblitet som krävs för detta i plan- och bygglovsprocessen. Bedömningen är att det till stor del är ny praxis, och inte formell lagändring i PBL.

Mattias Backmark (MB): I och med att reduktionplikten miskas så kommer HVO-volymer att omallokeras till övriga Europeiska marknader. Främst är det Tyskland, Holland och Frankrike inom EU som tar ökad andel samt UK och Norge i närområdet.

MB: Rationaliteten är att värdet på de produkter som produceras ökar i och med att avtrycket från ett livscykelperepktiv förbättras. Kunder är mer intresserade av att köpa produkter som har högre klimatnytta än de som har lägre. Utöver det kommer man att behöva köpa mindre utsläppsrätter, eller delta i omvända aktionsförfarande (När marknaden är etablerad).

MB: Preem har insikter i vilka mängder som vi kan leverara till systemet. Vi kommer i en övergångsperiod leverera mer spillvärme än vad vi gör idag (500-600 GWh idag), för att när fossil raffinering minskar under 2030-talet gå tillbaka till en nivå som vi ligger på idag.

NJS: Ju mer vi börjar driva bygg- och anläggningsprojekt med betydligt längre klimatpåverkan, desto mindre merkostnad ser vi. Det finns helt enkelt mycket att hämta i optimering och minimering, samt att vissa system- och materiallösningar kan ha lägre kostnader som kompenserar för andra som har högre. Det vi framför allt ser nu när vi växlar upp på bredden är att det ofta blir en viss lärkostnad - första gången aktörerna gör på ett nytt sätt så blir det lite mindre effektivt. Inte minst på återbrukssidan måste vi snabbt växla upp till en mer effektiv och professionell hantering, där vi måste gå från att adhoc hantera varje produkt och material unikt i varje projekt, utan istället lyfta in behovet och synliggöra nya cirkulära affärslösningar hos de aktörer som redan till stor del har rätt förutsättningar (transport- och lagringsinfrastruktur, kompetens för kvalitetssäkring och konstruktionsberäkningar, verktyg/maskiner för rekonditionering etc), vilket inte sällan är material- och produkttillverkare.

NJS: Här finns det ju inget mirakelmedel, utan det är ju oftast de klassiska sakerna som smartare styrning av värme och ventilation, belysning etc, utbyte av äldre energiineffektiva installationer, isolering av vind/tak, tätning och ev tilläggisolering av fasad, byte till energieffektivare fönster/energirenovering av fönster. Vad som är en vettig lösning behöver analyseras från fastighet till fastighet/projekt till projekt. Viktigt såklart att så mycket som möjligt samplanera med underhållsplaner. Jag har ju tidigare jobbat med lokaler och där ger insatser på ventilationssidan ofta stor effekt, inte minst att säkerställa att man ventilerar behovsstyrt, samt att ventilationen styrs i serie med uppvärmning, så att man inte både ventilerar bort övertemperaturer och värmer samtidigt (vanligare än man skulle tro...). På bostadssidan har vi relativt stor potential i att energieffektiviseringa tvättstugor, vilket ger stor nytta då detta handlar om el. Likaså finns stor elbesparingspotential i stor- och restaurangkök.Vanligtvis så är det ofta inte lönsamt att tilläggsisolera fasader, om man inte samtidigt behöver göra omfattande fasadunderhåll. Här ser vi ockå att det ibland finns en brytpunkt för när detta är en klimatbra åtgärd - då klimatpåverkan från tillfört material överstiger den minskade klimatpåverkan från den lägre driftenergianvändningen. Samma sak gäller fönster, där vi oftast landar i att den klimatsmartaste åtgärden är att energirenovera fönstret (addera ytterligare ruta) även om U-värdet då blir något högre. Här börjar det komma några hyfsat konkurresnmässiga lösningar prismässigt, men det är också ett område som vi skulle vilja satsa på tillsammans med marknaden. Inte misntg pga av att vi måste byta ut väldigt många fänster av underhållsskäl (bågarna är slut) och här skulle vi vilja få fram aktörer som bygger nya fönster av befintligt planglas (exempel på detta finns i Köpenhamnsområdet).

MB/MJ: Vi har koll på råvarorna hela vägen till dess ursprung (krav i Hållbarhetslagen, eller i ISCC certifiering). Är råvaran ett avfall, följer vi den tillbaka till punkten då avfallet uppstår. För t.ex. tallolja, går ursprunget tillbaka till det massabruk som tallolja kommer från. Är det använd matolja, är det tillbaka till den uppsamlingspunkt för använd matolja. Göteborg Energi har som strategi att först återvinna värme innan förnybar energi ska användas, vilket i sin tur minskar användningen av biogena bränslen och utsläpp. På längre sikt finns ett antal projekt som kikar på möjligheterna att avskilja och lagra de största punktkällorna av fossila och biogena koldioxidutsläpp (CCS). 

MB: Vi tittar på elektrovätgas och RFNBO (Renewable Fuels of Non Biologic Origin) till väg, marin eller flygfart framför allt. Mest intressant för Preem är RFNBO för flygbränsle som Fit for 55 har specifikt krav om.

Under 2021 producerade Sverige totalt 148 TWh el. Förbrukningsbehovet blev 125 TWh. Dock var Sverige både importör och exportör av el under året. Totalt importerade vi 7 TWh samt exporterade 31 TWh. Vi importerade mest ifrån Norge, totalt 5 TWh och exporterade mest till Finland, totalt 14 TWh. Fördelen med att vara sammanlänkade med andra länder är att vi kan hjälpa varandra vid olika tillfällen under året. (Källa SCB)

Om man överproducerar t.ex. solkraft så har man möjlighet att mata ut den på elnätet. Elnätsföretagen betalar då en ersättning som ofta brukar kallas "nätnytta" (nätnyttan hjälper till att minska elnätsföretagets nätförluster). Utöver nätnyttan får man även ersättningen för själva elproduktionen. Dock krävs det att man tecknar ett elavtal med ett elhandelsföretag för att få ersättning för elproduktionen. Vanligtvis baseras ersättningen på det aktuella spotpriset per timme.   

Det är svårt att bedöma orsaken till anslutningsavgiften i just detta fall, men det stämmer att det finns ramar för vad det får kosta att ansluta en ny anläggning. Kostnaden baseras på vilka omkostnader som uppstår i samband med anslutningen. Ibland kan det vara så att tex en ny transformatorstation måste byggas för att kunna ta emot produktionen och då kan anslutningsavgiften bli väldigt hög. Det kan vara värt att ha en dialog med elnätsföretaget kring var det kan vara bäst/billigast att placera solcellsparken. Ibland kan det vara avsevärt mycket billigare att förlägga solcellspaken någon annanstans inom samma elnätsområde.   

Det pågår mycket forskning inom flera olika områden som syftar till att skapa en stabilare elmarknad.  Bland annat har vi under januari månad sjösatt en ny handelsplats Effekthandel Väst som syftar till att hålla nere elnätskostnaderna samtidigt som vi skapar förutsättningar för våra kunder att få en intäkt från sitt el abonnemang. Vi deltar även i andra projekt där vi tittar på möjligheten att använda tex batterier för att korttidslagra vindkraft. Än så länge är många av projekten i sin linda, men dagens elpriser driver på utvecklingen i allt snabbare takt.

Nej, inte ännu. Men vi är väldigt intresserade utav möjligheterna.

Elpriserna kommer fortsätta att variera stort. När det blåser mycket kommer elpriserna att bli låga och när det är kallt och vindstilla kommer elpriserna att bli högre. Om man kan styra sin förbrukning utifrån hur elpriset varierar så är rörligt timpris en bra lösning. Bundet pris inkluderar alltid en riskpremie som elhandelsföretaget måste ta ut för att täcka oförutsedda kostnader. Rörligt elpris innebär inte samma risk för elhandelsföretaget vilket innebär att du som kund får betala ett lägre påslag på elpriset.

Göteborg Energi har inga planer i dagsläget på egen vätgasproduktion men vi samarbetar med andra aktörer i Göteborg som har det. Vi är en viktig del i deras pussel då vätgasproduktion kommer att kräva stora mängder el. Närmast på tur är produktionen av vätgas i Göteborgs hamn.

Göteborg Energi är just en producent av el och försöker bidra med det vi kan. En stor insats vi gör är att avlasta elnätet från stadens värmebehov, som vi istället löser med resurseffektiv fjärrvärme. Sedan kan våra kraftvärmeanläggningar också producera el när den behövs som mest. Dessvärre uppmuntrar inte dagens marknadsmodell oss att göra fler investeringar i elproduktion. Här förespråkar vi, och många andra, bättre och långsiktiga incitament så att vi vågar investera i mer planerbar, och förnybar, elproduktion. 

Göteborg försöker verkligen ligga i frontlinjen av denna utveckling och är stolt vinnare av årets Laddguld som delas ut av 2030-sekreteriatet. Vi samarbetar med Parkeringsbolaget i just denna fråga. Mer om detta kan du läsa här.

Skulle vätgas visa sig vara mycket billigare än el för våra bilar så skulle det vara många som satsat på fel häst och förlorar stora pengar. Men det är så klart långt ifrån säkert (eller ens troligt) att det blir så. Sannolikt kommer framtiden att innehålla en blandning av olika lösningar, såsom råoljans olika fraktioner har hittat olika marknader i dagens system. 

Ja, de kommunala energibolagen utbyter erfarenheter med varandra i olika frågor och på olika nivåer. 

Ja, det är kostsamt att investera i ny laddinfrastruktur. För att hålla kostnaden så låg som möjligt är det viktigt att så många som möjligt laddar. Vi kan vara behjälpliga för att hitta gemensamma ytor där fler kan ladda sina elbilar snabbare. Kontakta gärna Carolina Brännström på Göteborg Energi. 

Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.

Estrella siktar på att i år komma i mål med att göra den årliga produktionen av dryga 83 miljoner snackspåsar CO2-neutral. En nödvändig omställning – och inte bara för planetens skull.

Ingela Fondin är Miljö- och Energiansvarig på Estrella AB sedan maj 2018. 

Hon är utbildad Kemiingenjör från Chalmers och har mer än 19 års erfarenhet av att arbeta med miljöfrågor. 

Ett av hennes intresseen är nya innovativa och cirkulära lösningar som kan hjälpa Estrella att bedriva en hållbar snacksproduktion. 

Josefin Hugosson har arbetat på Estrellas marknadsavdelning sedan 2016. Hon pluggade till ekonom på Handelshögskolan i Göteborg med inriktning marknadsföring och tycker att kommunikation och hållbarhetsfrågor är en väldigt rolig kombination!

Stena Renewable bygger vindkraft med målet att bidra till att vi år 2040 enbart använder förnybar el. För att det målet ska nås måste vindkraftens del av produktionen öka från dagens 19 TWh till minst 70 TWh enligt Energimyndigheten. 

Fredrik Hedenus är forskare på Chalmers och forskar om hur vi kan bygga ett koldioxidfritt elsystem. Fokus ligger på begränsningar och möjligheter med förnybar energi och kärnkraft.

Eric Zinn leder ett samtal runt webinarets tema med de tre talarna.