GÖTEBORG ENERGI - EN DEL AV GÖTEBORGS STAD

Så blir vi #hållbaraihop - se våra webinar i efterhand

Under rubriken Så blir vi #hållbaraihop diskuterar vi aktuella samtalsämnen med branschkollegor och experter i en serie webinar. Här har vi samlat inspelningarna från dessa tillfällen så att du kan se dem i efterhand. 

Energigemenskaper - utmaningar och möjligheter

I ett försök att öka delaktigheten och takten i omställningen av energisektorn har vi inom EU skapat nya möjligheter för människor och företag att gå samman för att investera i egna anläggningar för elproduktion och smartare elanvändning. 

I en allt oroligare värld lockar visionen om mer självständighet och mindre utsatthet för volatila elpriser. Men leder energigemenskaperna verkligen oss rätt? I detta webinar ska vi undersöka både vilka möjligheter energigemenskaper öppnar, men också riskerna som de medför. Hur använder vi energigemenskaper på bästa sätt?

Webinar 5 oktober 2023.

Ett klimatneutralt Göteborg - hur ska det gå till?

Göteborg har skrivit under Klimatkontrakt 2030, och dessutom blivit en av 100 utvalda städer i EU:s satsning på klimatneutrala städer. Det innebär att vi ska vara en förebild för andra, visa vägen för den kraftfulla omställning som måste ske här och nu. Så vad betyder allt det här för Göteborg? Vilka åtgärder planeras, och hur kommer göteborgare och göteborgska företag att involveras i arbetet?

Webinar 25 maj 2023.

Hur säkrar vi energiförsörjningen för ett konkurrenskraftigt Västsverige?

Göteborg Energi vill se mer vindkraft etableras för att möta de västsvenska företagens behov. Stora satsningar på vindkraft innebär större konkurrenskraft och lägre elpriser för alla. Det är viktigt för framtiden och måste ske nu!

Webinar 23 februari 2023.

Kriget och energikrisen - vad kan vi göra?

Situationen i Ukraina hotar vårt välstånd men ger oss nya möjligheter att snabbt ställa om energisystemet. Vad innebär det? Vilka åtgärder planerar EU för att så fort som möjligt bli kvitt sitt beroende av rysk fossil energi? Vad kan Sverige bidra med i denna strävan, och hur ska västsvenska företag agera?. 

Webinar 24 maj 2022.

Med flexibilitet skapar vi balans

Att bygga ut elnät tar tid. Flexibilitet gör att vi använder elnätet ännu mer effektivt och är ett verktyg för att möta den snabba utveckling som sker. Mer kan elektrifieras och behovet av att bygga ut elnätet minskar, vilket är bättre för alla.
Webinar 28 april 2022.

Hur möter vi den digitala utmaningen?
 
Hur kan vi göra våra datacenter mer hållbara, och vad är hållbara energilösningar för dem? Hur kan vi skapa symbios mellan olika aktörer för att nyttja energin maximalt? Hur garanterar vi driftsäkerhet, och hur skyddar vi oss mot hackerattacker? Och vad ska man som företag tänka på i allt detta?
Webinar 31 mars 2022.

Höga elpriser sätter fart på nya lösningar
 
När vi går mot alltmer förnybar elproduktion blir det större skillnad mellan när elen är billig, och när den är dyr. Det här skapar osäkerhet för företagen, men har också gett skjuts åt utvecklingen av olika lösningar för energilagring som kan minska prisskillnaderna, såsom batterier, vätgas och bränsleceller.
Webinar 27 januari 2022.

Effektfrågan - klimatomställningens nya utmaning
Elanvändningen väntas fördubblas de kommande tio åren. Därför krävs nya, smarta lösningar och – inte minst – nya typer av samarbeten! För många företag handlar effektfrågan om ren överlevnad: Att säkra upp sitt effektbehov blir en nödvändighet för att kunna expandera och utvecklas. I förlängningen är frågan helt central för stadens fortsatta konkurrenskraft.
Webinar 2 december 2021.

Grönare städer och klimatpositiv fjärrvärme med biokol
Har du koll på alla vinster det ger att producera och använda biokol? I en stadsmiljö kan det skapa stora fördelar både för klimatet och för dem som bor i staden. Webinar 7 oktober 2021.

Hur kan bioaska minska klimatpåverkan från fastighetssektorn? Att skapa bördigare jord har varit askans främsta bidrag till mänskligheten. Men kan dessa rester från skogen spela ännu en viktig roll genom klimatpositiva insatser inom fastighetssektorn?
Webinar 6 maj 2021

Vilken hållbarhetscertifiering - och varför? BREEAM, Svanen eller Miljöbyggnad är några av de många hållbarhetscertifieringar som finns att välja bland. Men vilken är mest relevant för din verksamhet och vilken ger din organisation mest värde i ert hållbarhetsarbete? Webinar 15 april 2021.

Hur påverkar EU:s nya taxonomi Göteborg? Hur hållbart är Göteborg? Det omdebatterade förslaget till taxonomi från EU-kommissionen – en klassificering av miljömässigt hållbara investeringar – kan förändra förutsättningarna för många företag i Göteborg. Men kommer det att bli mer hållbart? Webinar 4 mars 2021.

Hur laddar vi för framtiden? Vill ditt företag kunna erbjuda elbilsladdning till boende och anställda? Funderar du och dina kollegor på hur ni ska gå till väga och vad in ska tänka på? Webinar 4 februari 2021.

Hur klimatsmart är en satsning på elektrifiering - egentligen? Hur tillverkar man chips på ett hållbart sätt och är det en självklarhet att vi ska elektrifiera samhället? Webinar 21 oktober 2020.

Hur skapar vi hållbarhet genom samarbete? Hur kan vi tillsammans hjälpas åt med att göra Göteborg till en mer hållbar stad? Webinar 14 oktober 2020.

Mindre avfall och klimatpåverkan - hur gör vi nu? Hur gör Platzer för att energieffektivisera och vilken påverkan har ursprungsmärkt el egentligen på klimatet? Webinar 7 oktober 2020.

Energigemenskaper - utmaningar och möjligheter

I ett försök att öka delaktigheten och takten i omställningen av energisektorn har vi inom EU skapat nya möjligheter för människor och företag att gå samman för att investera i egna anläggningar för elproduktion och smartare elanvändning. 

I en allt oroligare värld lockar visionen om mer självständighet och mindre utsatthet för volatila elpriser. Men leder energigemenskaperna verkligen oss rätt? I detta webinar ska vi undersöka både vilka möjligheter energigemenskaper öppnar, men också riskerna som de medför. Hur använder vi energigemenskaper på bästa sätt?

Se vårt webinar om energigemenskaper i efterhand.

Bilder och illustrationer som tillhör ÖBO är värdefulla och skyddade av upphovsrättslagen. Bilderna får inte användas eller spridas vidare till andra personer eller organisationer utan att först få tillstånd. Om du får lov att använda bilderna måste du tydligt ange att bilderna tillhör ÖrebroBostäder AB.

Frågor och svar från webinaret

Under webinaret kunde deltagarna ställa frågor till panelisterna via chatten. Alla frågor hann inte besvaras under webinarets gång, men här kommer samtliga frågor med svar.

Vi är flera som väntat länge på besked och det är ju en ohållbar hantering om lokala nätverk ska vara en del omställningen framåt. Jag tror dock att när besluten kommer om större  energigemenskaper, så kommer processerna bli kortare. Så mitt tips nu är att alla som har ärenden hos Energimarkandsinspektionen ser till att dessa bli Detta är något jag tror kommer ske i närtid.

- Jonas Tannerstad

Ja, det har vi. Dels via ett system för individuell mätning av kall/varmvatten i lägenheter, dels ett system för energibaserad debitering av tvättstugor. Vi har även tagit fram lösningar för att visualisera effektuttaget i ett hyreshus i realtid på ett sätt så att hyresgästerna själva kan påverka visualiseringen (soffa som ändrar färg).

- Jonas Tannerstad

Jag tror det är lite problemet att vi idag inte kan dela på problem och lösning. Nätägaren skall lösa alla problem utan att kunderna vill betala högre avgifter men om du som fastighetsägare istället löser problemet innan det uppkommer så nätägaren inte får extra kostnader så slipper man kostnadsökningar. Det är ju också lönsamt men inte lika tydligt.

Investeringar i smartare styrningar hjälper t.ex näten och vi skulle då kunna få in mer anslutningar i befintligt nät men investeringen som görs av privata ägare, ger nytta som hamnar hos samhället. Skall kommunen ge styrsystem till de som använder mycket El? Vi behöver öppna för nya tariffer där vi kunder tar på oss delar av problemet och minskar samhällskostnaderna för det gemensamma. Att bara ha höga straff i form av höga transport- och effektkostnader tror jag kommer leda åt fel håll.

- Joachim Lindborg

Jag tror att virtuell delning är en framtid, men det skulle såklart kunna påverkas av effektbaserade avgifter. Min bild av hur dessa effektbaserade taxor kommer konstrueras är för oklar ännu för att jag ska kunna lämna ett tydligt svar.

- Jonas Tannerstad

Det som driver utformningen av elnätstarifferna är effektivt nätutnyttjande, vilket innebär att man tar hänsyn till när och hur stort effektuttaget är från elnätet istället för att enbart fokusera på hur mycket energi man använder. Energieffektivisering är också viktigt utifrån perspektivet att hushålla med resurser. 

- Charlotta Klintberg

 

Program

 

Fastighetsbranschen har ett stort ansvar för mänsklighetens ödesfråga – det vill säga klimatutmaningen. Branschen står nu inför ett tekniskt paradigmskifte, då teknikval blir företagsstrategiska beslut. Men vilka hinder kan uppstå och hur kan tekniska och ekonomiska risker minimeras? Branschen behöver genomgå en mental förflyttning där utgångspunkten är att se enskilda projekt som en del av en helhet. Detta förändrade synsätt tvingar fram ett förhållningsätt som blir själv grunden för att bygga smarta städer. Under denna presentation kommer Jonas Tannerstad beskriva beprövad erfarenhet kring hur hus bli smarta och smarta tillsammans, och hur byggnader blir en del av lösningen av den utmaning som nu finns med effektuttag i elnätet.

Jonas Tannerstad, chef för El & Automation, ansvarar för tekniska installationer på Örebro Bostäder, har flerårig erfarenhet av energieffektivisering och effekthantering i fastighetsbranschen. Jonas har en lång erfarenhet som omfattar både nationellt och internationellt arbete, erfarenhet som han nu vill använda för att industrialisera fastighetsbranschen. Ser ÖBO och Örebro som ett stort maskinutvecklingsprojekt och fattar beslut baserat på denna bild.

I Täby, Bålsta och på östra Gotland finns de tre första energigemenskaperna inom projektet Masterpiece. Tillsammans med projekt i nio andra europeiska länder ska Masterpiece följa och testa skilda bostadsformer och förutsättningar i olika länder för att finna en EU-gemensam lösning som främjar energigemenskaper. 

Det finns många skäl till varför man vill skapa en energigemenskap och det är olika målsättningar här i Sverige och ute i Europa. Joachim kommer här att belysa vikten av "varför vi vill" samt "varför vi behöver" energigemenskaper och vilken stark kraft det kommer att bli framöver.

Joachim Lindborg är integrationsarkitekt på Ngenic som är ett ledande energiteknikföretag som arbetar med digitalisering och effektivisering av energisystem. 

Elnätet är en gemensam tillgång för alla samhällets aktörer vars uppgift är att säkerställa en trygg och effektiv tillgång till el för alla. Förändringarna som elfordon, förnybar produktion i stor och liten skala och industrins elektrifiering ställer stora krav på att elnätet utvecklas i snabb takt för att hinna med. Det gäller inte bara den tekniska infrastrukturen, utan också hur vi ska dela på kostnaderna för elnätet. Vilka förändringar kan vi vänta oss här?

Charlotta Klintberg är utvecklingsstrateg på Göteborg Energi där hon bland annat jobbar med att skapa förutsättningar för att integrera nya tekniska lösningar i energisystemet.

 

 

Talare

Ett klimatneutralt Göteborg 2030 – vad innebär det?

De senaste åren har världen upplevt värmebölja efter värmebölja. Förra året hade Indien och Bangladesh temperaturer över 50 grader – den värsta extremhettan på mer än 120 år. Och i Europa har termometern ofta passerat 40-strecket. För att summera - extremt väder blir allt vanligare. Vi märker redan av klimatförändringarna och omställningen behöver gå mycket snabbare än vi tidigare trott.

Göteborg ska gå i bräschen för den här omställningen. Vi har skrivit under Klimatkontrakt 2030, och dessutom blivit en av 100 utvalda städer i EU:s satsning på klimatneutrala städer. Det innebär att vi ska vara en förebild för andra, visa vägen för den kraftfulla omställning som måste ske här och nu. Klimatet väntar inte. Och utmaningarna är stora. Kriget i Ukraina satte ytterligare press på omställningsarbetet. När tillgången till gas från Ryssland skulle fasas ut användes ofta annan fossil energi istället. Det har alltså aldrig varit viktigare än just nu att göra radikala förändringar. 

Som att lära oss hur vi får Göteborg att växa utan att skada klimatet. Och helt enkelt stoppa utsläppen av koldioxid till atmosfären.
 
Men för att lyckas måste så många som möjligt engagera sig. En kommun eller ett energibolag kan inte ensamt driva förändringen, och därför måste vi alla kavla upp ärmarna.
 
Så vad betyder allt det här för Göteborg? Vilka åtgärder planeras, och hur kommer göteborgare och göteborgska företag att involveras i arbetet?

 

Webinar: Ett klimatneutralt Göteborg

Frågor och svar från chatten

Här har panelisterna svarat på de frågor som ställdes i chatten under webinaret.

Marcus Jahnke (MJ): Det sker omfattande samverkan, inte minst inom ramen för Viable Cities-programmet, men också genom till exempel organisationer som klimatkommunerna, storstadssamverkan, genom direktkontakter m.m.

MJ: Göteborgs Stad har som sagt satt ambitiösa mål för elektrifiering av bygg- och anläggningstransporter och arbetsmaskiner (10% 20025 och 70% 2030), och i detta räknas även vätgas som möjlig lösning. Övrig andel blir annat fossilfri bränsle som HVO, som hjälper oss i klimatmålen, men som har nackdelen med lokala partikelutsläpp och buller. 

Nina Jacobsson Stålheim (NJS): Här behöver en utveckling ske, och den är påbörjad. SBF har i verksamhetsplanen för 2023 aktiviteter för att i högre grad möjliggöra för återbruk, solceller och träbyggnation (eller högre grad av flexilibilitet för alternativa konstruktionslösningar). Vi samarbetar för att hitta nya processer, rutiner etc inom ramen för dels ett EU-projekt som Chalmers koordinerar som heter Create, dels väldigt konkret kring Kvarteret Återbruket, ett nybyggnadsprojekt om ca 70 lägenheter som Framtiden Byggutveckling driver med fokus på storskaligt återbruk, och där vi tillsammans tittar på vad som behöver förändras för att möjliggöra för återbruk och den flexiblitet som krävs för detta i plan- och bygglovsprocessen. Bedömningen är att det till stor del är ny praxis, och inte formell lagändring i PBL.

Mattias Backmark (MB): I och med att reduktionplikten miskas så kommer HVO-volymer att omallokeras till övriga Europeiska marknader. Främst är det Tyskland, Holland och Frankrike inom EU som tar ökad andel samt UK och Norge i närområdet.

MB: Rationaliteten är att värdet på de produkter som produceras ökar i och med att avtrycket från ett livscykelperepktiv förbättras. Kunder är mer intresserade av att köpa produkter som har högre klimatnytta än de som har lägre. Utöver det kommer man att behöva köpa mindre utsläppsrätter, eller delta i omvända aktionsförfarande (När marknaden är etablerad).

MB: Preem har insikter i vilka mängder som vi kan leverara till systemet. Vi kommer i en övergångsperiod leverera mer spillvärme än vad vi gör idag (500-600 GWh idag), för att när fossil raffinering minskar under 2030-talet gå tillbaka till en nivå som vi ligger på idag.

NJS: Ju mer vi börjar driva bygg- och anläggningsprojekt med betydligt längre klimatpåverkan, desto mindre merkostnad ser vi. Det finns helt enkelt mycket att hämta i optimering och minimering, samt att vissa system- och materiallösningar kan ha lägre kostnader som kompenserar för andra som har högre. Det vi framför allt ser nu när vi växlar upp på bredden är att det ofta blir en viss lärkostnad - första gången aktörerna gör på ett nytt sätt så blir det lite mindre effektivt. Inte minst på återbrukssidan måste vi snabbt växla upp till en mer effektiv och professionell hantering, där vi måste gå från att adhoc hantera varje produkt och material unikt i varje projekt, utan istället lyfta in behovet och synliggöra nya cirkulära affärslösningar hos de aktörer som redan till stor del har rätt förutsättningar (transport- och lagringsinfrastruktur, kompetens för kvalitetssäkring och konstruktionsberäkningar, verktyg/maskiner för rekonditionering etc), vilket inte sällan är material- och produkttillverkare.

NJS: Här finns det ju inget mirakelmedel, utan det är ju oftast de klassiska sakerna som smartare styrning av värme och ventilation, belysning etc, utbyte av äldre energiineffektiva installationer, isolering av vind/tak, tätning och ev tilläggisolering av fasad, byte till energieffektivare fönster/energirenovering av fönster. Vad som är en vettig lösning behöver analyseras från fastighet till fastighet/projekt till projekt. Viktigt såklart att så mycket som möjligt samplanera med underhållsplaner. Jag har ju tidigare jobbat med lokaler och där ger insatser på ventilationssidan ofta stor effekt, inte minst att säkerställa att man ventilerar behovsstyrt, samt att ventilationen styrs i serie med uppvärmning, så att man inte både ventilerar bort övertemperaturer och värmer samtidigt (vanligare än man skulle tro...). På bostadssidan har vi relativt stor potential i att energieffektiviseringa tvättstugor, vilket ger stor nytta då detta handlar om el. Likaså finns stor elbesparingspotential i stor- och restaurangkök.Vanligtvis så är det ofta inte lönsamt att tilläggsisolera fasader, om man inte samtidigt behöver göra omfattande fasadunderhåll. Här ser vi ockå att det ibland finns en brytpunkt för när detta är en klimatbra åtgärd - då klimatpåverkan från tillfört material överstiger den minskade klimatpåverkan från den lägre driftenergianvändningen. Samma sak gäller fönster, där vi oftast landar i att den klimatsmartaste åtgärden är att energirenovera fönstret (addera ytterligare ruta) även om U-värdet då blir något högre. Här börjar det komma några hyfsat konkurresnmässiga lösningar prismässigt, men det är också ett område som vi skulle vilja satsa på tillsammans med marknaden. Inte misntg pga av att vi måste byta ut väldigt många fänster av underhållsskäl (bågarna är slut) och här skulle vi vilja få fram aktörer som bygger nya fönster av befintligt planglas (exempel på detta finns i Köpenhamnsområdet).

MB/MJ: Vi har koll på råvarorna hela vägen till dess ursprung (krav i Hållbarhetslagen, eller i ISCC certifiering). Är råvaran ett avfall, följer vi den tillbaka till punkten då avfallet uppstår. För t.ex. tallolja, går ursprunget tillbaka till det massabruk som tallolja kommer från. Är det använd matolja, är det tillbaka till den uppsamlingspunkt för använd matolja. Göteborg Energi har som strategi att först återvinna värme innan förnybar energi ska användas, vilket i sin tur minskar användningen av biogena bränslen och utsläpp. På längre sikt finns ett antal projekt som kikar på möjligheterna att avskilja och lagra de största punktkällorna av fossila och biogena koldioxidutsläpp (CCS). 

MB: Vi tittar på elektrovätgas och RFNBO (Renewable Fuels of Non Biologic Origin) till väg, marin eller flygfart framför allt. Mest intressant för Preem är RFNBO för flygbränsle som Fit for 55 har specifikt krav om.

Program

 

Klimatkontraktet sätter takten, men vad har vi lovat? Efter ett initiativ från EU har Göteborg och 100 andra europeiska städer lovat stora insatser för att snabba på omställningsarbetet så att städerna blir klimatneutrala redan år 2030. Vad är det för förändringar vi kan se fram emot och hur kommer vi alla att påverkas? 

Marcus har mångårig erfarenhet av utvecklingsarbete för hållbar omställning, bland annat i tidigare roller som verksamhetsledare för Centrum för hållbar stadsutveckling – Urban Futures, chef för enheten Stadsutveckling i RISE och forskare inom Göteborgs universitet. Marcus är disputerad inom designteori och har även erfarenhet av miljöarbete i näringslivet, bland annat som miljöchef för NCCs entreprenadbolag och som miljösystemutvecklare i Volvokoncernen.

Göteborg växer så det knakar och med det följer mycket klimatpåverkan från all betong och stål som behövs i nya byggnader. Göteborgs eget bostadsbolagskoncern heter AB Framtiden och har fått i uppdrag att radikalt minska utsläppen när man bygger nya byggnader. Hur ska det gå till?

Nina Jacobsson Stålheim har jobbat med hållbart byggande i olika roller inom Göteborgs Stad sedan 2008. Under många år var fokuset stadens lokalfastigheter, bland annat med införande av lågenergiprogram för nyproduktion, energieffektiviseringsplan, solcellsplan och en nollenergiförskola som stod klar redan 2013. På senare år har fokuset vidgats till minskad klimatpåverkan från byggprojekt och inte minst innovationsprogrammet Hoppet. I dag är Nina utvecklingschef Ekologisk hållbarhet inom Framtidenkoncernen, och axlar där även rollen som strategiansvarig för Hållbart byggande för hela Staden utifrån Miljö- och klimatprogrammet.

Preem är Sveriges största raffinör med anläggningar i Göteborg och Lysekil. Redan idag räknas dessa till Europas modernaste och mest miljöeffektiva, men fortfarande sker här stora klimatutsläpp som måste minska till noll. Vilka åtgärder planerar Preem för att göra detta? Vad behövs för att planerna ska bli verklighet?

Mattias Backmark är Manager Corporate Finance på Preem med ansvar för finansiering av Preems strategiska projekt. Han har varit på bolaget i 14 år och har 20 års erfarenhet av energibranschen. I dag sitter Mattias i ledningsgruppen för Ekonomi och Finans, tidigare har han suttit både i Preemraffs och Preems ledningsgrupp. I grunden är han ingenjör utbildad på Chalmers i kemiteknik med fysik. Mer än något annat brinner han för energiomställning och hållbarhetsarbete.

 

 

Talare

Introfilm Klimatneutralt Göteborg

Hur säkrar vi energiförsörjningen för ett konkurrenskraftigt Västsverige?

Göteborg är en stad i snabb utveckling. För våra bil- och lastbilstillverkare i världsklass, våra raffinaderier i omställning och vår hamn som elektrifieras för att bli den renaste i världen, behöver vi säkra tillgången till billigare el. Det är en förutsättning för att dagens företag ska kunna utvecklas och för att fler företag ska kunna etablera sina verksamheter här.

För att vi ska få del av dessa tusentals nya arbetstillfällen måste vi möta det enorma behovet av el. Elöverföring är viktig, men den räcker inte – produktionen måste öka snabbt. Här på västkusten kan vi inte bygga mer vattenkraft, och solen hjälper oss bara under den ljusa årstiden. Ny kärnkraft tar för lång tid att bygga. Vad vi har, är massor av vind. I det finns en enorm potential som vi skulle kunna ta tillvara.
 
Göteborg Energi vill se mer vindkraft etableras för att möta de västsvenska företagens behov. Stora satsningar på vindkraft innebär större konkurrenskraft och lägre elpriser för alla. Det är viktigt för framtiden och måste ske nu!
 
Ny teknik gör det möjligt att integrera mer vindkraft i elsystemet, och med mer el sjunker priskurvorna. Men denna utveckling är inte garanterad. Vill företagen ha vindkraften? Finns det andra tekniska problem som hindrar den här visionen? Och vad händer när det inte blåser? 

Program

 

Christofer Åslund är Senior Advisor på Göteborg Energi med fokus på etableringen av ny elproduktion. Han kommer att berätta om det starkt växande behovet av el till västsvensk industri och hur vår västsvenska vindresurs är ett förhållandevis snabbt sätt att säkra elförsörjningen och återfå konkurrenskraftiga priser på el i södra Sverige.

Christian Jebsen är Communications & Public Affairs Manager på Göteborgs blivande batterifabrik som byggs av NOVO Energy, Northvolts och Volvo Cars samägda bolag. Han kommer att berätta om vilken betydelse den nya batterifabriken kommer att ha för västsvenskar och hur beroende fabriken är av tillgången till billig, fossilfri el. Vill de ha just vindkraft?

Lisa Göransson är docent i energisystem vid Chalmers tekniska högskola. Lisa har arbetat länge med modeller för hur energisystemet kan utvecklas med mer förnybar energiproduktion. Under senare tid har en del påstått att tekniska aspekter som svängmassa och reglerbarhet blir svårhanterade med mer vindkraft. Andra undrar vad som händer när det inte blåser? I vårt webinar kommer Lisa utveckla vilka de tekniska förutsättningarna är för att ta tillvara på den stora västsvenska vindpotentialen. 

 

 

Talare

Frågor och svar

Vår panel hann inte svara på alla frågor under webinaret, men här kan du kanske hitta svar på din fråga i efterhand.

Eric Zinn: Sverige importerar (och exporterar) el från (och till) samtliga våra grannländer. Hur elen flödar är resultatet av hur användningen är fördelad mellan länderna (elområdena) samt var de billigaste produktionsanläggningar är belägna, samt eventuella begränsningar i elöverföring mellan elområden. 

Christofer Åslund: Stämmer att så är det - elpriset bestäms av marknaden på elbörsen Nordpool. Olika rapporter, t ex från Energiforsk, visar dock att utbyggd elproduktion gör att elpriset sjunker lokalt i elprisområdet.

Christofer Åslund: Jag antar att du med footprint syftar på vilken miljöpåverkan som byggnationen orsakar vid utvinning av råmaterial och bränslen samt vid driften. Den skiljer mellan olika kraftslag och är en parameter som kan kravsställas vid upphandling.   

Lisa Göransson: Även om många företag säkrar sina elpriser genom ppa:er så förväntar vi oss att dom kommer att delta på elmarknaden. Genom att sälja sin rätt till elkonsumtion vid höga elpriser kan företagen som är flexibla tjäna pengar. Vi förväntar oss därför inte att någon elektrolysörkapacitet kommer användas vid högpristimmar.

Lisa Göransson: Dagens höga elpriser är kopplat till priser på fossila bränslen som skenade vid rysslands invasion av ukraina. Genom att göra oss oberoende av fossila bränslen, både i Sverige och i vår omgivning, så förbättras prisbilden.

Eric Zinn: Som i alla andra marknader med höga priser skapas starka incitament för ny produktion men också effektivare användning. Det leder till lägre elpriser, när behovet av de dyraste produktionsanläggningar minskar. 

Lisa Göransson: Det finns goda förutsättningar för förnybar elproduktion i hela norra Europa. Samtidigt är det en mycket omfattande efterfrågeökning vi står inför. Att Sverige importerar solel är inte nödvändigtvis ett problem. Särskilt inte om vi samtidigt exporterar vindkraft till södra Tyskland. Men i praktiken innebär omställningen att det byggs förnybart där det går att få tillstånd, snarare än där det är allra billigast, och att energieffektiviering har stort värde för att förenkla energiomställningen.

Christofer Åslund: Ja, dock inte i det korta perspektivet men med de prognoser som ligger för utökningen av elbehovet krävs att åtgärder vidtas i ny produktion, stärkt elnät samt i mer flexibelt nyttjande av tillgänglig eleffekt.

Introfilm: Hur säkrar vi energiförsörjningen för ett konkurrenskraftigt Västsverige?

Kriget och energikrisen - vad kan vi göra?

Vi lever i en omvälvande tid där klimathot, pandemi och nu också krig i Europa påverkar vår vardag. Det märks av inte minst på energimarknaden, där energipriserna – som varit stabila under många år – nu har skjutit i höjden.

God tillgång till el är en förutsättning för att våra verksamheter och samhällen ska fungera. Vad olika energislag kostar påverkar därmed hur vi bygger våra städer, driver våra företag och lever våra liv. En stor del av den olja, det kärnbränsle och den fossila gas som EU importerar kommer från Ryssland. Men i och med den ryska invasionen av Ukraina vill Sverige så snart som möjligt sluta använda rysk energi, vilket bidragit till den nuvarande turbulensen på marknaden.
 
Situationen hotar vårt välstånd men ger oss nya möjligheter att snabbt ställa om energisystemet. Vad innebär det? Vilka åtgärder planerar EU för att så fort som möjligt bli kvitt sitt beroende av rysk fossil energi? Vad kan Sverige bidra med i denna strävan, och hur ska västsvenska företag agera?

Webinar: Kriget och energikrisen - vad kan vi göra?

Program

 

Samuel Ciszuk är en av grundarna av ELS Analysis, där han ger råd till energibolag och finansiella aktörer i skärningspunkten mellan marknad och policy. Han har tidigare erfarenhet som marknads- och industrianalytiker från London, bl.a. från IHS Energy där han arbetade som senioranalytiker med inriktning mot Mellanöstern och Nordafrika, samt KBC Energy Economics, där han arbetade som energimarknadsanalytiker och konsult. Samuel byggde under denna period upp ett vitt internationellt kontaktnät inom energiindustrin och inom media, där han frekvent anlitades som expertkommentator. Innan ELS grundades arbetade Samuel som Senior rådgivare, globala energimarknader och geopolitik, vid Energimyndigheten. Där var hans fokus bl.a. den svenska beredskapslagringen av drivmedel, det internationella försörjningstrygghetsarbetet inom EU och IEA, samt, den svenska krishanteringsförmågan inom energisektorn.

Lisa Göransson är docent vid avdelningen Energiteknik, på Chalmers tekniska högskola. Fokus i hennes forskning ligger på integrationen av olika modellering av förnybar produktion och energisystem. Hennes omfattande arbete runt strategier för att hantera variationer i el- och energisystemen har resulterat i ett funktionalitetsbaserat ramverk för att stödja valet av strategier i olika systemsammanhang. 

Charlotta Klintberg har jobbati energibranschen sedan 2005 med tyngdpunkt på regulatory affairs. Hon har järnkoll på hållbar omställning av energisystemet och hur nya regelverk påverkar utvecklingen. Charlotta är också en ofta anlitad expert i olika forum som Energiföretagen Sverige, Energiforsk och Power Circle.

 

 

Talare

Med flexibilitet skapar vi balans

Samhället elektrifieras snabbt samtidigt som nya företag och industrier ska få plats i Göteborg. Det gör att det blir svårare att skapa balans i elsystemet och på sikt kommer kablarna inte räcka till för all el som måste fram.  

En lösning är flexibilitetsmarknader, som hjälper oss att dela med oss till varandra av den effekt som finns tillgänglig. Som företagskund har du möjligt att bidra med effekt genom att stänga av eller minska din elanvändning vid tillfällen när du inte behöver den. Ditt företag får en ny intäktskälla och bidrar samtidigt till att klara omställningen.
 
Att bygga ut elnät tar tid. Flexibilitet gör att vi använder elnätet ännu mer effektivt och är ett verktyg för att möta den snabba utveckling som sker. Mer kan elektrifieras och behovet av att bygga ut elnätet minskar, vilket är bättre för alla. Tillsammans skapar vi ett smartare elnät som spelar en viktig roll i energiomställningen för oss alla. Webinar 28 april 2022.

Se webinaret i efterhand!

Program

Talare

Frågor och svar från webinaret

Än så  länge har vi ingen flexleverantör som är med på Effekthandel Väst som går in med fossila bränslen.  Att "ramp up" med att Rya KVV går in eller att till exempel "ramp down" med att sjukhus kopplar bort last och  kör dieselaggregat är ju en möjlig framtid men inget som varken har använts eller behandlats än.  

Enligt våra prognoser kommer effektbehovet i Göteborg fördubblas inom 10-15 år, och eftersom det tar tid att bygga ut elnätet ser vi att flexibilietsmarknaden är ett sätt att möta elektrifieringen snabbare nu när utvecklingen går fort. Det   kommer också en ny lagstiftning 1 juli 2022 som bland annat innebär att elnätsbolag ska ha förmågan att köpa flexibilitetstjänster, så nyttan med Effekthandel Väst finns redan i dag ur flera perspektiv. 

Det går bra att höra av sig löpande om man är intresserad av att delta på Effekthandel Väst. 

Den lokala flexibilitetsmarknaden i Göteborg är idag inte koordinerad med Svenska Kraftnäts stödtjänstmarknader. 

I dagsläget har vi inte effektbrist i vårt nät. Beroende på hur snabbt elbilsladdningen blir fullskalig i  lågspänningsnätet kommer vi få lokala flaskhalsar långt ut i nätet, på grund av att det sker ett högt effektuttag samtidigt. Storskaligt kan man titta på vårt uttagsabonnemang mot överliggande nät och även analysera hur mycket effekt överliggande nät kan leverera till Göteborg Energi Nät.

Nej, Akademiska Hus är inte aktiva på SvK:s balansmarknader i dagsläget. Vi har valt att i första hand delta i de  lokala marknaderna för att lära oss mer men på sikt är det sannolikt att vi kommer att delta även i de nationella marknaderna. 

Man gör en prognos på konsumtionen som man budar efter på SVK stödtjänster. 

På SVK  stödtjänster går det bra och GE kommer kunna erbjuda det på sikt, men inte initialt.

Den lokala hjälper GENAB:s nät medan SvK stödtjänster hjälper Sveriges kraftsystem.

Vi har tittat på främst större batterier och ser då god lönsamhet mot SvK stödtjänster. Vi har inte tittat på mindre storlekar och har inget svar på antal ännu.

För att lösa eventuella framtida flaskhalsar tittar elnätsbolaget på olika lösningar. Vi kommer analysera resultatet med effekttariff på nätabonnemang upp till 63 A, vi tittar på att lösa lokala flaskhalsar med hjälp av Effekthandel Väst, vi   reinvesterar väldigt mycket fram till 2027 där vi bland annat byter ut gamla kablar till nya med större ledararea för att klara högre effektöverföring. Dessutom pågår samarbete med Vattenfall och Ellevio som ansvarar för våra regionnätsinmatningspunkter och Svenska Kraftnät som ansvarar för transmissionnätet för att fortsätta bygga ut infrastruktur för att klara framtida effektbehov.

Göteborg Energi ser väldigt positivt på att elnätet kan användas som möjliggörare att fasa ut fossila bränslen. Vi arbetar med prognoser och analyser för att hela tiden ligga i fas med stadsutveckling, elektrifiering av industrin och transportsektorn. Vi har en rad av initiativ som pågår för att möta framtidens behov. (Se svar ovan för konkreta projekt.)

I dag finns inga planer att fjärrvärme/fjärrkylakunder skall kunna vara aktiva och säja fjärrvärme/kylaflex på  Effekthandel Väst, det är en ren elnätsmarknad. Idén är smart om kunden använder både fjärrvärme/kyla och elnät, samt att det finns möjligheter att optimera mellan dessa energislag. Vi har valt att börja enkelt och kombinationen kan på sikt bli verklighet, om kunderna har behov av det och det blir mer hållbart för hela energisystemet. 

Tidsdifferentierad tariff är ett styrmedel som är statiskt och kan inte påverka lokala flaskhalsar. Dessutom främjar det inte planerbar produktion så som batterier. Risken med att dirrerentierad tariff är att man kan behöva ändra utifrån återvändande last. Flexibilitetshandel baseras på prognoser som är närmare i tid.

 

 

Hur möter vi den digitala utmaningen?

Den digitala utvecklingen i världen är blixtsnabb, omvälvande och förändrar våra liv. Ny teknik och nya innovationer förbättrar och effektiviserar vårt samhälle, inom alla sektorer, och det gäller inte minst vår egen vardag. I världen finns idag tiotals miljarder uppkopplade enheter och vi förväntar oss att de ska fungera störningsfritt.

Kraven på snabb och nära uppkoppling har aldrig varit så höga som nu, och de kommer bara fortsätta öka. Mängden dataflöden ökar exponentiellt och för att hantera det kommer det behövas väldigt mycket serverkapacitet. Utvecklingen leder också till en kraftig ökning av vår energiförbrukning, vilket väcker frågor om hur vi ska lösa de här utmaningarna i framtiden.
 
Hur kan vi göra våra datacenter mer hållbara, och vad är hållbara energilösningar för dem? Hur kan vi skapa symbios mellan olika aktörer för att nyttja energin maximalt? Hur garanterar vi driftsäkerhet, och hur skyddar vi oss mot hackerattacker? Och vad ska man som företag tänka på i allt detta? Webinar 31 mars 2022.

Program

Talare

 

 

Höga elpriser sätter fart på nya lösningar

Elpriserna har varit historiskt höga under hösten och vintern 2021-2022. Kylan har gjort sitt till, men framför allt har skärpta utsläppsrätter inom EU i kombination med oväntat små lager av naturgas i Europa varit de viktigaste förklaringarna.   
 
Trots att vi här i Sverige har gott om billig elproduktion från vind, vatten och kärnkraft påverkas vi, då den svenska elmarknaden hänger samman med den europeiska. Det högsta priset sätter nivån för hela marknaden.
 
När vi går mot alltmer förnybar elproduktion blir det större skillnad mellan när elen är billig, och när den är dyr. Det här skapar osäkerhet för företagen, men har också gett skjuts åt utvecklingen av olika lösningar för energilagring som kan minska prisskillnaderna, såsom batterier, vätgas och bränsleceller. Webinar 27 januari 2022.

Program

Talare

Svar på frågor som ställdes under webinaret

Under 2021 producerade Sverige totalt 148 TWh el. Förbrukningsbehovet blev 125 TWh. Dock var Sverige både importör och exportör av el under året. Totalt importerade vi 7 TWh samt exporterade 31 TWh. Vi importerade mest ifrån Norge, totalt 5 TWh och exporterade mest till Finland, totalt 14 TWh. Fördelen med att vara sammanlänkade med andra länder är att vi kan hjälpa varandra vid olika tillfällen under året. (Källa SCB)

Om man överproducerar t.ex. solkraft så har man möjlighet att mata ut den på elnätet. Elnätsföretagen betalar då en ersättning som ofta brukar kallas "nätnytta" (nätnyttan hjälper till att minska elnätsföretagets nätförluster). Utöver nätnyttan får man även ersättningen för själva elproduktionen. Dock krävs det att man tecknar ett elavtal med ett elhandelsföretag för att få ersättning för elproduktionen. Vanligtvis baseras ersättningen på det aktuella spotpriset per timme.   

Det är svårt att bedöma orsaken till anslutningsavgiften i just detta fall, men det stämmer att det finns ramar för vad det får kosta att ansluta en ny anläggning. Kostnaden baseras på vilka omkostnader som uppstår i samband med anslutningen. Ibland kan det vara så att tex en ny transformatorstation måste byggas för att kunna ta emot produktionen och då kan anslutningsavgiften bli väldigt hög. Det kan vara värt att ha en dialog med elnätsföretaget kring var det kan vara bäst/billigast att placera solcellsparken. Ibland kan det vara avsevärt mycket billigare att förlägga solcellspaken någon annanstans inom samma elnätsområde.   

Det pågår mycket forskning inom flera olika områden som syftar till att skapa en stabilare elmarknad.  Bland annat har vi under januari månad sjösatt en ny handelsplats Effekthandel Väst som syftar till att hålla nere elnätskostnaderna samtidigt som vi skapar förutsättningar för våra kunder att få en intäkt från sitt el abonnemang. Vi deltar även i andra projekt där vi tittar på möjligheten att använda tex batterier för att korttidslagra vindkraft. Än så länge är många av projekten i sin linda, men dagens elpriser driver på utvecklingen i allt snabbare takt.

Nej, inte ännu. Men vi är väldigt intresserade utav möjligheterna.

Elpriserna kommer fortsätta att variera stort. När det blåser mycket kommer elpriserna att bli låga och när det är kallt och vindstilla kommer elpriserna att bli högre. Om man kan styra sin förbrukning utifrån hur elpriset varierar så är rörligt timpris en bra lösning. Bundet pris inkluderar alltid en riskpremie som elhandelsföretaget måste ta ut för att täcka oförutsedda kostnader. Rörligt elpris innebär inte samma risk för elhandelsföretaget vilket innebär att du som kund får betala ett lägre påslag på elpriset.

Göteborg Energi har inga planer i dagsläget på egen vätgasproduktion men vi samarbetar med andra aktörer i Göteborg som har det. Vi är en viktig del i deras pussel då vätgasproduktion kommer att kräva stora mängder el. Närmast på tur är produktionen av vätgas i Göteborgs hamn.

Göteborg Energi är just en producent av el och försöker bidra med det vi kan. En stor insats vi gör är att avlasta elnätet från stadens värmebehov, som vi istället löser med resurseffektiv fjärrvärme. Sedan kan våra kraftvärmeanläggningar också producera el när den behövs som mest. Dessvärre uppmuntrar inte dagens marknadsmodell oss att göra fler investeringar i elproduktion. Här förespråkar vi, och många andra, bättre och långsiktiga incitament så att vi vågar investera i mer planerbar, och förnybar, elproduktion. 

Göteborg försöker verkligen ligga i frontlinjen av denna utveckling och är stolt vinnare av årets Laddguld som delas ut av 2030-sekreteriatet. Vi samarbetar med Parkeringsbolaget i just denna fråga. Mer om detta kan du läsa här.

Skulle vätgas visa sig vara mycket billigare än el för våra bilar så skulle det vara många som satsat på fel häst och förlorar stora pengar. Men det är så klart långt ifrån säkert (eller ens troligt) att det blir så. Sannolikt kommer framtiden att innehålla en blandning av olika lösningar, såsom råoljans olika fraktioner har hittat olika marknader i dagens system. 

Ja, de kommunala energibolagen utbyter erfarenheter med varandra i olika frågor och på olika nivåer. 

Ja, det är kostsamt att investera i ny laddinfrastruktur. För att hålla kostnaden så låg som möjligt är det viktigt att så många som möjligt laddar. Vi kan vara behjälpliga för att hitta gemensamma ytor där fler kan ladda sina elbilar snabbare. Kontakta gärna på Göteborg Energi. 

 

 

 

Effektfrågan - Klimatomställningens nya utmaning

Med några av landets största industrier och företag behövs stor effektkapacitet i Göteborg, både idag och framåt. Elanvändningen väntas fördubblas de kommande tio åren. Därför krävs nya, smarta lösningar och – inte minst – nya typer av samarbeten! För många företag handlar effektfrågan om ren överlevnad: Att säkra upp sitt effektbehov blir en nödvändighet för att kunna expandera och utvecklas. I förlängningen är frågan helt central för stadens fortsatta konkurrenskraft. Webinar 2 december 2021.

Se webinaret i efterhand

Program

  • 00.00 Eric Zinn hälsar välkommen

  • 02.00 Introfilm

  • 04.19 Lars Edström: Tjäna pengar med effekt - hur gör man?

  • 15.51 Johan Sellin: Gemensam effektstrategi

  • 27.12 Lisa Bolin: Designing towards zero

  • 40.20 Panelsamtal: Effektfrågan kräver nya lösningar och goda samarbeten 

  • 58.29 Avslut

Talare

FAQ - frågor till Göteborg Energi

Deltagarna ställde massor med frågor till föreläsarna. Rentav så många att alla inte kunde besvaras under webinarets gång. Här är svaren ni väntat på!

Vi   behöver mäta över en viss period för att se resultat. Effektuttaget påverkas av så mycket annat som tex temperatur. Men vi vet genom dialog med kunder att   "effektutjämning" växer efter införandet.

Effekthandel Väst kommer vara öppen för alla att delta på om man har flexresurser inom vårt elnätsområde. Om vi kan identifiera specifika kunder som har stor potential att tillgängligöra effekt kommer vi ha en dialog med respektive kund om det. 

Vätgas CHP är absolut en spännande utveckling för framtiden! Dock är det osäkert om just  Göteborgs raffinaderier har de sämsta förutsättningarna för framtiden, med tanke på deras närhet till den förnybara resursbasen (skogen) samt att de redan är integrerade i ett energiåtervinningssystem (fjärrvärme). Viss petrokemi kommer att behövas även i framtiden. Det kommer dessvärre att dröja innan energiåtervinningen av avfall inte längre behövs. Ännu märks inga minskningar i Sverige trots decennier med idogt avfallsarbete och skulle mängderna i Sverige minska drastiskt finns det stor nytta med att hjälpa andra länder med deras restavfall, så att det inte hamnar på deponi. 

I dag har vi inte brist på effekt i matning till Göteborg, men det gäller att agera nu för att inte få det. I samband med att fler skaffar elbil kommer många villagator att behöva dubbelt så stor nätkapacitet som idag. En utmaning är att vi inte vet var det sker innan det är "för sent". Därför är det viktigt att effektutjämna redan nu.

Vi ser en lokal marknadsplats som en del i att klara de utmaningar vi står inför både på kort och lång sikt. En viktig del av lösningen är flex, men vi kommer även behöva göra investeringar i elnätet. I den framtida nätplaneringen ska vi alltid välja flexibilitet för att lösa behovet om det är mer kostnadseffektivt jämfört med traditionell nätutbyggnad. 

Effektavgiften styr mot det lokala nätet, och effekttoppen här (på en gata med övervägande elbilar) sker när laddingen startas. T.ex. en 11 kW laddare är ett större behov än en genomsnittsvilla (ca 7 kW). 

I dag är det inget som vi marknadsför eller säljer inom Göteborg Energi, men det kan ändras framåt.

För ca 2 år sedan började vi få prognoser på ett kraftigt ökat effektbehov. Om vi tittar bakåt på de närmaste åren så har faktiskt behovet minskat. Så det är ett trendbrott som vi ser.

Minsta budstorlek för att delta på Effekthandel Väst är 0,1 MW. 

Göteborg har ambitiösa målsättningar med att fortsätta bygga ut laddinfrastrukturen och vi ligger för närvarande bäst till i landet gällande utbudet av laddplatser. Sannolikt   kommer man ändå att uppleva brister då och då som elbilsförare då infrastrukturen naturligen ligger efter utbredningen av nya konsumentprodukter (jämför med nya mobiltelefonstandarder eller utbyggnaden av bredband)

Det är en stor fråga. Vi är till exempel redan kontaktade av företag med elbilsflottor som vill bidra när fordonen inte är uthyrda/utnyttas. Om det gäller publik laddning så är det inte omöjligt att en kund vill ha "fulladdat" till ett visst klockslag och kan agera på en marknad "där i mellan".

Tvärtom så har vi i dagsläget en mycket bättre effektsituation i elnät till Göteborg jämfört med andra städer. Men å andra sdan så ser vi gigantiska effektbehov framåt   när Göteborg ska elektrifieras. Därför är det viktigt att vi börjar agera redan nu.

Elektrifieringen är en stor del av lösningen, men absolut inte den enda. När el inte är det bästa alternativet, ska andra alternativ väljas. Fjärrvärme för uppvärmning t.ex. Och många biodrivmedel är fortfarande överlägsna el som drivmedel ifråga om klimatpåverkan. Men ibland räcker inte ens något av alternativen och då är alla alternativ till fossil energi användbara. 

I och med stor utbyggnad av fjärrvärme och installationer av värmepumpar så kan man   nog säga att rundstyrningen försvann. Dessutom var dåtidens teknik relativt dyr. Men det är inte alls omöjligt att rundstyrning dyker upp igen.

Den här första säsongen som vi kommer köpa flex på Effekthandel Väst kommer vi att köpa så kallad Shortflex, d.v.s. man får ersättning om man blir aktiverad. Inför nästa säsong kommer vi att titta på möjligheten att erbjuda ett så kallat Longflex-avtal, som inkluderar både en tillgänglighetsersättning och en aktiveringsersättning när man blir avropad.

FAQ - frågor till Castellum

Lagring kommer ske via batterier och vätgas. Enbart batterier i Piloterna.

Siffror över antalet fordon i framtiden har vi inga egna uträkningar för utan lutar oss mot forskningen. Vi hoppas dock att antalet fordon kommer minska i och med självkörande teknik så att nyttjandegraden ökar från dagens extremt låga nivå. 

Batterilagret i Linköping är på 150kWh och 100kW tillgänglig effekt.

Grönare städer och klimatpositiv fjärrvärme med biokol

Har du koll på alla vinster det ger att producera och använda biokol? I en stadsmiljö kan det skapa stora fördelar både för klimatet och för dem som bor i staden. Genom att ta vara på biologiskt avfall, exempelvis trädgårdsavfall från innergårdar, kan man tillverka biokol som bryts ner långsamt, och som sedan kan användas för att lagra undan koldioxid från atmosfären. Det blir då en beständig kolsänka. Webinar 7 oktober 2021.

Program

Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.

Lia Detterfelt jobbar med miljö och strategisk utveckling på Renova sedan snart ett kvarts sekel tillbaka. Men hon har också erfarenhet från processindustrin och från att ha jobbat med miljöfrågor i Usa, Brasilien och Zimbabwe, vilket har format hennes syn på hållbarhetsfrågor vad gäller samhälle-, arbetsmiljö-, miljö- och klimatfrågor. I botten är hon civilingenjör inom kemiteknik och hon samarbetar bland annat med akademi och forskningsinstitut för att ta reda på och utveckla vilka metoder som är de bästa för miljön och klimatet för att behandla och återvinna samhällets avfallsströmmar. 

Genom sitt arbete som processingenjör inom avloppsrening fick Mattias upp ögonen för pyrolys och biokol i sin jakt efter alternativa behandlingsmetoder år 2009. De senaste 10 åren har Mattias stöttat organisationer i att starta produktion och användning av biokol, utvecklat regelverk och certifieringssystem samt byggt branschen både i Sverige och internationellt. Mattias är en av grundarna av Branschföreningen Biokol Sverige, var projektledare för Stockholm Biochar Project och teknisk expert för bl.a. Bloomberg Philanthropies, Telge Återvinning och Stockholm Exergi.

Jessica har hela sitt liv haft ett stort engagemang i miljöfrågor. Som biolog, uppväxt och boende på en gård i inre delarna av Halland, har insikten om att det är maten som är problemet och lösningen för de utmaningar som vår planet står inför, gjort att hon specialiserat sig på morgondagens matsystem. Kolet fungerar som en proxy för övriga ekosystemtjänster som jordbruket kan och måste leverera för att regenerera vår planet. Vi kan alla bidra till förändring, genom vad du väljer att äta och hur du tar hand om platsen du verkar på. ​

Talare

Hur kan bioaska minska klimatpåverkan från fastighetssektorn?

Att skapa bördigare jord har varit askans främsta bidrag till mänskligheten. Men kan dessa rester från skogen spela ännu en viktig roll genom klimatpositiva insatser inom fastighetssektorn? Webinar 6 maj 2021.

Se vårt webinar i efterhand!

Program

Som hållbarhetschef på Vasakronan har Anna Denell det övergripande ansvaret för att bolaget drivs på ett alltigenom hållbart sätt. I hennes uppdrag ligger bland annat att skapa en systematik för hur Vasakronan ska nå målet om klimatneutralitet i hela värdekedjan till 2030. Anna startade sin karriär inom fastighetsbranschen i mitten av 90-talet och började på Vasakronan 1999. 2019 utsågs hon till Sveriges Bästa Hållbarhetschef och 2020 blev hon ny ordförande för Håll Nollan. ​

Arezou Ahmadi jobbar som forskarassistent vid avdelningen för byggnadsteknologi, forskargruppen Byggnadsmaterial, på Chalmers. Arezou är en erfaren forskare med bred bakgrund inom samhällsbyggnad, materialkemi och betongteknologi, med en doktorsexamen i byggnadsmaterial. Hennes främsta forskningsintresse är gröna bindemedel med fokus på minimering av miljöavtryck. 

Johan Larsson är utbildad kemist från KTH och har lång erfarenhet från cementindustrin. Han jobbar nu huvudsakligen inom olika miljöprojekt och ansvarar utöver det för bedömningen av nya råmaterial och bränslen för tillverkningen av cement.

 

 

Talare

Vilken hållbarhetscertifiering - och varför? 

BREEAM, Svanen eller Miljöbyggnad är några av de många hållbarhetscertifieringar som finns att välja bland. Men vilken är mest relevant för din verksamhet och vilken ger din organisation mest värde i ert hållbarhetsarbete? Webinar 15 april 2021.

Se vårt webinar i efterhand!

Program

Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.

Matilda Moberg är hållbarhetsansvarig på Skanska Fastigheter Göteborg och verkar som katalysator och inspiratör för ett ökat fokus på hållbarhet i företagets projekt.

Tora Lindberg, Hållbarhetskoordinator på Ramboll Sverige AB, har mångårig erfarenhet av hållbarhetsfrågor i bygg och anläggningsprojekts olika skeden. Hon är även assessor i certifieringarna BREEAM, CEEQUAL och Citylab. 

 

 

Talare

Hur påverkar EU:s nya taxonomi Göteborg?

Hur hållbart är Göteborg? Det omdebatterade förslaget till taxonomi från EU-kommissionen – en klassificering av miljömässigt hållbara investeringar – kan förändra förutsättningarna för många företag i Göteborg. Men kommer det att bli mer hållbart? Se vårt webinar från 4 mars 2021 i efterhand för att ta del av våra kunniga gästers insikter och diskussioner!

Program

Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.

Catrine Norrgård representerar Göteborgs Stad i Bryssel och har flera års erfarenhet från EU:s lagstiftningsarbete i EU-kommissionen och Europaparlamentet. 

Katarina Skalare, koncernhållbarhetschef på Heimstaden, är hållbarhetsnörd och inspiratör med mångårig erfarenhet av strategiskt och operationellt hållbarhetsarbete samt hållbarhetsrapportering från såväl konsultbranschen som fastighets-, energi- och läkemedelssektorn.

Lars Holmqvist på Göteborg Energi har arbetat med omvärldsbevakning och Public Affairs under flera år. Han har följt de energipolitiska frågorna på både nationell nivå och i EU, och ihärdigt arbetat för att skapa rätt förutsättningar för ett resurseffektivt och klimateffektivt energisystem.

I rollen som chef för Affärsutveckling arbetar Mattias Backmark för att öka tillväxten och produktionskapaciteten av förnybara drivmedel på Preem.

 

 

 

Talare

Hur laddar vi för framtiden?

Vill ditt företag kunna erbjuda elbilsladdning till boende och anställda? Funderar du och dina kollegor på hur ni ska gå till väga och vad in ska tänka på? Dessa frågor och många fler från er tog vi upp på vårt webinar 4 februari 2021.

Hur laddar vi för framtiden?

Se vårt webinar från 4 februari i efterhand!

Program

Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.

Mathias har över 20 års erfarenhet från bygg- och fastighetsbranschen och har arbetat med en rad olika typer av fastighetsprojekt. Han är bland annat ansvarig för Aspelin Ramms Fastigheters del av utbyggnaden av stadsdelen Pedagogen Park i Mölndal och här har infrastruktur för kommunikation varit en viktig del i stadsdelsplaneringen. Efterfrågan på möjligheten för att ladda sin el- eller hybridbil har sakta vuxit i takt med att fler och fler väljer el-fordon.

Göteborgs Stads Parkering AB jobbar med en långsiktig plan om att verka för ökat hållbart resande. Som ett led i det arbetet utökar man tillsammans med Göteborg Energi stadens laddplatser från 500 stycken till det dubbla under vintern 2020/2021.
 
Fredrik har flera års erfarenhet av att projektleda och skapa företagslösningar inom elbilsladdning på Göteborg Energi. Fredrik har också ansvarat för bussladdning inom Electricity. Tillsammans med Parkering Göteborg framtids säkrar Göteborg Energi göteborgarnas laddbehov. 

Eric Zinn leder ett samtal runt webinarets tema med de tre talarna. 

 

Talare

Hur klimatsmart är en satsning på elektrifiering - egentligen?

Hur tillverkar man chips på ett hållbart sätt och är det en självklarhet att vi ska elektrifiera samhället? Dessa frågor och mycket mer tog vi upp på vårt webinar där du får chansen att lyssna till kollegor i branschen och experter på området. Webinar 21 oktober 2020.

Du hittar tidsangivelser för samtliga talare under Program längre ned på sidan.

Program

Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.

Estrella siktar på att i år komma i mål med att göra den årliga produktionen av dryga 83 miljoner snackspåsar CO2-neutral. En nödvändig omställning – och inte bara för planetens skull.

Ingela Fondin är Miljö- och Energiansvarig på Estrella AB sedan maj 2018. 

Hon är utbildad Kemiingenjör från Chalmers och har mer än 19 års erfarenhet av att arbeta med miljöfrågor. 

Ett av hennes intresseen är nya innovativa och cirkulära lösningar som kan hjälpa Estrella att bedriva en hållbar snacksproduktion. 

Josefin Hugosson har arbetat på Estrellas marknadsavdelning sedan 2016. Hon pluggade till ekonom på Handelshögskolan i Göteborg med inriktning marknadsföring och tycker att kommunikation och hållbarhetsfrågor är en väldigt rolig kombination!

 

 

Stena Renewable bygger vindkraft med målet att bidra till att vi år 2040 enbart använder förnybar el. För att det målet ska nås måste vindkraftens del av produktionen öka från dagens 19 TWh till minst 70 TWh enligt Energimyndigheten. 

Fredrik Hedenus är forskare på Chalmers och forskar om hur vi kan bygga ett koldioxidfritt elsystem. Fokus ligger på begränsningar och möjligheter med förnybar energi och kärnkraft.

Eric Zinn leder ett samtal runt webinarets tema med de tre talarna. 

 

Talare

Hur skapar vi hållbarhet genom samarbete?

Hur kan vi tillsammans hjälpas åt med att göra Göteborg till en mer hållbar stad? Vikten av samarbete och mycket mer tar vi upp på vårt webinar där du får chansen att lyssna till kollegor i branschen och experter på området. Webinar 14 oktober 2020.

Du hittar tidsangivelser för varje talare under Program längre ned på sidan.

Program

Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.

Serneke är ett av Sveriges största och mest visionära entreprenadbolag med projektplaner som till exempel Göteborgs första skyskrapa, Karlatornet.

Tack vare sitt arbete med att utveckla Gårdsten från "Sveriges sämsta bostadsområde" till att bli först med att plockas bort från Polisens lista över särskilt utsatta områden, utsågs Michael Pirosanto till Årets samhällsbyggare 2019. En av åtgärderna han utförde var att låta hyresgästerna ta plats i styrelsen.   

Göteborgs Stads Parkering AB jobbar med en långsiktig plan om att verka för ökat hållbart resande. Som ett led i det arbetet utökar man tillsammans med Göteborg Energi stadens laddplatser från 500 stycken till det dubbla under vintern 2020/2021.

Eric Zinn leder ett samtal runt webinarets tema med de tre talarna. 

 

Talare

Mindre avfall och klimatpåverkan - hur gör vi nu?

Hur gör Platzer för att energieffektivisera och vilken påverkan har ursprungsmärkt el egentligen på klimatet? Dessa frågor och mycket mer tog vi upp på vårt webinar. Här får du får chansen att i efterhand lyssna till kollegor i branschen och experter på området. Webinar 7 oktober 2020.

Program

Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.

Pelle arbetar strategiskt med hållbarhetsfrågor och har särskild sakkunnighet inom energi- och miljöfrågor. Han är utbildad fastighetsförvaltare och har mångårig erfarenhet från fastighetsbranschen även i tidigare roller som Teknisk förvaltare och Drift- och underhållschef.

Byggavfallet står för nästan en fjärdedel av det europeiska sopberget och det är mycket lite som återvinns eller återanvänds. Enligt EU:s miljömål ska återvinningsgraden upp till 70 procent år 2020. Maria Ahlm på IVL Svenska Miljöinstitutet medverkar i flera forskningsprojekt som undersöker materialåtervinning och återanvändning av bygg- och rivningsavfall för ett bättre resursutnyttjande och lägre klimatpåverkan. Maria kommer att berätta om hur fastighetsägare kan se avfall som en resurs, arbeta med cirkulära flöden i byggbranschen och därigenom bidra till en lägre klimatpåverkan.

Erik Dotzauer arbetar vid Stockholm Exergi som skatte- och styrmedelsexpert. Hans arbete omfattar allehanda frågor inom politik och regelverk som påverkar energisystemet, bland annat utsläppshandel, elcertifikat, byggregler och certifieringssystem för byggnader. Erik sitter i SVEBIOs styrelse och är ledamot av Energiutvecklingsnämnden (EUN) vid Energimyndigheten.

Eric Zinn leder ett samtal runt webinarets tema med de tre talarna. 

 

Talare

icon-closechevron-disc-rightmenu