Så blir vi hållbaraihop - se våra webinar i efterhand

Eric Zinn (EZ): Det stämmer att alla investeringar innebär klimatpåverkan. Göteborgs mål om kraftigt minskad klimatpåverkan 2030 kvarstår, där t.ex. klimatpåverkan från nybyggnation ska minska med 90 %. De globala ansträngningarna för att minska klimatpåverkan innebär förstås investeringar i nya industrier och det är glädjande att Göteborg attraherar en del av dessa investeringar, som ska leda till minskad klimatpåverkan långt utanför Göteborgs gränser. 

Therese Caesar (TC): Effekthandel Väst är ett av våra viktigaste verktyg för att få in flexibla resurser som kan bidra när behov uppstår i elnätet. Vi kommer stimulera marknaden för att både stora och små aktörer ska vilja delta med sina resurser och se möjligheten att erbjuda flexibilitet på Effekthandel Väst som en del i sin affär. 

Jennie Sjöstedt(JS): Vi är positiva till all förändring som innebär att vi kan frigöra mer kapacitet och möjliggöra satsningar i Sverige som innebär både tillväxt och välfärd samt elektrifiering. I dagsläget har vi ingen insyn i deras arbete och vad det kommer innebära i vidare led, vi samlar oss här i branschen kommande veckor för att ta oss an det arbetet. Men det är av stor vikt att utöka informationsutbytet i anslutningsskedet, det har även vi sett ett stort behov av.

(EZ): Låt oss hoppas att du har rätt och att elbehovet inte ökar så kraftigt som prognosticerat utan att det hejdar omställningen till mindre klimatpåverkande industrier. 

(JS): Vi dimensionerar generellt utifrån N-1 i vårt system, dock inte i lågspänningsnätet. Vi använder dock inte kriteriet strikt utan accepterar i vissa fall avvikelser utifrån just riskperspektivet. Vi bedömer inte att dimensioneringsprincipen generellt är mycket dyr, om andra åtgärder är billigare beror sannolikt på nyttjandegrad och kostnad för alternativet. I vårt relativt kompakta nät är det förhållandevis kostnadseffektivt att lösa redundans enligt n-1-kriteriet. En utveckling mot en riskbaserad dimensionering pågår där flexibilitet och andra åtgärder kan vara aktuella. Exakt vilka verktyg och åtgärder som behövs är inte klarlagt.

(JS): Vårt mätarbytesprojekt pågår fortfarande men är i slutskedet med projektavslut i juli. De flesta kunderna har nu deras nya smarta mätare med HAN-port att tillgå. Utöver detta kan man som kund följa sin timdata med ett dygnsfördröjning i både Göteborg Energis app och på Mina sidor för att skapa bättre förståelse för sin effektförbrukning.

(EZ:) Göteborg Energi kommunicerar tydligt, tillsammans med de nämnda aktörerna, att mer fossilfri elproduktion i elområde SE3 är helt nödvändig för att bibehålla konkurrenskraftig elförsörjning för våra industrier. Volvo har ingått ett samarbete med Eolus för att förverkliga den nämnda vindkraftsparken. https://www.eolusvind.com/mfn-news/volvo-cars-och-eolus-tar-forsta-steget-i-ett-partnerskap-om-det-havsbaserade-vindkraftsprojektet-vastvind-utanfor-goteborg/

(JS): I dagsläget gäller Villkorade avtal för nyanslutande kunder samt utökningar, ej för befintliga avtal.

(TC): Ja, vi gör den typen av prognoser och det är det som ligger till grund för vårt uppskattade flexbehov på 7000 MWh 2026. Det är från november till mars, vardagar kl 7-10 och 16-19 vi har vårt största behov av flex.  

(JS): Vi har flertalet förfrågningar på storskaliga batterianslutningar till vårt nät som vi arbetar med att ansluta. Storskaliga batterier tror vi har en avgörande roll i energisystemet framöver, men även mindre batterier som befinner sig i hemmet eller i bilen kan i aggregerade volymer ha en stor påverkan och vara en möjliggörare. Vi deltar exempelvis i flertalet Vehicle-to-Grid-projekt för att utveckla konceptet med att använda elbilsbatterier som en resurs i energisystemet.

(JS): Vi har idag inte haft dialog med SvK (via Regionnätsbolagen) för att ta del av de krav som kommer att ställas vidare ned i leden. Men vi ser också vi över hantering av eventuell luft i systemen. Vid nytillkommande förfrågningar har vi en tät dialog med kunden för att försöka komma fram till realistiska prognoser och undvika luftbokningar. Vi tror på att en nära dialog med kunderna kommer att vara avgörande, vi vill hjälpa våra kunder i Göteborg att lyckas med omställning och elektrifiering och främja tillväxten och med det kommer vi att försöka hitta lösningar som möjliggör att elen och effekten finns att tillgå när den behövs.

(TC): Vi gör prognoser där vi räknar på hur befintlig och tillkommande last kommer att utveckla sig i framtiden. Parallellt prognosticerar vi vilken tillgänglig kapacitet vi kommer att ha tillgängligt till Göteborg. För både last och kapacitet räknar vi på ett låg, ett hög och ett troligt scenario. Resultatet från prognoserna visas både på års-, dygns- och timbasis. Jämförelsen mellan prognosticerad last och tillgänglig kapacitet ger sen ett bra underlag för att räkna på hur mycket flex eller annat typ av kapacitetshöjande åtgärder som prognosticeras per år. I dessa scenarier arbetar vi med olika lastkurvor per segment där vi ser att vissa kommer förändra sig över tid. Vi arbetar även med varmår/kallår. Denna långtidsprognostisering ger ett underlag för hur mycket flex vi kommer behöva. Väl vid faktiska aktiveringen av flex används en korttidsprognos som utgår från historisk last och tar även med bla. SMHIs 10-dygnsprognos. 

(TC): Ersättningen på Effekthandel Väst varierar beroende på hur du deltar – och om man deltar med fria bud eller tillgänglighet. Snittpriset är cirka 3000kr/MWh. Mer prisstatiskt går att hitta på https://nodesmarket.com/market-data/

(JS): Idag finns ingen prognos på hur denna siffra kan komma att förändras framöver men det finns däremot många flera planerade vindkraftsparker utanför Göteborg som skulle kunna bidra till mer närliggande elproduktion. Vi på Göteborg Energi Elnät välkomnar alla anslutningar och kommer att göra vad vi kan för att möjliggöra anslutningar. Göteborg Energi ser också över möjligheter att främja mer lokal elproduktion.  

(EZ): Göteborg Energi har varit involverade i realiserandet av vindkraftsprojekt sedan ’Vindplats Göteborg’ som inte beviljades miljötillstånd år 2014, så vi har inga aktuella erfarenheter att besvara frågan med.  

Henrik Einarsson (HS): Det stämmer att tillväxten i ekonomin varierar över konjunkturen. Den prognos jag visade är ett mål (politiskt antaget) om hur många nya jobb som behöver skapas 2016-2035 för att vi skall behålla samma sysselsättningsgrad som idag. Den bygger i sin tur på SCBs befolkningsprognos, som över tid är ganska stabil.

(EZ): Prismodellerna för elnätet och fjärrvärme ska spegla respektive näts kostnader, så någon koordinering är inte möjlig. Däremot innebär en ökad effektavgift hos elnätet att det blir mer attraktivt att använda fjärrvärme istället för värmepumpar. Om man avser att bara använda fjärrvärme när det är som kallast, får man räkna med ett högre pris på fjärrvärme, eftersom det är också det dyraste tillfället att producera fjärrvärme. 

(EZ): Göteborg har ett mål att öka den lokala försörjningen av livsmedel till 25 % år 2030.

(TC): För att delta på Effekthandel Väst behöver du vara elnätskund till Göteborg Energi, dvs dina resurser måste finnas inom vårt elnätsområde. Det spelar ingen roll vilken elhandlare du har. Du kan ha ett elhandelsavtal med en annan leverantör än Göteborg Energi. Men du måste vara elnätskund till Göteborg Energi (eller om du är aggregator – ha resurser inom vårt elnätsområde) för att delta.

(TC): Ersättningen på Effekthandel Väst varierar beroende på hur du deltar – och om man deltar med fria bud eller tillgänglighet. Snittpriset är cirka 3000kr/MWh. Mer prisstatiskt går att hitta på https://nodesmarket.com/market-data/

(JS): Vi är ålagda att arbeta med flexibilitet som ett komplement till traditionell nätutbyggnad. Genom att skala upp flexmarknaden och få in mer flexibilitet i elnätet kan vi använda befintlig infrastruktur ännu mer effektivt och på så sätt ansluta kunder snabbare.  

(EZ): Ja, hos bland annat SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo/utslapp-av-vaxthusgaser/ 

(EZ): Vi jobbar ständigt med att effektivisera vår energianvändning, vilket vi redovisar varje år i vår hållbarhetsredovisning. Ett tydligt exempel är hur lite el vi använder i vår produktion av fjärrkyla.  

(TC): Snittpriset är cirka 3000kr/MWh. Ersättningen varierar beroende på hur flexleverantören deltar och hur vårt behov ser ut. Det är en del i vår strategi att hitta rätt ekonomiska incitament så att aktörer ska vilja delta. Man ska dock komma ihåg att det är en sällanköpsmarknad med behov under vintersäsongen – och därför tror vi att olika typer av tillgänglighetskontrakt kommer vara det mest fördelaktiga för flexleverantören. Prisstatistik går att hitta på https://nodesmarket.com/market-data/

(EZ): Du får ställa frågan till Göteborgsregionen, men det är inget vi känner till.

(EZ): Vi kikar för närvarande på förutsättningarna för en ny solcellspark i Göteborg. Vi har inga planer på att bygga fler vindkraftverk i dagsläget. Vårt kommande biokraftvärmeverk (2025) kommer att leverera ca 35 MW lokalproducerat el under stora delar av den kalla årstiden. 

(TC): Så som marknaden är uppsatt för att handeln ska funka effektivt blir det troligtvis dyrare att manipulera sitt effektuttag bara för att sälja som flex.   

(TC):Ersättningen på Effekthandel Väst varierar beroende på hur du deltar – och om man deltar med fria bud eller tillgänglighet. Snittpriset är cirka 3000kr/MWh. Mer prisstatiskt går att hitta på https://nodesmarket.com/market-data/

(JS): Dynamisk prissättning är intressant och det skulle vara effektiv gentemot större kunder, men det blir också snabbt komplext att arbeta med då det baseras på prognoser till skillnad från elprisets utformning. Vi gör just nu en översyn av våra elnätstariffer där detta perspektiv kommer att beaktas. Vår ambition är att införa en utvecklad tariff under 2025 som både uppfyller föreskrifterna, är enkel för kunden samt stödjer kapacitetsutmaningen.

Vi är flera som väntat länge på besked och det är ju en ohållbar hantering om lokala nätverk ska vara en del omställningen framåt. Jag tror dock att när besluten kommer om större  energigemenskaper, så kommer processerna bli kortare. Så mitt tips nu är att alla som har ärenden hos Energimarkandsinspektionen ser till att dessa bli Detta är något jag tror kommer ske i närtid.

- Jonas Tannerstad

Ja, det har vi. Dels via ett system för individuell mätning av kall/varmvatten i lägenheter, dels ett system för energibaserad debitering av tvättstugor. Vi har även tagit fram lösningar för att visualisera effektuttaget i ett hyreshus i realtid på ett sätt så att hyresgästerna själva kan påverka visualiseringen (soffa som ändrar färg).

- Jonas Tannerstad

Jag tror det är lite problemet att vi idag inte kan dela på problem och lösning. Nätägaren skall lösa alla problem utan att kunderna vill betala högre avgifter men om du som fastighetsägare istället löser problemet innan det uppkommer så nätägaren inte får extra kostnader så slipper man kostnadsökningar. Det är ju också lönsamt men inte lika tydligt.

Investeringar i smartare styrningar hjälper t.ex näten och vi skulle då kunna få in mer anslutningar i befintligt nät men investeringen som görs av privata ägare, ger nytta som hamnar hos samhället. Skall kommunen ge styrsystem till de som använder mycket El? Vi behöver öppna för nya tariffer där vi kunder tar på oss delar av problemet och minskar samhällskostnaderna för det gemensamma. Att bara ha höga straff i form av höga transport- och effektkostnader tror jag kommer leda åt fel håll.

- Joachim Lindborg

Jag tror att virtuell delning är en framtid, men det skulle såklart kunna påverkas av effektbaserade avgifter. Min bild av hur dessa effektbaserade taxor kommer konstrueras är för oklar ännu för att jag ska kunna lämna ett tydligt svar.

- Jonas Tannerstad

Det som driver utformningen av elnätstarifferna är effektivt nätutnyttjande, vilket innebär att man tar hänsyn till när och hur stort effektuttaget är från elnätet istället för att enbart fokusera på hur mycket energi man använder. Energieffektivisering är också viktigt utifrån perspektivet att hushålla med resurser. 

- Charlotta Klintberg

Marcus Jahnke (MJ): Det sker omfattande samverkan, inte minst inom ramen för Viable Cities-programmet, men också genom till exempel organisationer som klimatkommunerna, storstadssamverkan, genom direktkontakter m.m.

MJ: Göteborgs Stad har som sagt satt ambitiösa mål för elektrifiering av bygg- och anläggningstransporter och arbetsmaskiner (10% 20025 och 70% 2030), och i detta räknas även vätgas som möjlig lösning. Övrig andel blir annat fossilfri bränsle som HVO, som hjälper oss i klimatmålen, men som har nackdelen med lokala partikelutsläpp och buller. 

Nina Jacobsson Stålheim (NJS): Här behöver en utveckling ske, och den är påbörjad. SBF har i verksamhetsplanen för 2023 aktiviteter för att i högre grad möjliggöra för återbruk, solceller och träbyggnation (eller högre grad av flexilibilitet för alternativa konstruktionslösningar). Vi samarbetar för att hitta nya processer, rutiner etc inom ramen för dels ett EU-projekt som Chalmers koordinerar som heter Create, dels väldigt konkret kring Kvarteret Återbruket, ett nybyggnadsprojekt om ca 70 lägenheter som Framtiden Byggutveckling driver med fokus på storskaligt återbruk, och där vi tillsammans tittar på vad som behöver förändras för att möjliggöra för återbruk och den flexiblitet som krävs för detta i plan- och bygglovsprocessen. Bedömningen är att det till stor del är ny praxis, och inte formell lagändring i PBL.

Mattias Backmark (MB): I och med att reduktionplikten miskas så kommer HVO-volymer att omallokeras till övriga Europeiska marknader. Främst är det Tyskland, Holland och Frankrike inom EU som tar ökad andel samt UK och Norge i närområdet.

MB: Rationaliteten är att värdet på de produkter som produceras ökar i och med att avtrycket från ett livscykelperepktiv förbättras. Kunder är mer intresserade av att köpa produkter som har högre klimatnytta än de som har lägre. Utöver det kommer man att behöva köpa mindre utsläppsrätter, eller delta i omvända aktionsförfarande (När marknaden är etablerad).

MB: Preem har insikter i vilka mängder som vi kan leverara till systemet. Vi kommer i en övergångsperiod leverera mer spillvärme än vad vi gör idag (500-600 GWh idag), för att när fossil raffinering minskar under 2030-talet gå tillbaka till en nivå som vi ligger på idag.

NJS: Ju mer vi börjar driva bygg- och anläggningsprojekt med betydligt längre klimatpåverkan, desto mindre merkostnad ser vi. Det finns helt enkelt mycket att hämta i optimering och minimering, samt att vissa system- och materiallösningar kan ha lägre kostnader som kompenserar för andra som har högre. Det vi framför allt ser nu när vi växlar upp på bredden är att det ofta blir en viss lärkostnad - första gången aktörerna gör på ett nytt sätt så blir det lite mindre effektivt. Inte minst på återbrukssidan måste vi snabbt växla upp till en mer effektiv och professionell hantering, där vi måste gå från att adhoc hantera varje produkt och material unikt i varje projekt, utan istället lyfta in behovet och synliggöra nya cirkulära affärslösningar hos de aktörer som redan till stor del har rätt förutsättningar (transport- och lagringsinfrastruktur, kompetens för kvalitetssäkring och konstruktionsberäkningar, verktyg/maskiner för rekonditionering etc), vilket inte sällan är material- och produkttillverkare.

NJS: Här finns det ju inget mirakelmedel, utan det är ju oftast de klassiska sakerna som smartare styrning av värme och ventilation, belysning etc, utbyte av äldre energiineffektiva installationer, isolering av vind/tak, tätning och ev tilläggisolering av fasad, byte till energieffektivare fönster/energirenovering av fönster. Vad som är en vettig lösning behöver analyseras från fastighet till fastighet/projekt till projekt. Viktigt såklart att så mycket som möjligt samplanera med underhållsplaner. Jag har ju tidigare jobbat med lokaler och där ger insatser på ventilationssidan ofta stor effekt, inte minst att säkerställa att man ventilerar behovsstyrt, samt att ventilationen styrs i serie med uppvärmning, så att man inte både ventilerar bort övertemperaturer och värmer samtidigt (vanligare än man skulle tro...). På bostadssidan har vi relativt stor potential i att energieffektiviseringa tvättstugor, vilket ger stor nytta då detta handlar om el. Likaså finns stor elbesparingspotential i stor- och restaurangkök.Vanligtvis så är det ofta inte lönsamt att tilläggsisolera fasader, om man inte samtidigt behöver göra omfattande fasadunderhåll. Här ser vi ockå att det ibland finns en brytpunkt för när detta är en klimatbra åtgärd - då klimatpåverkan från tillfört material överstiger den minskade klimatpåverkan från den lägre driftenergianvändningen. Samma sak gäller fönster, där vi oftast landar i att den klimatsmartaste åtgärden är att energirenovera fönstret (addera ytterligare ruta) även om U-värdet då blir något högre. Här börjar det komma några hyfsat konkurresnmässiga lösningar prismässigt, men det är också ett område som vi skulle vilja satsa på tillsammans med marknaden. Inte misntg pga av att vi måste byta ut väldigt många fänster av underhållsskäl (bågarna är slut) och här skulle vi vilja få fram aktörer som bygger nya fönster av befintligt planglas (exempel på detta finns i Köpenhamnsområdet).

MB/MJ: Vi har koll på råvarorna hela vägen till dess ursprung (krav i Hållbarhetslagen, eller i ISCC certifiering). Är råvaran ett avfall, följer vi den tillbaka till punkten då avfallet uppstår. För t.ex. tallolja, går ursprunget tillbaka till det massabruk som tallolja kommer från. Är det använd matolja, är det tillbaka till den uppsamlingspunkt för använd matolja. Göteborg Energi har som strategi att först återvinna värme innan förnybar energi ska användas, vilket i sin tur minskar användningen av biogena bränslen och utsläpp. På längre sikt finns ett antal projekt som kikar på möjligheterna att avskilja och lagra de största punktkällorna av fossila och biogena koldioxidutsläpp (CCS). 

MB: Vi tittar på elektrovätgas och RFNBO (Renewable Fuels of Non Biologic Origin) till väg, marin eller flygfart framför allt. Mest intressant för Preem är RFNBO för flygbränsle som Fit for 55 har specifikt krav om.

Eric Zinn: Sverige importerar (och exporterar) el från (och till) samtliga våra grannländer. Hur elen flödar är resultatet av hur användningen är fördelad mellan länderna (elområdena) samt var de billigaste produktionsanläggningar är belägna, samt eventuella begränsningar i elöverföring mellan elområden. 

Christofer Åslund: Stämmer att så är det - elpriset bestäms av marknaden på elbörsen Nordpool. Olika rapporter, t ex från Energiforsk, visar dock att utbyggd elproduktion gör att elpriset sjunker lokalt i elprisområdet.

Christofer Åslund: Jag antar att du med footprint syftar på vilken miljöpåverkan som byggnationen orsakar vid utvinning av råmaterial och bränslen samt vid driften. Den skiljer mellan olika kraftslag och är en parameter som kan kravsställas vid upphandling.   

Lisa Göransson: Även om många företag säkrar sina elpriser genom ppa:er så förväntar vi oss att dom kommer att delta på elmarknaden. Genom att sälja sin rätt till elkonsumtion vid höga elpriser kan företagen som är flexibla tjäna pengar. Vi förväntar oss därför inte att någon elektrolysörkapacitet kommer användas vid högpristimmar.

Lisa Göransson: Dagens höga elpriser är kopplat till priser på fossila bränslen som skenade vid rysslands invasion av ukraina. Genom att göra oss oberoende av fossila bränslen, både i Sverige och i vår omgivning, så förbättras prisbilden.

Eric Zinn: Som i alla andra marknader med höga priser skapas starka incitament för ny produktion men också effektivare användning. Det leder till lägre elpriser, när behovet av de dyraste produktionsanläggningar minskar. 

Lisa Göransson: Det finns goda förutsättningar för förnybar elproduktion i hela norra Europa. Samtidigt är det en mycket omfattande efterfrågeökning vi står inför. Att Sverige importerar solel är inte nödvändigtvis ett problem. Särskilt inte om vi samtidigt exporterar vindkraft till södra Tyskland. Men i praktiken innebär omställningen att det byggs förnybart där det går att få tillstånd, snarare än där det är allra billigast, och att energieffektiviering har stort värde för att förenkla energiomställningen.

Christofer Åslund: Ja, dock inte i det korta perspektivet men med de prognoser som ligger för utökningen av elbehovet krävs att åtgärder vidtas i ny produktion, stärkt elnät samt i mer flexibelt nyttjande av tillgänglig eleffekt.

Under 2021 producerade Sverige totalt 148 TWh el. Förbrukningsbehovet blev 125 TWh. Dock var Sverige både importör och exportör av el under året. Totalt importerade vi 7 TWh samt exporterade 31 TWh. Vi importerade mest ifrån Norge, totalt 5 TWh och exporterade mest till Finland, totalt 14 TWh. Fördelen med att vara sammanlänkade med andra länder är att vi kan hjälpa varandra vid olika tillfällen under året. (Källa SCB)

Om man överproducerar t.ex. solkraft så har man möjlighet att mata ut den på elnätet. Elnätsföretagen betalar då en ersättning som ofta brukar kallas "nätnytta" (nätnyttan hjälper till att minska elnätsföretagets nätförluster). Utöver nätnyttan får man även ersättningen för själva elproduktionen. Dock krävs det att man tecknar ett elavtal med ett elhandelsföretag för att få ersättning för elproduktionen. Vanligtvis baseras ersättningen på det aktuella spotpriset per timme.   

Det är svårt att bedöma orsaken till anslutningsavgiften i just detta fall, men det stämmer att det finns ramar för vad det får kosta att ansluta en ny anläggning. Kostnaden baseras på vilka omkostnader som uppstår i samband med anslutningen. Ibland kan det vara så att tex en ny transformatorstation måste byggas för att kunna ta emot produktionen och då kan anslutningsavgiften bli väldigt hög. Det kan vara värt att ha en dialog med elnätsföretaget kring var det kan vara bäst/billigast att placera solcellsparken. Ibland kan det vara avsevärt mycket billigare att förlägga solcellspaken någon annanstans inom samma elnätsområde.   

Det pågår mycket forskning inom flera olika områden som syftar till att skapa en stabilare elmarknad.  Bland annat har vi under januari månad sjösatt en ny handelsplats Effekthandel Väst som syftar till att hålla nere elnätskostnaderna samtidigt som vi skapar förutsättningar för våra kunder att få en intäkt från sitt el abonnemang. Vi deltar även i andra projekt där vi tittar på möjligheten att använda tex batterier för att korttidslagra vindkraft. Än så länge är många av projekten i sin linda, men dagens elpriser driver på utvecklingen i allt snabbare takt.

Nej, inte ännu. Men vi är väldigt intresserade utav möjligheterna.

Elpriserna kommer fortsätta att variera stort. När det blåser mycket kommer elpriserna att bli låga och när det är kallt och vindstilla kommer elpriserna att bli högre. Om man kan styra sin förbrukning utifrån hur elpriset varierar så är rörligt timpris en bra lösning. Bundet pris inkluderar alltid en riskpremie som elhandelsföretaget måste ta ut för att täcka oförutsedda kostnader. Rörligt elpris innebär inte samma risk för elhandelsföretaget vilket innebär att du som kund får betala ett lägre påslag på elpriset.

Göteborg Energi har inga planer i dagsläget på egen vätgasproduktion men vi samarbetar med andra aktörer i Göteborg som har det. Vi är en viktig del i deras pussel då vätgasproduktion kommer att kräva stora mängder el. Närmast på tur är produktionen av vätgas i Göteborgs hamn.

Göteborg Energi är just en producent av el och försöker bidra med det vi kan. En stor insats vi gör är att avlasta elnätet från stadens värmebehov, som vi istället löser med resurseffektiv fjärrvärme. Sedan kan våra kraftvärmeanläggningar också producera el när den behövs som mest. Dessvärre uppmuntrar inte dagens marknadsmodell oss att göra fler investeringar i elproduktion. Här förespråkar vi, och många andra, bättre och långsiktiga incitament så att vi vågar investera i mer planerbar, och förnybar, elproduktion. 

Göteborg försöker verkligen ligga i frontlinjen av denna utveckling och är stolt vinnare av årets Laddguld som delas ut av 2030-sekreteriatet. Vi samarbetar med Parkeringsbolaget i just denna fråga. Mer om detta kan du läsa här.

Skulle vätgas visa sig vara mycket billigare än el för våra bilar så skulle det vara många som satsat på fel häst och förlorar stora pengar. Men det är så klart långt ifrån säkert (eller ens troligt) att det blir så. Sannolikt kommer framtiden att innehålla en blandning av olika lösningar, såsom råoljans olika fraktioner har hittat olika marknader i dagens system. 

Ja, de kommunala energibolagen utbyter erfarenheter med varandra i olika frågor och på olika nivåer. 

Ja, det är kostsamt att investera i ny laddinfrastruktur. För att hålla kostnaden så låg som möjligt är det viktigt att så många som möjligt laddar. Vi kan vara behjälpliga för att hitta gemensamma ytor där fler kan ladda sina elbilar snabbare. Kontakta gärna Carolina Brännström på Göteborg Energi. 

Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.

Mathias har över 20 års erfarenhet från bygg- och fastighetsbranschen och har arbetat med en rad olika typer av fastighetsprojekt. Han är bland annat ansvarig för Aspelin Ramms Fastigheters del av utbyggnaden av stadsdelen Pedagogen Park i Mölndal och här har infrastruktur för kommunikation varit en viktig del i stadsdelsplaneringen. Efterfrågan på möjligheten för att ladda sin el- eller hybridbil har sakta vuxit i takt med att fler och fler väljer el-fordon.

Göteborgs Stads Parkering AB jobbar med en långsiktig plan om att verka för ökat hållbart resande. Som ett led i det arbetet utökar man tillsammans med Göteborg Energi stadens laddplatser från 500 stycken till det dubbla under vintern 2020/2021.
 
Fredrik har flera års erfarenhet av att projektleda och skapa företagslösningar inom elbilsladdning på Göteborg Energi. Fredrik har också ansvarat för bussladdning inom Electricity. Tillsammans med Parkering Göteborg framtids säkrar Göteborg Energi göteborgarnas laddbehov. 

Eric Zinn leder ett samtal runt webinarets tema med de tre talarna. 

Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.

Estrella siktar på att i år komma i mål med att göra den årliga produktionen av dryga 83 miljoner snackspåsar CO2-neutral. En nödvändig omställning – och inte bara för planetens skull.

Ingela Fondin är Miljö- och Energiansvarig på Estrella AB sedan maj 2018. 

Hon är utbildad Kemiingenjör från Chalmers och har mer än 19 års erfarenhet av att arbeta med miljöfrågor. 

Ett av hennes intresseen är nya innovativa och cirkulära lösningar som kan hjälpa Estrella att bedriva en hållbar snacksproduktion. 

Josefin Hugosson har arbetat på Estrellas marknadsavdelning sedan 2016. Hon pluggade till ekonom på Handelshögskolan i Göteborg med inriktning marknadsföring och tycker att kommunikation och hållbarhetsfrågor är en väldigt rolig kombination!

Stena Renewable bygger vindkraft med målet att bidra till att vi år 2040 enbart använder förnybar el. För att det målet ska nås måste vindkraftens del av produktionen öka från dagens 19 TWh till minst 70 TWh enligt Energimyndigheten. 

Fredrik Hedenus är forskare på Chalmers och forskar om hur vi kan bygga ett koldioxidfritt elsystem. Fokus ligger på begränsningar och möjligheter med förnybar energi och kärnkraft.

Eric Zinn leder ett samtal runt webinarets tema med de tre talarna. 

Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.

Serneke är ett av Sveriges största och mest visionära entreprenadbolag med projektplaner som till exempel Göteborgs första skyskrapa, Karlatornet.

Tack vare sitt arbete med att utveckla Gårdsten från "Sveriges sämsta bostadsområde" till att bli först med att plockas bort från Polisens lista över särskilt utsatta områden, utsågs Michael Pirosanto till Årets samhällsbyggare 2019. En av åtgärderna han utförde var att låta hyresgästerna ta plats i styrelsen.   

Göteborgs Stads Parkering AB jobbar med en långsiktig plan om att verka för ökat hållbart resande. Som ett led i det arbetet utökar man tillsammans med Göteborg Energi stadens laddplatser från 500 stycken till det dubbla under vintern 2020/2021.

Eric Zinn leder ett samtal runt webinarets tema med de tre talarna. 

Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.

Pelle arbetar strategiskt med hållbarhetsfrågor och har särskild sakkunnighet inom energi- och miljöfrågor. Han är utbildad fastighetsförvaltare och har mångårig erfarenhet från fastighetsbranschen även i tidigare roller som Teknisk förvaltare och Drift- och underhållschef.

Byggavfallet står för nästan en fjärdedel av det europeiska sopberget och det är mycket lite som återvinns eller återanvänds. Enligt EU:s miljömål ska återvinningsgraden upp till 70 procent år 2020. Maria Ahlm på IVL Svenska Miljöinstitutet medverkar i flera forskningsprojekt som undersöker materialåtervinning och återanvändning av bygg- och rivningsavfall för ett bättre resursutnyttjande och lägre klimatpåverkan. Maria kommer att berätta om hur fastighetsägare kan se avfall som en resurs, arbeta med cirkulära flöden i byggbranschen och därigenom bidra till en lägre klimatpåverkan.

Erik Dotzauer arbetar vid Stockholm Exergi som skatte- och styrmedelsexpert. Hans arbete omfattar allehanda frågor inom politik och regelverk som påverkar energisystemet, bland annat utsläppshandel, elcertifikat, byggregler och certifieringssystem för byggnader. Erik sitter i SVEBIOs styrelse och är ledamot av Energiutvecklingsnämnden (EUN) vid Energimyndigheten.

Eric Zinn leder ett samtal runt webinarets tema med de tre talarna.