Marcus Jahnke (MJ): Det sker omfattande samverkan, inte minst inom ramen för Viable Cities-programmet, men också genom till exempel organisationer som klimatkommunerna, storstadssamverkan, genom direktkontakter m.m.

MJ: Göteborgs Stad har som sagt satt ambitiösa mål för elektrifiering av bygg- och anläggningstransporter och arbetsmaskiner (10% 20025 och 70% 2030), och i detta räknas även vätgas som möjlig lösning. Övrig andel blir annat fossilfri bränsle som HVO, som hjälper oss i klimatmålen, men som har nackdelen med lokala partikelutsläpp och buller. 

Nina Jacobsson Stålheim (NJS): Här behöver en utveckling ske, och den är påbörjad. SBF har i verksamhetsplanen för 2023 aktiviteter för att i högre grad möjliggöra för återbruk, solceller och träbyggnation (eller högre grad av flexilibilitet för alternativa konstruktionslösningar). Vi samarbetar för att hitta nya processer, rutiner etc inom ramen för dels ett EU-projekt som Chalmers koordinerar som heter Create, dels väldigt konkret kring Kvarteret Återbruket, ett nybyggnadsprojekt om ca 70 lägenheter som Framtiden Byggutveckling driver med fokus på storskaligt återbruk, och där vi tillsammans tittar på vad som behöver förändras för att möjliggöra för återbruk och den flexiblitet som krävs för detta i plan- och bygglovsprocessen. Bedömningen är att det till stor del är ny praxis, och inte formell lagändring i PBL.

Mattias Backmark (MB): I och med att reduktionplikten miskas så kommer HVO-volymer att omallokeras till övriga Europeiska marknader. Främst är det Tyskland, Holland och Frankrike inom EU som tar ökad andel samt UK och Norge i närområdet.

MB: Rationaliteten är att värdet på de produkter som produceras ökar i och med att avtrycket från ett livscykelperepktiv förbättras. Kunder är mer intresserade av att köpa produkter som har högre klimatnytta än de som har lägre. Utöver det kommer man att behöva köpa mindre utsläppsrätter, eller delta i omvända aktionsförfarande (När marknaden är etablerad).

MB: Preem har insikter i vilka mängder som vi kan leverara till systemet. Vi kommer i en övergångsperiod leverera mer spillvärme än vad vi gör idag (500-600 GWh idag), för att när fossil raffinering minskar under 2030-talet gå tillbaka till en nivå som vi ligger på idag.

NJS: Ju mer vi börjar driva bygg- och anläggningsprojekt med betydligt längre klimatpåverkan, desto mindre merkostnad ser vi. Det finns helt enkelt mycket att hämta i optimering och minimering, samt att vissa system- och materiallösningar kan ha lägre kostnader som kompenserar för andra som har högre. Det vi framför allt ser nu när vi växlar upp på bredden är att det ofta blir en viss lärkostnad - första gången aktörerna gör på ett nytt sätt så blir det lite mindre effektivt. Inte minst på återbrukssidan måste vi snabbt växla upp till en mer effektiv och professionell hantering, där vi måste gå från att adhoc hantera varje produkt och material unikt i varje projekt, utan istället lyfta in behovet och synliggöra nya cirkulära affärslösningar hos de aktörer som redan till stor del har rätt förutsättningar (transport- och lagringsinfrastruktur, kompetens för kvalitetssäkring och konstruktionsberäkningar, verktyg/maskiner för rekonditionering etc), vilket inte sällan är material- och produkttillverkare.

NJS: Här finns det ju inget mirakelmedel, utan det är ju oftast de klassiska sakerna som smartare styrning av värme och ventilation, belysning etc, utbyte av äldre energiineffektiva installationer, isolering av vind/tak, tätning och ev tilläggisolering av fasad, byte till energieffektivare fönster/energirenovering av fönster. Vad som är en vettig lösning behöver analyseras från fastighet till fastighet/projekt till projekt. Viktigt såklart att så mycket som möjligt samplanera med underhållsplaner. Jag har ju tidigare jobbat med lokaler och där ger insatser på ventilationssidan ofta stor effekt, inte minst att säkerställa att man ventilerar behovsstyrt, samt att ventilationen styrs i serie med uppvärmning, så att man inte både ventilerar bort övertemperaturer och värmer samtidigt (vanligare än man skulle tro...). På bostadssidan har vi relativt stor potential i att energieffektiviseringa tvättstugor, vilket ger stor nytta då detta handlar om el. Likaså finns stor elbesparingspotential i stor- och restaurangkök.Vanligtvis så är det ofta inte lönsamt att tilläggsisolera fasader, om man inte samtidigt behöver göra omfattande fasadunderhåll. Här ser vi ockå att det ibland finns en brytpunkt för när detta är en klimatbra åtgärd - då klimatpåverkan från tillfört material överstiger den minskade klimatpåverkan från den lägre driftenergianvändningen. Samma sak gäller fönster, där vi oftast landar i att den klimatsmartaste åtgärden är att energirenovera fönstret (addera ytterligare ruta) även om U-värdet då blir något högre. Här börjar det komma några hyfsat konkurresnmässiga lösningar prismässigt, men det är också ett område som vi skulle vilja satsa på tillsammans med marknaden. Inte misntg pga av att vi måste byta ut väldigt många fänster av underhållsskäl (bågarna är slut) och här skulle vi vilja få fram aktörer som bygger nya fönster av befintligt planglas (exempel på detta finns i Köpenhamnsområdet).

MB/MJ: Vi har koll på råvarorna hela vägen till dess ursprung (krav i Hållbarhetslagen, eller i ISCC certifiering). Är råvaran ett avfall, följer vi den tillbaka till punkten då avfallet uppstår. För t.ex. tallolja, går ursprunget tillbaka till det massabruk som tallolja kommer från. Är det använd matolja, är det tillbaka till den uppsamlingspunkt för använd matolja. Göteborg Energi har som strategi att först återvinna värme innan förnybar energi ska användas, vilket i sin tur minskar användningen av biogena bränslen och utsläpp. På längre sikt finns ett antal projekt som kikar på möjligheterna att avskilja och lagra de största punktkällorna av fossila och biogena koldioxidutsläpp (CCS). 

MB: Vi tittar på elektrovätgas och RFNBO (Renewable Fuels of Non Biologic Origin) till väg, marin eller flygfart framför allt. Mest intressant för Preem är RFNBO för flygbränsle som Fit for 55 har specifikt krav om.

Eric Zinn: Sverige importerar (och exporterar) el från (och till) samtliga våra grannländer. Hur elen flödar är resultatet av hur användningen är fördelad mellan länderna (elområdena) samt var de billigaste produktionsanläggningar är belägna, samt eventuella begränsningar i elöverföring mellan elområden. 

Christofer Åslund: Stämmer att så är det - elpriset bestäms av marknaden på elbörsen Nordpool. Olika rapporter, t ex från Energiforsk, visar dock att utbyggd elproduktion gör att elpriset sjunker lokalt i elprisområdet.

Christofer Åslund: Jag antar att du med footprint syftar på vilken miljöpåverkan som byggnationen orsakar vid utvinning av råmaterial och bränslen samt vid driften. Den skiljer mellan olika kraftslag och är en parameter som kan kravsställas vid upphandling.   

Lisa Göransson: Även om många företag säkrar sina elpriser genom ppa:er så förväntar vi oss att dom kommer att delta på elmarknaden. Genom att sälja sin rätt till elkonsumtion vid höga elpriser kan företagen som är flexibla tjäna pengar. Vi förväntar oss därför inte att någon elektrolysörkapacitet kommer användas vid högpristimmar.

Lisa Göransson: Dagens höga elpriser är kopplat till priser på fossila bränslen som skenade vid rysslands invasion av ukraina. Genom att göra oss oberoende av fossila bränslen, både i Sverige och i vår omgivning, så förbättras prisbilden.

Eric Zinn: Som i alla andra marknader med höga priser skapas starka incitament för ny produktion men också effektivare användning. Det leder till lägre elpriser, när behovet av de dyraste produktionsanläggningar minskar. 

Lisa Göransson: Det finns goda förutsättningar för förnybar elproduktion i hela norra Europa. Samtidigt är det en mycket omfattande efterfrågeökning vi står inför. Att Sverige importerar solel är inte nödvändigtvis ett problem. Särskilt inte om vi samtidigt exporterar vindkraft till södra Tyskland. Men i praktiken innebär omställningen att det byggs förnybart där det går att få tillstånd, snarare än där det är allra billigast, och att energieffektiviering har stort värde för att förenkla energiomställningen.

Christofer Åslund: Ja, dock inte i det korta perspektivet men med de prognoser som ligger för utökningen av elbehovet krävs att åtgärder vidtas i ny produktion, stärkt elnät samt i mer flexibelt nyttjande av tillgänglig eleffekt.

Under 2021 producerade Sverige totalt 148 TWh el. Förbrukningsbehovet blev 125 TWh. Dock var Sverige både importör och exportör av el under året. Totalt importerade vi 7 TWh samt exporterade 31 TWh. Vi importerade mest ifrån Norge, totalt 5 TWh och exporterade mest till Finland, totalt 14 TWh. Fördelen med att vara sammanlänkade med andra länder är att vi kan hjälpa varandra vid olika tillfällen under året. (Källa SCB)

Om man överproducerar t.ex. solkraft så har man möjlighet att mata ut den på elnätet. Elnätsföretagen betalar då en ersättning som ofta brukar kallas "nätnytta" (nätnyttan hjälper till att minska elnätsföretagets nätförluster). Utöver nätnyttan får man även ersättningen för själva elproduktionen. Dock krävs det att man tecknar ett elavtal med ett elhandelsföretag för att få ersättning för elproduktionen. Vanligtvis baseras ersättningen på det aktuella spotpriset per timme.   

Det är svårt att bedöma orsaken till anslutningsavgiften i just detta fall, men det stämmer att det finns ramar för vad det får kosta att ansluta en ny anläggning. Kostnaden baseras på vilka omkostnader som uppstår i samband med anslutningen. Ibland kan det vara så att tex en ny transformatorstation måste byggas för att kunna ta emot produktionen och då kan anslutningsavgiften bli väldigt hög. Det kan vara värt att ha en dialog med elnätsföretaget kring var det kan vara bäst/billigast att placera solcellsparken. Ibland kan det vara avsevärt mycket billigare att förlägga solcellspaken någon annanstans inom samma elnätsområde.   

Det pågår mycket forskning inom flera olika områden som syftar till att skapa en stabilare elmarknad.  Bland annat har vi under januari månad sjösatt en ny handelsplats Effekthandel Väst som syftar till att hålla nere elnätskostnaderna samtidigt som vi skapar förutsättningar för våra kunder att få en intäkt från sitt el abonnemang. Vi deltar även i andra projekt där vi tittar på möjligheten att använda tex batterier för att korttidslagra vindkraft. Än så länge är många av projekten i sin linda, men dagens elpriser driver på utvecklingen i allt snabbare takt.

Nej, inte ännu. Men vi är väldigt intresserade utav möjligheterna.

Elpriserna kommer fortsätta att variera stort. När det blåser mycket kommer elpriserna att bli låga och när det är kallt och vindstilla kommer elpriserna att bli högre. Om man kan styra sin förbrukning utifrån hur elpriset varierar så är rörligt timpris en bra lösning. Bundet pris inkluderar alltid en riskpremie som elhandelsföretaget måste ta ut för att täcka oförutsedda kostnader. Rörligt elpris innebär inte samma risk för elhandelsföretaget vilket innebär att du som kund får betala ett lägre påslag på elpriset.

Göteborg Energi har inga planer i dagsläget på egen vätgasproduktion men vi samarbetar med andra aktörer i Göteborg som har det. Vi är en viktig del i deras pussel då vätgasproduktion kommer att kräva stora mängder el. Närmast på tur är produktionen av vätgas i Göteborgs hamn.

Göteborg Energi är just en producent av el och försöker bidra med det vi kan. En stor insats vi gör är att avlasta elnätet från stadens värmebehov, som vi istället löser med resurseffektiv fjärrvärme. Sedan kan våra kraftvärmeanläggningar också producera el när den behövs som mest. Dessvärre uppmuntrar inte dagens marknadsmodell oss att göra fler investeringar i elproduktion. Här förespråkar vi, och många andra, bättre och långsiktiga incitament så att vi vågar investera i mer planerbar, och förnybar, elproduktion. 

Göteborg försöker verkligen ligga i frontlinjen av denna utveckling och är stolt vinnare av årets Laddguld som delas ut av 2030-sekreteriatet. Vi samarbetar med Parkeringsbolaget i just denna fråga. Mer om detta kan du läsa här.

Skulle vätgas visa sig vara mycket billigare än el för våra bilar så skulle det vara många som satsat på fel häst och förlorar stora pengar. Men det är så klart långt ifrån säkert (eller ens troligt) att det blir så. Sannolikt kommer framtiden att innehålla en blandning av olika lösningar, såsom råoljans olika fraktioner har hittat olika marknader i dagens system. 

Ja, de kommunala energibolagen utbyter erfarenheter med varandra i olika frågor och på olika nivåer. 

Ja, det är kostsamt att investera i ny laddinfrastruktur. För att hålla kostnaden så låg som möjligt är det viktigt att så många som möjligt laddar. Vi kan vara behjälpliga för att hitta gemensamma ytor där fler kan ladda sina elbilar snabbare. Kontakta gärna Carolina Brännström på Göteborg Energi. 

Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.

Mathias har över 20 års erfarenhet från bygg- och fastighetsbranschen och har arbetat med en rad olika typer av fastighetsprojekt. Han är bland annat ansvarig för Aspelin Ramms Fastigheters del av utbyggnaden av stadsdelen Pedagogen Park i Mölndal och här har infrastruktur för kommunikation varit en viktig del i stadsdelsplaneringen. Efterfrågan på möjligheten för att ladda sin el- eller hybridbil har sakta vuxit i takt med att fler och fler väljer el-fordon.

Göteborgs Stads Parkering AB jobbar med en långsiktig plan om att verka för ökat hållbart resande. Som ett led i det arbetet utökar man tillsammans med Göteborg Energi stadens laddplatser från 500 stycken till det dubbla under vintern 2020/2021.
 
Fredrik har flera års erfarenhet av att projektleda och skapa företagslösningar inom elbilsladdning på Göteborg Energi. Fredrik har också ansvarat för bussladdning inom Electricity. Tillsammans med Parkering Göteborg framtids säkrar Göteborg Energi göteborgarnas laddbehov. 

Eric Zinn leder ett samtal runt webinarets tema med de tre talarna. 

Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.

Estrella siktar på att i år komma i mål med att göra den årliga produktionen av dryga 83 miljoner snackspåsar CO2-neutral. En nödvändig omställning – och inte bara för planetens skull.

Ingela Fondin är Miljö- och Energiansvarig på Estrella AB sedan maj 2018. 

Hon är utbildad Kemiingenjör från Chalmers och har mer än 19 års erfarenhet av att arbeta med miljöfrågor. 

Ett av hennes intresseen är nya innovativa och cirkulära lösningar som kan hjälpa Estrella att bedriva en hållbar snacksproduktion. 

Josefin Hugosson har arbetat på Estrellas marknadsavdelning sedan 2016. Hon pluggade till ekonom på Handelshögskolan i Göteborg med inriktning marknadsföring och tycker att kommunikation och hållbarhetsfrågor är en väldigt rolig kombination!

Stena Renewable bygger vindkraft med målet att bidra till att vi år 2040 enbart använder förnybar el. För att det målet ska nås måste vindkraftens del av produktionen öka från dagens 19 TWh till minst 70 TWh enligt Energimyndigheten. 

Fredrik Hedenus är forskare på Chalmers och forskar om hur vi kan bygga ett koldioxidfritt elsystem. Fokus ligger på begränsningar och möjligheter med förnybar energi och kärnkraft.

Eric Zinn leder ett samtal runt webinarets tema med de tre talarna. 

Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.

Serneke är ett av Sveriges största och mest visionära entreprenadbolag med projektplaner som till exempel Göteborgs första skyskrapa, Karlatornet.

Tack vare sitt arbete med att utveckla Gårdsten från "Sveriges sämsta bostadsområde" till att bli först med att plockas bort från Polisens lista över särskilt utsatta områden, utsågs Michael Pirosanto till Årets samhällsbyggare 2019. En av åtgärderna han utförde var att låta hyresgästerna ta plats i styrelsen.   

Göteborgs Stads Parkering AB jobbar med en långsiktig plan om att verka för ökat hållbart resande. Som ett led i det arbetet utökar man tillsammans med Göteborg Energi stadens laddplatser från 500 stycken till det dubbla under vintern 2020/2021.

Eric Zinn leder ett samtal runt webinarets tema med de tre talarna. 

Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.

Pelle arbetar strategiskt med hållbarhetsfrågor och har särskild sakkunnighet inom energi- och miljöfrågor. Han är utbildad fastighetsförvaltare och har mångårig erfarenhet från fastighetsbranschen även i tidigare roller som Teknisk förvaltare och Drift- och underhållschef.

Byggavfallet står för nästan en fjärdedel av det europeiska sopberget och det är mycket lite som återvinns eller återanvänds. Enligt EU:s miljömål ska återvinningsgraden upp till 70 procent år 2020. Maria Ahlm på IVL Svenska Miljöinstitutet medverkar i flera forskningsprojekt som undersöker materialåtervinning och återanvändning av bygg- och rivningsavfall för ett bättre resursutnyttjande och lägre klimatpåverkan. Maria kommer att berätta om hur fastighetsägare kan se avfall som en resurs, arbeta med cirkulära flöden i byggbranschen och därigenom bidra till en lägre klimatpåverkan.

Erik Dotzauer arbetar vid Stockholm Exergi som skatte- och styrmedelsexpert. Hans arbete omfattar allehanda frågor inom politik och regelverk som påverkar energisystemet, bland annat utsläppshandel, elcertifikat, byggregler och certifieringssystem för byggnader. Erik sitter i SVEBIOs styrelse och är ledamot av Energiutvecklingsnämnden (EUN) vid Energimyndigheten.

Eric Zinn leder ett samtal runt webinarets tema med de tre talarna.