Vad påverkar fjärrvärmekostnaden?

Vad innebär returtemperatur och effekttoppar? Varför är energipriset olika under året? Och vad kan man egentligen göra för att påverka fjärrvärmekostnaden?

Vi får börja med en förklaring av priset på fjärrvärme och hur det är uppbyggt. Priset består av tre delar: energi, som visar hur mycket värme som används under året, effekt som visar behovet då det är som allra kallast och effektiviteten som visar hur väl den fjärrvärmen som levereras tillgodogörs i er fastighet. Ett mått på effektivitet är att mäta vilken returtemperatur som fjärrvärmeanläggningen lämnar ifrån sig. Ju lägre returtemperatur desto högre effektivitet. Mer om priset hittar du här.

De tre olika priskomponenterna går att påverka och de är prissatta för att uppmana till effektiviseringsåtgärder. Får ni ner förbrukningen och tar effektivt tillvara på fjärrvärmen som levereras sänker det era kostnader i motsvarande utsträckning som det gynnar fjärrvärmesystemet.

Tips på att få ner energi och effektbehovet i fastigheten

Vädret går inte att påverka och ett riktigt kallt år kan kostnaden för energianvändningen bli 30% högre än ett varmt år. Dessa svängningar dämpas något av effektkomponentens konstruktion: den förskjuter delar av kostnaden över året, så även om variationerna kan bli stora kan du ändå vara trygg i att fjärrvärmepriset är stabilt och inte förstärker de svängningarna som utomhustemperaturen orsakar. Det finns dessutom fortfarande andra åtgärder som går att göra för att påverka er verksamhets fjärrvärmekostnad, oavsett om det är ett varmt eller kallt år.

Det är smart att fokusera på åtgärder som ger stort genomslag då det är kallt, eftersom energipriset då är högre och effektkostnaden beror på det högsta effektbehovet som er verksamhet har. Att förbättra fastighetens klimatskal, exempelvis genom tilläggsisolering eller fönsterbyten, är en åtgärd som minskar både energi- och effektbehovet. En översyn av fastighetens ventilationssystem är ett ytterligare exempel på åtgärd som gör nytta, inte minst då det är kallt ute.

Energikomponenten står för ungefär hälften av årskostnaden för fjärrvärmen och effektkomponenten för den andra halvan. Fokusera därför på effektiviseringsåtgärder som inte bara sparar energi utan också minskar effektbehovet. Kontrollera att inomhustemperatur och ventialitionsflöde inte är högre än nödvändigt, särskilt då det är som allra kallast.

För att undvika effekttoppar är det också viktigt att se till att uppvärmningssystemets styrning fungerar som den ska och att man tar hänsyn till fastighetens byggnadsstomme och den unika termiska trögheten. Att minska effekttopparna innebär att jämna ut sitt effektbehov för att på så sätt sänka sina kostnader. Den verksamhet som bedrivs inom byggnaden påverkar förstås hur ”spetsigt” dess effektbehov är, men flera toppar är många gånger ändå möjliga att jämna ut.

Tips på att effektivisera energianvändningen och minska returtemperaturen

Utöver att effektivisera energi- och effektanvändningen finns det mycket att vinna på att säkerställa att fastigheten tillgodogör sig fjärrvärmeleveransen så väl som möjligt. Returtemperaturen är ett bra mått på effektiviteten i fastighetens värmesystem. Den visar hur pass väl fjärrvärmen vi skickar till din fastighet tillgodogörs. Ju lägre returtemperatur fastigheten lämnar ifrån sig desto effektivare värmesystem. Varje fastighets returtemperatur mäts sedan mot snittet i Göteborg. Är returtemperaturen lägre än snittet får ni pengar tillbaka, men ligger ni istället över snittet får ni betala en avgift.

Därför kan det vara lönsamt att se över uppvärmingssystemet och se om det går att sänka returtemperaturen genom åtgärder i byggnadens uppvärmningssystem. Om ni är osäkra på hur de tekniska systemen för inneklimat fungerar eller om det kanske går att optimera dem så kan ni boka en Statuskontroll, då kommer en av våra specialister till er och ser över vilka möjligheter som finns och skickar sedan en rapport med förslag på åtgärder.

Här kommer några generella förslag på åtgärder som ofta kan hjälpa till att sänka returtemperaturen.

• Ange korrekta "bör - värden" i all reglerutrustning.

• Gör en översyn och funktionskontroll av samtliga ventilations- och värmeinstallationer.

• Justera inflöde och tryckfall i olika delar av värmesystemet (staminjustering).

• Installera tryck-/behovsstyrda cirkulationspumpar.

• Justera eller byt ut radiatortermostater.

• Åtgärda rundgång/läckflöden i fördelningsventiler och shuntgrupper.

• Titta särskilt på komponenter med höga temperaturkrav t.ex torkrum, värmeslussar och ridåvärmare.

• Kontrollera att systemen för återcirkulation av värme är korrekt inkopplade.

• Anpassa värmesystemet för lägre returtemperaturer vid reinvesteringar

IMD - Vad kostar tappvarmvattnet?

IMD förkortar Individuell Mätning och Debitering och avser hur fastighetsägaren mäter och debiterar sina hyresgäster utifrån deras individuella energianvändning, vilket har blivit allt vanligare för flerbostadshus, inte minst för varmvattenanvändningen. Sedan 2022 är IMD för tappvarmvatten i flerbostadshus ett krav vid nybyggnation och under vissa förutsättningar även för befintliga byggnader sedan 2021. Läs mer hos Fastighetsägarna.

Genom att mäta varmvattenanvändningen per lägenhet är det möjligt att i högre grad fördela kostnader rättvist och samtidigt skapa korrekta incitament för de boende att hushålla med sin energianvändning. Detta förutsätter att rätt kostnader flyttas från fastighetsägaren till de boende och att energileverantören i sin tur har en kostnadsriktig prissättning, vilket vi på Göteborg Energi är stolta över att kunna säga att vi har.

Vilka delar av fjärrvärmekostnaden är då hänförliga till de boendes varmvattenanvändning? I normalfallet kan man säga att enbart själva energidelen av taxan går att koppla direkt till varmvattenanvändningen, dvs effektdelen och eventuella avdrag eller tillägg för returtemperaturen bör ej ingå. Givetvis tillkommer också en ytterligare kostnad för själva vattnet vilken inte tas med här.

Effektdelen påverkas i mycket låg grad av de boendes varmvattenanvändning, vars effektbehov i prismodellen fördelas över dygnet, utan drivs i stället utan byggnadens uppvärmningsbehov då det är som allra kallast. Åtgärder som tilläggsisolering och fönsterbyten är alltså sådant som i första hand påverkar effektbehovet, vilket de boende vare sig har rådighet över eller har något att göra med varmvattenanvändningen för den delen. Returtemperaturen påverkas i hög grad av varmvattenanvändningen men inte heller den på ett sätt som de boende kan påverka, därför bör även den utgå. Utöver varmvattenanvändningen och hur stor andel varmvattencirkulation (VVC) påverkas också returtemperaturen av exempelvis inställningarna på fjärrvärmecentralen och temperatursambanden på radiatorkretsen.

Varmvattenanvändningen däremot har den boende i allra högsta grad rådighet över, både hur mycket vatten som används samt hur varmt det är ut ur kranen.

Energipriset i sin tur varierar över året och är lägre på sommaren då det finns god tillgång på väldigt prisvärd återvunnen värme i fjärrvärmesystemet. På vintern behöver dyrare bränslen användas vilket alltså återspeglas i fjärrvärmepriset. Samtidigt varierar temperaturen på inkommande kallvatten över året vilket påverkar energiåtgången vid tappvarmvattenberedning. I Göteborg är inkommande kallvatten typiskt 10 °C som ett årsmedel och antas värmas till minst 50 °C (inkommande vid tappstället). Sammantaget innebär detta att 1 m³ varmvatten är avsevärt dyrare att värma en vintermånad än en sommarmånad, vilket framgår av tabellen nedan (för att värma 1 m³ vatten från 10 °C till 50 °C krävs ca 46 kWh).

	Temperatur (°C)		Energi per m³	Energipris	Varmvattenkostnad
Månad	Kallvatten	Varmvatten	kWh/m³	kr/MWh	kr/m³
Januari	3	50	54,46	521	28,38
Februari	2	50	55,62	521	28,98
Mars	4	50	53,30	521	27,77
April	7	50	49,83	359	17,89
Maj	11	50	45,19	164	7,41
Juni	16	50	39,40	100	3,94
Juli	18	50	37,08	100	3,71
Augusti	18	50	37,08	100	3,71
September	16	50	39,40	145	5,71
Oktober	12	50	44,03	359	15,81
November	8	50	48,67	414	20,15
December	5	50	52,15	521	27,17
Medel	10	50	46,35	343	15,88

Priser avser 2023 och är exklusive moms med schablonmässiga kallvattentemperaturer, vilka i praktiken varierar från år till år och kan skilja sig något åt i olika delar av staden. Med kostnaderna ovan skulle en 5 minuter lång dusch (60 l, 40 °C) kosta knappt 140 öre i februari och ca 15 öre i augusti. Den genomsnittliga varmvattenkostnaden blir knappt 16 kr/m³ men är alltså nästan dubbelt så hög en vintermånad och ca en femtedel under sommaren.

Med tillgång till inte bara flöden per lägenhet utan också temperatur på varmvattnet samt inkommande kallvatten till fjärrvärmecentralen kan förstås en ännu mer precis beräkning ske. Förenklat kan då temperaturskillnaden multipliceras med 1,159 och månadens energipris för att få fram fjärrvärmekostnaden per m³ tappvarmvatten. Till detta tillkommer som sagt kostnaden för själva vattnet.

Denna uppställning kan också vara till nytta för den fastighetsägare som överväger effektiviseringsåtgärder. En åtgärd som främst leder till energibesparing under årets varmare delar, exempelvis installation av vissa typer av kompletterande värmekälla eller byte till snålspolande varmvattenarmaturer, går inte alltid att räkna hem kostnadsmässigt om man antagit ett genomsnittligt fjärrvärmepris för hela året där effektkomponenten även ingår. Om åtgärden i praktiken lämnar effektkomponenten oförändrad och merparten av energibesparingen sker då just energipriset är lågt blir kostnadsbesparingen därmed lägre än förväntat.

Kom igång med att se över fjärrvärmeanvändningen

För dig som är intresserad av att utforska fastighetens fjärrvärmeanavändning är en bra början att se på förbrukningsstatistiken. Vi har två verktyg, Mina sidor och Energirapporten som ingår för dig som är kund.

För dig som vill ha hjälp finns våra olika energitjänster och driftavtal som gör ditt jobb enklare och er energianvändning effektivare. Vårt team av experter kan hjälpa till med i stort sett allt inom värme, kyla, ventilation, tappvatten och styr- och övervakningssystem.

Jämför ditt företag

För att ge dig som kund en fingervisning hur effektivt du använder den fjärrvärme vi levererar kan du i figurerna nedan jämföra dig mot fjärrvärmekollektivet. Alla fastigheter är unika och det är svårt att avgöra hur stor effektiviseringspotential det finns enbart genom att jämföra sig mot andra men det kan likväl vara ett första steg. Sammanställningen är baserad på 2021 och visar normalårkorrigerad energiprofil samt spridningen av beståndets fullastimmar (hänger ihop med effekttoppar) och returtemperaturer, där det framgår hur stor andel av våra kunder som befinner inom olika intervall.

Energiprofil (%)

Energiprofilen visar det normalårskorrigerade uttaget av energi fördelat över året. För att få din egen energiprofil behöver du bara ta varje månads energianvändning och dela med årsanvändningen.

Fullasttimmar (h)

Fullasttimmar visar på hur stora dina effekttoppar är i förhållande till din energianvändning och beräknas genom att dividera din energianvändning under ett helår (kWh) med din tredygnsmedeleffekt för det helåret (kW). Om du har många fullasttimmar visar det på ett jämnt fjärrvärmebehov, det vill säga små effekttoppar.

Returtemperatur (°C)

Returtemperaturen är ett mått på hur väl du tillgodogör dig den värme som levereras, där så låga returtemperaturer som möjligt är eftersträvansvärt. Ovan är en sammanställning över årsmedelreturtemperaturer, vilket alltså inte går att jämföra direkt mot ett månadsvärde. Du beräknar din årsmedelreturtemperatur genom att multiplicera respektive månads returtemperatur med samma månads energianvändning vilket summeras för årets alla månader och till sist divideras med årsanvändningen av energi.