Aktuellt elpris

• Medelspotpris: Ett medelvärde av månadens alla spotpriser på elbörsen för respektive elområde, det betyder att elpriset du betalar speglar marknadens utveckling. Medelvärdet är oviktat, vilket innebär att varje enskild timmes spotpris väger lika mycket. 

• Rörliga kostnader
       Elcertifikatsavgift: Lagstadgad avgift för alla elanvändare som syftar till att stödja utbyggnaden av förnybar elproduktion i Sverige. Elcertifikatsavgiften tas ut av alla elhandelsbolag, men priset kan skilja sig åt beroende på när och hur elcertifikaten köptes in.
       Handels- och myndighetsavgifter: Speglar de kostnader som vi som elleverantör har för att köpa och sälja el, t.ex. avgifter till Svenska Kraftnät, elbörsen Nord Pool, och balansansvarig part.
       Profilkostnad (volymviktning): Eftersom medelspotpriset inte tar hänsyn till när på dygnet elen faktiskt förbrukas, gör det att vår verkliga kostnad för inköpt el från elbörsen i regel blir högre än medelspotpriset. Detta eftersom många kunder förbrukar mer el när priset är högre, till exempel på morgon och kväll. Profilkostnaden är alltså en justering för att hantera skillnaden mellan medelspotpriset och den faktiska kostnaden för inköp av el från elbörsen. 

• Påslag: Avtalat påslag i öre per kilowattimme som vi som elhandelsbolag har för att sälja el till dig som kund.

Fast elpris - Ett avtalat fast pris per kilowattimme som gäller för en bestämd tidsperiod. Det fasta elpriset innebär att ditt elpris är låst under hela avtalsperioden, oavsett hur priserna på elbörsen förändras. I det fasta elpriset är kostnad för el, elcertifikatsavgift, handels- och myndighetsavgifter och påslag inkluderat.

Kärnkraftstillgängligheten var begränsad, vilket märktes av vissa dagar då spotpriserna steg till högre nivåer. Förseningar i återstarten av kärnkraftverk bidrog till högre elterminspriser. Samtidigt har hydrobalansen rört sig runt normalen men skiftat mellan över- och underskott.

Spotpriset

Systempriset för månaden landade på ca 39,35 öre/kWh. Spotpriserna i SE1 och SE2 snittade under månaden på ca 15,72 öre/kWh resp. 14,84 öre/kWh, medan SE3 låg på 47,56 öre/kWh och SE4 på ca 64,16 öre/kWh. SE1 och SE2 hade under månaden 3 resp. 14 negativa elpristimmar. SE3 och SE4 hade 4 resp. 7 negativa elpristimmar.

Vad gäller den nordiska vindkraften låg produktionsnivåerna i snitt under månaden lite lägre än normalt. Det var flertals dagar då vindkraftsnivåerna låg på högre nivåer, och andra dagar blåste det sämre och produktionsnivåerna sjönk. Det var främst under början på andra veckan och under sista veckan som det blåste sämre. Under övrig period så låg vindkraftsnivåerna på bra nivåer, antingen nära eller över normalen.

I Tyskland varierade vindkraftsnivåerna också, med perioder av starka vindar och ibland svaga vindar. Det var främst under andra halvan av månaden som det var starka vindar, fram till nära slutet på månaden då vindkraftsnivåerna försvagades. De dagar det blåste på bra kunde de nordiska aktörerna nyttja lägre elpriser.

Den nordiska kärnkraftskapaciteten har under september månad legat i snitt runt 66% av den totala kapaciteten på 11,3 GW. Det är fortfarande revisioner som pågår och vissa kärnkraftverk har haft underhållsarbeten eller problem som tvingat anläggningar att minska produktionen eller förlänga revisionsperioden. Under månaden har kärnkraftsproduktionen rört sig runt 50-60% nivåer, p.g.a. förseningar.

Hydrobalans

Nederbördsnivåerna under månaden varierade mycket, med dagar av både intensivt regn och perioder av torrare väder. Den sista veckan var särskilt torr. Torrare väder försämrar vattennivåerna i de nordiska vattenmagasinen, särskilt i de södra delarna, och bidrar till lägre hydrobalans och dyrare elpriser.

Trots den torra avslutningen var snittnederbörden för månaden högre än normalt. Hydroutfallet hoppade från underskott i början på månaden till att hamna på överskott runt mitten på månaden, för att mot sista veckan på månaden återigen hamna på ett litet underskott. Mot slutet på månaden ligger 15-dagarsprognosen på 3.2 TWh I överskott.

Bränsle och elterminspriser

Gaspriset har rört sig väldigt stabilt under månaden och ligger på låga nivåer, på nivåer som inte setts sen en kortvarig period i våras. Detta har att göra med stabilt utbud. Gaslagernivåerna ligger på nära 83% vid månadsslut och närmar sig därmed de 90% som EU ställt som krav på medlemsländerna inför vintern. Utöver det så har gasmarknaden ofta sett höga riskpremier de senaste åren, något som avtagit det senaste. 

Priset på utsläppsrätterna har stigit den senaste månaden. Deltagare i utsläppshandelssystemet har behövt köpa utsläppsrätter för utsläpp under 2024, som i september skulle lämnas in. Sen så har prisuppgången också att göra med spekulativa handlare och tron på åtstramning av utbudet på utsläppsrätterna framöver. Den starka korrelationen mellan gaspriser och priset på utsläppsrätter (till följd av växling mellan kol- och gaskraft) har försvagats, och det är annat än gaspriset som driver på priserna på utsläppsrätter.

Priserna på elterminer för kommande kvartal och år har stigit. Anledningen är osäkerhet kring hydrobalansen i Norden, som har växlat en del de senaste veckorna, samt förseningar i återstarten av nordiska kärnkraftverk. Detta har väckt oro för ytterligare förseningar och för hur en kall vinter kan slå på elpriserna. Därför har elterminerna stigit och fått en högre riskpremie.