GÖTEBORG ENERGI - EN DEL AV GÖTEBORGS STAD
Två personer som står vid en skrivtavla

Vad påverkar fjärrkylakostnaden?

Vad innebär flödeskomponent och hur påverkar effekttoppar? Varför skiljer sig energipriset under året? Och vad kan man egentligen göra för att påverka fjärrkylakostnaden? 

Vi börjar med att förklara hur fjärrkyla är prissatt och hur det är uppbyggt. Priset består av tre delar: energi, som visar hur mycket kyla som används under året, effekt som visar som visar behovet då det är som störst och effektiviteten som visar hur väl den fjärrkyla som levereras tillgodogörs i er fastighet. Ett mått på effektivitet är att mäta flödet av köldbärare (fjärrkylavattnet). Desto lägre flöde av köldbärare relaterat till energimängden desto effektivare utnyttjande av kylan. Mer om priset hittar du här.

De tre olika priskomponenterna går att påverka och de är prissatta för att uppmana till effektiviseringsåtgärder. Får ni ner förbrukningen och tar effektivt tillvara på fjärrkylan som levereras sänker det era kostnader i motsvarande utsträckning som det gynnar fjärrkylasystemet.  

Tips på att få ner energi- och effektbehovet i fastigheten

Vädret går inte att påverka och ett riktigt varmt år kan totalkostnaden för fjärrkylan bli 25% högre än ett svalare år för dig med hög andel komfortkyla. Dessa svängningar dämpas något av effektkomponentens konstruktion: den förskjuter delar av kostnaden över året, så även om variationerna kan bli stora kan du ändå vara trygg i att fjärrkylapriset är stabilt. Det blir ingen förstärkning av de svängningar som utomhustemperaturen orsakar. Det finns dessutom fortfarande andra åtgärder som går att göra för att påverka er verksamhets fjärrkylakostnad, oavsett om det är ett varmt eller kallt år. 

Det är smart att fokusera på åtgärder som ger stort genomslag då det är varmt, eftersom energipriset då är högre och effektkostnaden beror på högsta effektbehovet som er verksamhet har. Ett sånt exempel kan vara att installera markiser för fönsterna för att minska solinstrålningen och på så vis minska värmetillförseln, vilket reducerar både energibehovet och effekttopparna när det är varmt. 

Energikomponenten står för ungefär 35% av årskostnaden och effektkomponenten för ungefär 55%. Fokusera därför på effektiviseringsåtgärder som inte bara sparar energi utan också minskar effektbehovet. Kontrollera att inomhustemperatur och ventilationsflöde inte är högre än nödvändigt, särskilt då det är som allra varmast. 

För att undvika effekttoppar är det också viktigt att se till att kylasystemets styrning fungerar som den ska. Kanske finns det utrymme att sommarens allra varmaste dagar låta inomhustemperaturen vara lite högre än normalt, för att på så sätt hålla nere effekttopparna. Att minska effekttopparna innebär att jämna ut sitt effektbehov för att på så sätt sänka sina kostnader. Den verksamhet som bedrivs inom byggnaden påverkar förstås hur ”spetsigt” dess effektbehov är, men flera toppar är många gånger ändå möjliga att jämna ut.

Åtgärder som kan sänka effekt- och energibehovet:

  • Se över ventilationen 

  • Justera styrning, försök utnyttja trögheten i byggnaden

  • Markiser för att skugga byggnaden

  • Överväg att låta inomhustemperaturen ställas lite högre än normalt sommarens allra varmaste dagar

Läs vår fjärrkylahandbok för fler konkreta åtgärder.

Tips för att minska flödet

Utöver att effektivisera energi- och effektanvändningen finns det mycket att vinna på att säkerställa att fastigheten tillgodogör sig fjärrkyla leveransen så väl som möjligt. Flödeskomponenten visar hur mycket köldbärare som behövs för er anläggning och står för ungefär 10% av årskostnaden. Desto mindre vatten som behövs för er fastighet per given energienhet, desto bättre tillgodogörs den levererade kylan, dvs systemet är effektivare. 

Flödeskomponenten gör det lönsamt att se över hur kylsystemet är uppbyggt och försöka höja returtemperaturen. För en höjd returtemperatur innebär att mindre kyl-vatten behövs för er fastighet med samma energi och effektbehov. Det innebär också därmed lägre flödeskostnader. 

Här kommer några generella förslag på åtgärder som ofta kan hjälpa till att sänka returtemperaturen.

Åtgärder som kan sänka returtemperaturen och flödet

  • Ange korrekta ”bör – värden” i all reglerutrustning.
  • Gör en översyn och funktionskontroll av samtliga ventilations- och kylinstallationer.
  • Åtgärda rundgång/läckflöden i fördelningsventiler och shuntgrupper
  • Anpassa kylsystemet för högre returtemperaturer vid reinvesteringar
  • Ställ in börvärden för byggnadens kylsystems framledningstemperaturer så att systemet inte kortsluts och orsakar överflöden. Typiskt är ett flytande börvärde 2 C högre än fjärrkylans framledningstemperatur rimligt sett till fjärrkylacentralens överföringskapacitet.
  • Säkerställ att kylbafflar och annan utrustning är anpassad för fjärrkyla, med returtemperaturer åtminstone högre än 18 C.

Kom igång med att se över fjärrkylaanvändningen

För dig som är intresserad av att utforska fastighetens fjärrkylaanvändning är en bra början att se på förbrukningsstatistiken. Vi har två verktyg, Mina sidor och Energirapporten som ingår för dig som är kund. 

För dig som vill ha hjälp finns våra olika energitjänster och driftavtal som gör ditt jobb enklare och er energianvändning effektivare. Vårt team av experter kan hjälpa till med i stort sett allt inom värme, kyla, ventilation, tappvatten och styr- och övervakningssystem. 

Jämför ditt företag

För att ge dig som kund en fingervisning hur effektivt du använder den fjärrkyla vi levererar kan du i figurerna nedan jämföra dig mot fjärrkylakollektivet. Alla fastigheter är unika och det är svårt att avgöra hur stor effektiviseringspotential det finns enbart genom att jämföra sig mot andra men det kan likväl vara ett första steg. Sammanställningen är baserad på 2019 och visar spridningen av beståndets fullasttimmar (hänger ihop med effekttoppar), energiprofil över uttagen energi samt effektivitet, där det framgår hur stor andel av våra kunder som befinner sig inom olika intervall. 

I graferna har kollektivet delats in i tre olika grupper:

  • Baskunder som har många fullasttimmar och använder energin relativt jämnt över året.

  • Komfortkunder som har få fullasttimmar och tar ut en hög effekt relativt sin energianvändning. Mestadels under sommaren.

  • Mellankunder som har en mer blandad profil med inslag av både komfort och baslast. 

Fullasttimmar (h)

Fullasttimmar visar på hur stora dina effekttoppar är i förhållande till din energianvändning och beräknas genom att dividera din energianvändning under ett helår (kWh) med din timmedeleffekt för det helåret (kW). Om du har många fullasttimmar visar det på ett jämnt fjärrkylabehov, det vill säga små effekttoppar. 

Energiprofil (%)

Energiprofilen visar uttaget av energi fördelat över året. För att få din egen energiprofil behöver du bara ta varje månads energianvändning och dela med årsanvändning. 

Effektivitet ackumulerad (∆T)

Effektivitet är ett mått på väl du tillgodogör dig den kyla som levereras, där så högt ∆T som möjligt är eftersträvansvärt. ∆T är den beräknade temperaturskillnaden mellan framledningstemperaturen och returtemperaturen. Ovan är en sammanställning över effektiviteten för kollektivet ackumulerad, ni ser hur många procent av kollektivet som har en viss ∆T eller lägre. Du beräknar ditt ∆T genom att dividera din årsenergiförbrukning (MWh) med flödet (m3) och multiplicera kvoten med konstanten 863.

icon-closechevron-disc-right