Med fjärrkyla minskar miljöpåverkan och elanvändningen är minimal jämfört med lokala kylanläggningar.
Fjärrkylan bygger på samma idé som fjärrvärmen – att det är bättre att låta en central, miljöanpassad anläggning göra jobbet, i stället för att ha många små kylanläggningar och luftkonditioneringsaggregat. Men när det gäller fjärrkyla är grundidén att det är kallt, i stället för varmt vatten som cirkulerar i ledningsnätet.
I första hand används frikyla i fjärrkylasystemet, närmare bestämt kallt vatten från Göta älv. I andra hand använder vi fjärrvärme för att göra kyla, vilken utvinns ur spillvärme från industrier genom så kallad absorptionskylteknik. När utomhustemperaturen stiger och fjärrkylabehovet ökar används eldrivna kompressorkylmaskiner som komplement.
Miljövärden för fjärrkyla redovisas enligt den metod som har tagits fram i Värmemarknadskommittén (Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Sveriges Allmännytta och Energiföretagen).
Fjärrkylans miljöpåverkan redovisas ur tre perspektiv:
Mera information om miljövärdering av fjärrkyla och överenskommelsen i Värmemarknadskommittén finns hos Energiföretagen Sverige.
Preliminära värden för all levererad fjärrkyla i nätet 2023.
Vid en miljöcertifiering av en byggnad värderas hur miljömässigt hållbar byggnaden är utifrån ett antal kriterier i ett certifieringssystem. De vanligaste systemen för energi- och miljöcertifiering av byggnader i Sverige är Miljöbyggnad, EU GreenBuilding, BREEAM och LEED.
Har du frågor om vilken miljöpåverkan fjärrkyla har? Du hittar kanske uppgifterna du söker bland våra vanligaste frågor och svar.