Så blir vi hållbaraihop - se våra webinar i efterhand

Under 2021 producerade Sverige totalt 148 TWh el. Förbrukningsbehovet blev 125 TWh. Dock var Sverige både importör och exportör av el under året. Totalt importerade vi 7 TWh samt exporterade 31 TWh. Vi importerade mest ifrån Norge, totalt 5 TWh och exporterade mest till Finland, totalt 14 TWh. Fördelen med att vara sammanlänkade med andra länder är att vi kan hjälpa varandra vid olika tillfällen under året. (Källa SCB)

Om man överproducerar t.ex. solkraft så har man möjlighet att mata ut den på elnätet. Elnätsföretagen betalar då en ersättning som ofta brukar kallas "nätnytta" (nätnyttan hjälper till att minska elnätsföretagets nätförluster). Utöver nätnyttan får man även ersättningen för själva elproduktionen. Dock krävs det att man tecknar ett elavtal med ett elhandelsföretag för att få ersättning för elproduktionen. Vanligtvis baseras ersättningen på det aktuella spotpriset per timme.   

Det är svårt att bedöma orsaken till anslutningsavgiften i just detta fall, men det stämmer att det finns ramar för vad det får kosta att ansluta en ny anläggning. Kostnaden baseras på vilka omkostnader som uppstår i samband med anslutningen. Ibland kan det vara så att tex en ny transformatorstation måste byggas för att kunna ta emot produktionen och då kan anslutningsavgiften bli väldigt hög. Det kan vara värt att ha en dialog med elnätsföretaget kring var det kan vara bäst/billigast att placera solcellsparken. Ibland kan det vara avsevärt mycket billigare att förlägga solcellspaken någon annanstans inom samma elnätsområde.   

Det pågår mycket forskning inom flera olika områden som syftar till att skapa en stabilare elmarknad.  Bland annat har vi under januari månad sjösatt en ny handelsplats Effekthandel Väst som syftar till att hålla nere elnätskostnaderna samtidigt som vi skapar förutsättningar för våra kunder att få en intäkt från sitt el abonnemang. Vi deltar även i andra projekt där vi tittar på möjligheten att använda tex batterier för att korttidslagra vindkraft. Än så länge är många av projekten i sin linda, men dagens elpriser driver på utvecklingen i allt snabbare takt.

Nej, inte ännu. Men vi är väldigt intresserade utav möjligheterna.

Elpriserna kommer fortsätta att variera stort. När det blåser mycket kommer elpriserna att bli låga och när det är kallt och vindstilla kommer elpriserna att bli högre. Om man kan styra sin förbrukning utifrån hur elpriset varierar så är rörligt timpris en bra lösning. Bundet pris inkluderar alltid en riskpremie som elhandelsföretaget måste ta ut för att täcka oförutsedda kostnader. Rörligt elpris innebär inte samma risk för elhandelsföretaget vilket innebär att du som kund får betala ett lägre påslag på elpriset.

Göteborg Energi har inga planer i dagsläget på egen vätgasproduktion men vi samarbetar med andra aktörer i Göteborg som har det. Vi är en viktig del i deras pussel då vätgasproduktion kommer att kräva stora mängder el. Närmast på tur är produktionen av vätgas i Göteborgs hamn.

Göteborg Energi är just en producent av el och försöker bidra med det vi kan. En stor insats vi gör är att avlasta elnätet från stadens värmebehov, som vi istället löser med resurseffektiv fjärrvärme. Sedan kan våra kraftvärmeanläggningar också producera el när den behövs som mest. Dessvärre uppmuntrar inte dagens marknadsmodell oss att göra fler investeringar i elproduktion. Här förespråkar vi, och många andra, bättre och långsiktiga incitament så att vi vågar investera i mer planerbar, och förnybar, elproduktion. 

Göteborg försöker verkligen ligga i frontlinjen av denna utveckling och är stolt vinnare av årets Laddguld som delas ut av 2030-sekreteriatet. Vi samarbetar med Parkeringsbolaget i just denna fråga. Mer om detta kan du läsa här.

Skulle vätgas visa sig vara mycket billigare än el för våra bilar så skulle det vara många som satsat på fel häst och förlorar stora pengar. Men det är så klart långt ifrån säkert (eller ens troligt) att det blir så. Sannolikt kommer framtiden att innehålla en blandning av olika lösningar, såsom råoljans olika fraktioner har hittat olika marknader i dagens system. 

Ja, de kommunala energibolagen utbyter erfarenheter med varandra i olika frågor och på olika nivåer. 

Ja, det är kostsamt att investera i ny laddinfrastruktur. För att hålla kostnaden så låg som möjligt är det viktigt att så många som möjligt laddar. Vi kan vara behjälpliga för att hitta gemensamma ytor där fler kan ladda sina elbilar snabbare. Kontakta gärna Carolina Brännström på Göteborg Energi. 

Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.

Estrella siktar på att i år komma i mål med att göra den årliga produktionen av dryga 83 miljoner snackspåsar CO2-neutral. En nödvändig omställning – och inte bara för planetens skull.

Ingela Fondin är Miljö- och Energiansvarig på Estrella AB sedan maj 2018. 

Hon är utbildad Kemiingenjör från Chalmers och har mer än 19 års erfarenhet av att arbeta med miljöfrågor. 

Ett av hennes intresseen är nya innovativa och cirkulära lösningar som kan hjälpa Estrella att bedriva en hållbar snacksproduktion. 

Josefin Hugosson har arbetat på Estrellas marknadsavdelning sedan 2016. Hon pluggade till ekonom på Handelshögskolan i Göteborg med inriktning marknadsföring och tycker att kommunikation och hållbarhetsfrågor är en väldigt rolig kombination!

Stena Renewable bygger vindkraft med målet att bidra till att vi år 2040 enbart använder förnybar el. För att det målet ska nås måste vindkraftens del av produktionen öka från dagens 19 TWh till minst 70 TWh enligt Energimyndigheten. 

Fredrik Hedenus är forskare på Chalmers och forskar om hur vi kan bygga ett koldioxidfritt elsystem. Fokus ligger på begränsningar och möjligheter med förnybar energi och kärnkraft.

Eric Zinn leder ett samtal runt webinarets tema med de tre talarna.