Klimatförändringarna märks av världen över med allt extremare väder.
Webinar: Ett klimatneutralt Göteborg 2030 – vad innebär det?
De senaste åren har världen upplevt värmebölja efter värmebölja. Förra året hade Indien och Bangladesh temperaturer över 50 grader – den
värsta extremhettan på mer än 120 år. Och i Europa har termometern ofta passerat 40-strecket. För att summera - extremt väder blir allt vanligare. Vi märker redan av klimatförändringarna och omställningen
behöver gå mycket snabbare än vi tidigare trott.
Göteborg ska gå i bräschen för den här omställningen. Vi har skrivit under
Klimatkontrakt 2030, och dessutom blivit en av 100 utvalda städer i EU:s
satsning på klimatneutrala städer. Det innebär att vi ska vara en förebild för
andra, visa vägen för den kraftfulla omställning som måste ske här och nu.
Klimatet väntar inte. Och utmaningarna är stora. Kriget i Ukraina satte ytterligare press på omställningsarbetet. När tillgången till gas från Ryssland skulle fasas ut användes ofta annan fossil energi istället. Det har alltså aldrig
varit viktigare än just nu att göra radikala förändringar.
Som att lära oss hur vi får Göteborg att växa utan att skada klimatet. Och helt enkelt stoppa utsläppen av koldioxid till atmosfären.
Men för att lyckas måste så många som möjligt engagera sig. En kommun eller ett
energibolag kan inte ensamt driva förändringen, och därför måste vi alla kavla
upp ärmarna.
Så vad betyder allt
det här för Göteborg? Vilka åtgärder planeras, och hur kommer göteborgare och
göteborgska företag att involveras i arbetet?
Marcus Jahnke (MJ): Det sker omfattande samverkan, inte minst inom ramen för Viable Cities-programmet, men också genom till exempel organisationer som klimatkommunerna, storstadssamverkan, genom direktkontakter m.m.
MJ: Göteborgs Stad har som sagt satt ambitiösa mål för elektrifiering av bygg- och anläggningstransporter och arbetsmaskiner (10% 20025 och 70% 2030), och i detta räknas även vätgas som möjlig lösning. Övrig andel blir annat fossilfri bränsle som HVO, som hjälper oss i klimatmålen, men som har nackdelen med lokala partikelutsläpp och buller.
Nina Jacobsson Stålheim (NJS): Här behöver en utveckling ske, och den är påbörjad. SBF har i verksamhetsplanen för 2023 aktiviteter för att i högre grad möjliggöra för återbruk, solceller och träbyggnation (eller högre grad av flexilibilitet för alternativa konstruktionslösningar). Vi samarbetar för att hitta nya processer, rutiner etc inom ramen för dels ett EU-projekt som Chalmers koordinerar som heter Create, dels väldigt konkret kring Kvarteret Återbruket, ett nybyggnadsprojekt om ca 70 lägenheter som Framtiden Byggutveckling driver med fokus på storskaligt återbruk, och där vi tillsammans tittar på vad som behöver förändras för att möjliggöra för återbruk och den flexiblitet som krävs för detta i plan- och bygglovsprocessen. Bedömningen är att det till stor del är ny praxis, och inte formell lagändring i PBL.
Mattias Backmark (MB): I och med att reduktionplikten miskas så kommer HVO-volymer att omallokeras till övriga Europeiska marknader. Främst är det Tyskland, Holland och Frankrike inom EU som tar ökad andel samt UK och Norge i närområdet.
MB: Rationaliteten är att värdet på de produkter som produceras ökar i och med att avtrycket från ett livscykelperepktiv förbättras. Kunder är mer intresserade av att köpa produkter som har högre klimatnytta än de som har lägre. Utöver det kommer man att behöva köpa mindre utsläppsrätter, eller delta i omvända aktionsförfarande (När marknaden är etablerad).
MB: Preem har insikter i vilka mängder som vi kan leverara till systemet. Vi kommer i en övergångsperiod leverera mer spillvärme än vad vi gör idag (500-600 GWh idag), för att när fossil raffinering minskar under 2030-talet gå tillbaka till en nivå som vi ligger på idag.
NJS: Ju mer vi börjar driva bygg- och anläggningsprojekt med betydligt längre klimatpåverkan, desto mindre merkostnad ser vi. Det finns helt enkelt mycket att hämta i optimering och minimering, samt att vissa system- och materiallösningar kan ha lägre kostnader som kompenserar för andra som har högre. Det vi framför allt ser nu när vi växlar upp på bredden är att det ofta blir en viss lärkostnad - första gången aktörerna gör på ett nytt sätt så blir det lite mindre effektivt. Inte minst på återbrukssidan måste vi snabbt växla upp till en mer effektiv och professionell hantering, där vi måste gå från att adhoc hantera varje produkt och material unikt i varje projekt, utan istället lyfta in behovet och synliggöra nya cirkulära affärslösningar hos de aktörer som redan till stor del har rätt förutsättningar (transport- och lagringsinfrastruktur, kompetens för kvalitetssäkring och konstruktionsberäkningar, verktyg/maskiner för rekonditionering etc), vilket inte sällan är material- och produkttillverkare.
NJS: Här finns det ju inget mirakelmedel, utan det är ju oftast de klassiska sakerna som smartare styrning av värme och ventilation, belysning etc, utbyte av äldre energiineffektiva installationer, isolering av vind/tak, tätning och ev tilläggisolering av fasad, byte till energieffektivare fönster/energirenovering av fönster. Vad som är en vettig lösning behöver analyseras från fastighet till fastighet/projekt till projekt. Viktigt såklart att så mycket som möjligt samplanera med underhållsplaner. Jag har ju tidigare jobbat med lokaler och där ger insatser på ventilationssidan ofta stor effekt, inte minst att säkerställa att man ventilerar behovsstyrt, samt att ventilationen styrs i serie med uppvärmning, så att man inte både ventilerar bort övertemperaturer och värmer samtidigt (vanligare än man skulle tro...). På bostadssidan har vi relativt stor potential i att energieffektiviseringa tvättstugor, vilket ger stor nytta då detta handlar om el. Likaså finns stor elbesparingspotential i stor- och restaurangkök.Vanligtvis så är det ofta inte lönsamt att tilläggsisolera fasader, om man inte samtidigt behöver göra omfattande fasadunderhåll. Här ser vi ockå att det ibland finns en brytpunkt för när detta är en klimatbra åtgärd - då klimatpåverkan från tillfört material överstiger den minskade klimatpåverkan från den lägre driftenergianvändningen. Samma sak gäller fönster, där vi oftast landar i att den klimatsmartaste åtgärden är att energirenovera fönstret (addera ytterligare ruta) även om U-värdet då blir något högre. Här börjar det komma några hyfsat konkurresnmässiga lösningar prismässigt, men det är också ett område som vi skulle vilja satsa på tillsammans med marknaden. Inte misntg pga av att vi måste byta ut väldigt många fänster av underhållsskäl (bågarna är slut) och här skulle vi vilja få fram aktörer som bygger nya fönster av befintligt planglas (exempel på detta finns i Köpenhamnsområdet).
MB/MJ: Vi har koll på råvarorna hela vägen till dess ursprung (krav i Hållbarhetslagen, eller i ISCC certifiering). Är råvaran ett avfall, följer vi den tillbaka till punkten då avfallet uppstår. För t.ex. tallolja, går ursprunget tillbaka till det massabruk som tallolja kommer från. Är det använd matolja, är det tillbaka till den uppsamlingspunkt för använd matolja. Göteborg Energi har som strategi att först återvinna värme innan förnybar energi ska användas, vilket i sin tur minskar användningen av biogena bränslen och utsläpp. På längre sikt finns ett antal projekt som kikar på möjligheterna att avskilja och lagra de största punktkällorna av fossila och biogena koldioxidutsläpp (CCS).
MB: Vi tittar på elektrovätgas och RFNBO (Renewable Fuels of Non Biologic Origin) till väg, marin eller flygfart framför allt. Mest intressant för Preem är RFNBO för flygbränsle som Fit for 55 har specifikt krav om.
Klimatkontraktet sätter takten, men vad har vi lovat? Efter ett initiativ från EU har Göteborg och 100 andra europeiska städer lovat stora insatser för att snabba på omställningsarbetet så att städerna blir klimatneutrala redan år 2030. Vad är det för förändringar vi kan se fram emot och hur kommer vi alla att påverkas?
Marcus har mångårig erfarenhet av utvecklingsarbete för hållbar omställning, bland annat i tidigare roller som verksamhetsledare för Centrum för hållbar stadsutveckling – Urban Futures, chef för enheten Stadsutveckling i RISE och forskare inom Göteborgs universitet. Marcus är disputerad inom designteori och har även erfarenhet av miljöarbete i näringslivet, bland annat som miljöchef för NCCs entreprenadbolag och som miljösystemutvecklare i Volvokoncernen.
Göteborg växer så det knakar och med det följer mycket klimatpåverkan från all betong och stål som behövs i nya byggnader. Göteborgs eget bostadsbolagskoncern heter AB Framtiden och har fått i uppdrag att radikalt minska utsläppen när man bygger nya byggnader. Hur ska det gå till?
Nina Jacobsson Stålheim har jobbat med hållbart byggande i olika roller inom Göteborgs Stad sedan 2008. Under många år var fokuset stadens lokalfastigheter, bland annat med införande av lågenergiprogram för nyproduktion, energieffektiviseringsplan, solcellsplan och en nollenergiförskola som stod klar redan 2013. På senare år har fokuset vidgats till minskad klimatpåverkan från byggprojekt och inte minst innovationsprogrammet Hoppet. I dag är Nina utvecklingschef Ekologisk hållbarhet inom Framtidenkoncernen, och axlar där även rollen som strategiansvarig för Hållbart byggande för hela Staden utifrån Miljö- och klimatprogrammet.
Preem är Sveriges största raffinör med anläggningar i Göteborg och Lysekil. Redan idag räknas dessa till Europas modernaste och mest miljöeffektiva, men fortfarande sker här stora klimatutsläpp som måste minska till noll. Vilka åtgärder planerar Preem för att göra detta? Vad behövs för att planerna ska bli verklighet?
Mattias Backmark är Manager Corporate Finance på Preem med ansvar för finansiering av Preems strategiska projekt. Han har varit på bolaget i 14 år och har 20 års erfarenhet av energibranschen. I dag sitter Mattias i ledningsgruppen för Ekonomi och Finans, tidigare har han suttit både i Preemraffs och Preems ledningsgrupp. I grunden är han ingenjör utbildad på Chalmers i kemiteknik med fysik. Mer än något annat brinner han för energiomställning och hållbarhetsarbete.