Lastbalansering innebär att tillgänglig eleffekt fördelas efter behov i fastigheten.
För fastighetsbolag, företag och bostadsrättsföreningar är lastbalansering en central del i moderna energilösningar – särskilt vid elbilsladdning och annan elintensiv utrustning. Genom att styra effekten skyddar du säkringarna och undviker överbelastning, effekttoppar och onödiga kostnader. Du bidrar dessutom till en mer balanserad belastning på elnätet – lokalt såväl som regionalt.
Lastbalansering mäter fastighetens elförbrukning i realtid och justerar effekten dynamiskt. För laddinfrastruktur innebär det att laddningseffekten anpassas efter övrig förbrukning.
Dynamisk lastbalansering – anpassar effekten kontinuerligt efter aktuell belastning
Central lastbalansering – styr flera laddpunkter samtidigt och fördelar effekt mellan användare
Integrerad lastbalansering – samordnar flera system (laddning, värme, batteri, solceller). Kallas populärt för "smart styrning".
Det finns även statisk lastbalansering, vanligen kallad lastvakt, där man sätter en maxeffekt som inte får överskridas på en elektrisk apparat.
När flera energikrävande system används samtidigt (till exempel laddboxar, värmepumpar och fastighetsdrift) kan belastningen bli hög.
Fördelar effekt automatiskt mellan olika laster
Säkerställer att huvudsäkringen inte överbelastas
Jämnar ut användningen över tid
Det ger en trygg drift och bättre utnyttjande av befintlig kapacitet.
Lägre kostnader genom minskade effekttoppar
Inget eller minskat behov av säkringshöjning
Ökad driftsäkerhet och tryggare elanläggning
Effektivare användning av laddinfrastruktur
Möjlighet att integrera solceller och energilagring
I takt med att elbilar, lokal elproduktion och energilagring
blir vanligare får lastbalansering en allt större betydelse. Tekniken
utvecklas till att ingå i energiövervakningssystem för att optimera när elen
ska användas efter både tidsindelade effektavgifter och
rörliga elhandelspriser.
Lastbalansering är ett samlingsnamn som ofta kan innebära olika saker beroende på vem som skriver om det.
För fristående hårdvaruleverantör eller operatörer av en styrbar apparat, t.ex. elbilsladdning eller värmepump innebär lastbalansering automatisk styrning av deras apparat eller apparater. Denna enkla lastbalansering sker antingen statiskt eller dynamiskt.
För hantering av flera apparater samtidigt och av samma utrustningstyp, t.ex. laddboxar brukar enkel lastbalansering byta namn till central lastbalansering och är en vidareutveckling av enkel dynamisk lastbalansering.
I basfunktionen av lastbalansering är det väldigt vanligt att i elcentralen installera strömtransformatorer eller sensorer som mäter strömmen på varje fas. Informationen skickas vidare till ett styrsystem eller till en separat kontrollenhet. Systemet beräknar därefter tillgänglig effekt och justerar t.ex. elbilsladdning och värmepump kontinuerligt. I trefasanläggningar sker mätningen per fas för att undvika snedbelastning, vilket är särskilt viktigt i moderna installationer. Det som sker är att lastbalanseraren tillfälligt minskar effekten till värmepumpen eller laddboxen när spis, tvättmaskin och andra apparater används samtidigt.
Beroende på fastighetens förutsättningar och behov används olika typer av lastbalansering. De två vanligaste typerna för basfunktionen är:
Här sätts en fast maximal effekt för t.ex. laddboxen, exempelvis 11 kW. Det är en enkel lösning som inte anpassar sig efter den faktiska förbrukningen i fastigheten. Metoden kan fungera i anläggningar med god effektmarginal och jämn elanvändning, men ger inga styrningsmöjligheter.
Den dynamiska lösningen mäter den totala belastningen kontinuerligt och justerar t.ex. laddningen automatiskt. Det gör att tillgänglig effekt utnyttjas effektivt utan att elsystemet överbelastas. Metoden är särskilt lämplig i trefasanläggningar där kontroll per fas är avgörande.
I exemplet laddning i en villa innebär dynamisk lastbalansering, att man med hjälp av mätning i realtid kan styra elbilsladdning och automatiskt anpassas laddningseffekten efter hur mycket eleffekt som finns tillgängligt i stunden eller vad du som ägare har satt som högsta gräns vid den timmen. Om hushållets övriga förbrukning ökar minskar laddboxen sin effekt. När belastningen sjunker ökar laddningen igen. Resultatet är att elbilen kan laddas tryggt utan att säkerheten äventyras, även om det tillåts ta lite längre tid. Här har olika leverantörer skilda koncept för att lösa lastbalanseringen.
I flerbostadshus, företag och parkeringsanläggningar bör central dynamisk lastbalansering användas för att hantera flera laddpunkter samtidigt. Här är lastbalanseringen mer avancerad då man förutom basfunktionen, att automatiskt säkerställa att den totala laddningseffekten inte överskrids, även centralt måste hantera många laddpunkter samtidigt och över tid.
Central lastbalansering i en brf kan hantera kö; vilken laddpunkt som startat sin laddning först, vilka laddare som bör få mer effekt än andra osv. Via standardiserade kommunikationsprotokoll fördelas effekten mellan laddarna löpande och ändras beroende på vilka som laddat klart samt när någon vill starta en ny laddning. Här har olika leverantörer varierande lösningar för att lösa lastbalanseringen, parallellt med en smidig laddningsupplevelse.
I takt med att fler elintensiva apparater installeras i
fastigheten t.ex. elbilar, laddboxar, värmepumpar, solceller,
batterilager m.fl. är sannolikheten stor att dessa körs enskilt utan
hänsyn till hur annan styrbar utrustning och icke styrbara apparater körs i
fastigheten samtidigt. Risken är då stor att fastigheten får höga effekttoppar
i fel tid på dygnet, vilket medför dyra kostnader. En integrerad centraliserad
lastbalansering hanterar många olika typer av styrbara utrustningstyper på ett
gemensamt och prioriterat sätt. Denna typ av lastbalansering kommer få en allt
större betydelse för fastighetsägaren i framtiden.
De två vanligaste typerna är:
Övervakar fastighetens totala elförbrukning i realtid. Om belastningen närmar sig huvudsäkringens kapacitet eller vad du som ägare har satt som högsta gräns vid den timmen, då sänker effektvakten automatiskt effekten på integrerade styrbara utrustningstyper t.ex. laddboxar och värmepump, för att undvika dyra effektavgifter eller att säkringen löser ut.
Analyserar, visualiserar och optimerar energianvändningen över tid. Systemet samlar in förbrukning i realtid och kombinerar med historiska data och prognoser av elpriser, tariffer och väder m.m. för att förutse när det är mest fördelaktigt att t.ex. sätta effektgränser för den dynamiska effektvakten, eller köra laddning och värmepump. Annan funktion som kommer är analyserar av data för att identifiera energitjuvar och föreslå besparingsåtgärder. EMS använder ofta AI för sin optimering.