Klimatredovisningen förändras kraftigt - är du redo?

I Fas 1 har endast el varit i fokus. Värme, kyla och ånga kommer att tas upp i fas 1 som har publiceras för remiss Q2–Q3 i år.

Intressant att se hur SBTi kommer att hantera detta. Observera dock att förslaget från GHGP kommer i användning först 2028. Dessutom behöver inte SBT‑mål omvalideras förrän efter 5 år från att det godkänns. Antar att det är först då ändringar behöver göras för de som redan har mål. För de som ska sätta nya mål efter 2028 däremot kan detta påverka. Här kan dock SBTi ta fasta på att GHGP talar om trösklar för storlek på företag och konsumtion. Sammanfattningsvis så kommer SBTi säkert införa förändringarna för GHGP men att infasningen kommer bli försenad.

I denna kontext används ursprungsgarantier för att påverka vilken klimatpåverkan man redovisar för sin historiska energianvändning. Detta sker inte i verkligheten, eftersom ursprungsgarantier inte påverkar  vilken elproduktion som varit igång under den aktuella tiden som elen användes. En del påstår att ursprungsgarantier förhoppningsvis har en påverkan på framtida investeringar i ny elproduktion, men eftersom värdet på ursprungsgarantier är väldigt litet jämfört med variationerna i elpriset är det svårt/omöjligt att påstå att de har någon större påverkan på intresset att investera. Och som sagt, framtida investeringar har inget med historiska utsläpp att göra. 

Jag tänker att 

1. Driftoptimering alltid kan göras oavsett teknisk mognad, och min erfarenhet att är man i princip alltid hittar mer saker som inte funkar som tänkt, och att det finns mer potential trots att man tidigare gjort driftoptimering (dvs är något som behöver göras återkommande). Ju mindre teknisk mognad, desto mer behöver genomgång göras ute i fastigheterna. Ju högre teknisk mognad desto mer rondering och analys kan göras via styrsystemen. 

2. Nu har jag främst jobbat i fastighetsorganisationer med relativt hög teknisk mognad, och för Framtidens del så har vi ju t.ex. redan givare i alla lägenheter, vilket ju ger oss mer potential att göra insatser som inte innebär att tillföra en mängd komponenter som inneburit en klimatbelastning i tillverkningsskedet. Här behöver man räkna på det i de enskilda fallen (som vanligt "det beror på"). Här kan man hamna i problematiken är att det saknas klimatdata/EPDer för många installationskomponenter idag, men det börjar komma allt mer. Men generellt så gäller ju att a) ju större fastighetsyta de tillförda styrkomponenterna ger effektiviseringnytta för, desto större klimatnytta, b) ju större minskning en styrinsats ger (potentialen varierar ju stort mellan olika fastigheter) desto klimatnytta c) ju mer en styrinsats påverkar effektuttaget under peakperioder, desto större klimatnytta (men gäller att man har ansatt sina beräkningar med rätt klimadata för dessa fall).

Ja, ett varmare klimat kommer att kräva mer kylning, vilket redan märks i varmare regioner där elpriset ökar kraftigt under de varmaste dagarna. Som tur är, finns stora möjligheter att bygga ut solelen där klimatet är mycket varmt. Det är en större utmaning att förse de kallare regionerna med mycket el eftersom både vinden ofta levererar sämre också. 

Energiföretagen förespråkar teknikneutrala villkor i byggreglerna gällande val av hållbara uppvärmningslösningar. Vi anser att man bör se över värdena på viktningsfaktorerna i energikraven i byggreglerna så att denna intention verkligen uppfylls och att individuella uppvärmningslösningar inte gynnas i förhållande till fjärrvärmen. En fråga som kan vara aktuell att lyfta i Boverkets remiss av de nya energihushållningsföreskrifter som är ute för synpunkter till den 17/4. 

Vi ställer inte andra krav på energileverantörerna baserat på våra nya strategier. Att vi reviderat/tagit fram nya strategier beror framför allt på att vi har nya mål som även omfattar våra olika förvaltnings- och investeringsprocesser (-90% mellan 2020-2030), vilket påverkar exempelvis hur vi behöver tänka kring underhåll och energieffektivisering. Våra nya strategier skapar förutsättningar för att verka i riktning att nå klimatmålen, men har också då synliggjort att våra övergripande energimål är trubbiga. Energieffektiviserigsmålen är satta på tidigt 2010-tal, i en annan kontext. Vi (både Framtiden och Göteborgs Stad) behöver göra ett omtag och definiera syftet och nyttorna med våra energieffektiviseringsmål, och hur de baserat på detta bör vara formulerade för att styra mot dessa nyttor. I förslaget till uppdaterat Miljö- och klimatprogram för Göteborgs Stad så föreslår ett nytt strategiområdet för energi, som syfter till att samordna hela systemfrågan, så att vi bättre kan optimera produktions- och användningssidan, framtidsscenarier för energisystemet i en lokal kontext, klimatpåverkan etc. Vi har länge efterfråga detta. Och här har vi en föredel i Göteborg, där vi och energibolag har samma ägare. 

Jättebra fråga och förstås svårt att svara på. Tanken från GHG-protocol är att redovisningen bättre ska fånga upp detta med timbaserad redovisning. När det gäller ursprungsgarantierna och batterier så ska laddningen av batteriet ske samma timme som elen produceras. Ursprungsattributet låses till batteriet och kan sedan bokföras för konsumtion vid ett senare tillfälle. Observera dock att förluster i batteriet ska redovisas i scope 2, så en konsumtion av 0,9 MWh från batteriet kanske kräver 1 MWh ursprungsattribut om förlusten i batteriet är 10%.

Eric Zinn, hållbarhetschef på Göteborg Energi sedan 2017, har lett arbetet med att minska fossila bränslen och öka förnybar energi, bland annat genom att installera en bioångpanna via Rya kraftvärmevärk. Eric arbetar också med social hållbarhet, inklusive mångfald och inkludering. 

Energieffektivisering är ett grundläggande begrepp för en mer hållbar energianvändning men vad innebär det egentligen? Som land har Sverige effektiviserat sin elanvändning betydligt mer under flera decennier, ändå anser många att mycket mer ska göras. Nya EU-direktiv ska ge oss ytterligare skjuts i arbetet, men vad säger de egentligen? Vad innebär energieffektivisering i det framtida energisystemet?

Erik Thornström, är ansvarig för skatter, styrmedel och resurseffektiv energianvändning på branschorganisationen Energiföretagen Sverige, där han arbetar för att forma framtidens energipolitik och skapa rätt förutsättningar för en fossilfri energisektor. Med sin djupa kunskap om styrmedel och skatter är han en drivande röst i debatten om hur vi når klimatmålen på ett smart och resurseffektivt sätt. Erik brinner för att bygga broar mellan teknik, ekonomi och politik - och inspirerar till lösningar som gör omställningen möjlig. 

GHG-protokollet är den vanligaste metodiken för klimatredovisning och syftar till att vägleda företag till kloka beslut. Det finns dock en del utmaningar inte minst när det gäller det svenska energisystemet som är annorlunda andra länders. Här finns risk att det blir fel när man försöker att minska klimatpåverkan från sin uppvärmning! 

Göran Erselius, grundare av 2050 Consulting, har varit involverad i GHG-protokollet sedan dess början på 2000-talet. Han har hjälpt många företag att förstå och tillämpa protokollet, samt tagit fram vägledning för branschorganisationer och koncerner. Göran är kursledare hos Aktuell Hållbarhet inom GHG-protokollet och Science Based Target, med över 1000 deltagare.

Många fastighetsägare arbetar aktivt med källsortering men upplever att det är svårt att synliggöra de framsteg som görs. Den nya CSRD-rapporteringen gör att arbetet med att minska plasten i restavfallet blir mer synligt i hållbarhetsredovisningen. Hur ska fastighetsägare göra och hur kommer redovisningen att se ut?

Nina Jacobsson Stålheim, Utvecklingsschef för ekologisk hållbarhet Förvaltnings AB Framtiden, där hon leder arbetet med att nå Göteborgs klimatmål 2030 genom hållbart byggande och energiomställning. Hon har över 15 års erfarenhet som strateg och ledare inom miljö och bygg och är en drivande kraft i nationella närverk för hållbar stadsutveckling. Lokalt engagerar hon sig i att skapa gröna lösningar för Göteborgs bostadsområden såsom cirkulära materialflöden.