Klimatredovisningen förändras kraftigt – är du redo?
Film: Se introfilmen och anmäl dig till webinaret nedan
Varför blir det allt svårare att räkna hem energieffektiviseringsåtgärder klimatmässigt?
Jo, därför att energieffektivisering håller på att bli ett föråldrat begrepp.
Vårt gamla energisystem byggde mycket mer på fossil energi - från ola, gas och kol. Då innebar varje sparad kWh att vi slapp elda fossila bränslen.
Nu har elsystemet i vår del av världen förändrats avsevärt. Under perioder har vi stora överskott av förnybar el. Att därför inrikta sig på att minska energiförbrukningen ger inte längre den största klimatnyttan. Fjärrvärmelösningar, smartare styrning eller lagring av energi för att minska sitt energiuttag under de allra kallaste timmarna gör idag oftast mer nytta.
Men den nyttan märks ännu inte i klimatredovisningen. När fastighetsägare räknar på vilken effekt för klimatet planerad renovering kan ge, blir resultaten ofta en besvikelse. Ändå utvärderas fastrighetsägare av både Boverket, EU och även bankerna utifrån köpt kWh per kvadratmeter. Utan hänsyn till när energin används.
Men förändringar är på gång!
Greenhouse Gas Protocol - den internationella standarden för klimatredovisning har presenterat förslag på ganska drastiska förändringar av hur vi ska räkna på energins klimatpåverkan.
Elens klimatpåverkan ska beräknas per timme
Användningen av ursprungsgarantier ska också stämmas av per timme
Vilka effekter våra beslut har på andras utsläpp ska beräknas och beskrivas
På vårt webinar kommer du att få en inblick i dessa förändringar och hur du som fastighetsägare ska navigera rätt i förändringen.
Vi ses den 6 februari!
Talare
Kjerstin Ludvig
Göran Erselius
Filip Elland
Eric Zinn
Program
Eric Zinn, hållbarhetschef på Göteborg Energi sedan 2017, har lett arbetet med att minska fossila bränslen och öka förnybar energi, bland annat genom att installera en bioångpanna via Rya kraftvärmevärk. Eric arbetar också med social hållbarhet, inklusive mångfald och inkludering.
Många fastighetsägare arbetar aktivt med källsortering men upplever att det är svårt att synliggöra de framsteg som görs. Den nya CSRD-rapporteringen gör att arbetet med att minska plasten i restavfallet blir mer synligt i hållbarhetsredovisningen. Hur ska fastighetsägare göra och hur kommer redovisningen att se ut?
Kjerstin Ludvig, senior konsult på Profu, har 20 års erfarenhet av hållbarhetsfrågor, varav 10 år på Profu. Profu är ett oberoende forsknings- och kunskapsföretag med inriktning på energi, avfall, transport och klimat. Hon bidrog till färdplanen för en fossilfri uppvärmningssektor 2018. Profu leder nu ett nätverk för att genomföra färdplanen och hantera hinder, med fokus på att minska mängden fossil plast i avfallsförbränningen.
GHG-protokollet är den vanligaste metodiken för klimatredovisning och syftar till att vägleda företag till kloka beslut. Det finns dock en del utmaningar inte minst när det gäller det svenska energisystemet som är annorlunda andra länders. Här finns risk att det blir fel när man försöker att minska klimatpåverkan från sin uppvärmning!
Göran Erselius, grundare av 2050 Consulting, har varit involverad i GHG-protokollet sedan dess början på 2000-talet. Han har hjälpt många företag att förstå och tillämpa protokollet, samt tagit fram vägledning för branschorganisationer och koncerner. Göran är kursledare hos Aktuell Hållbarhet inom GHG-protokollet och Science Based Target, med över 1000 deltagare.
Castellum är kanske det svenska fastighetsbolag som vunnit mest priser och utmärkelser för sitt hållharbetsarbete. Fastighetsbolaget vill säkerställa att åtgärder gör nytta på riktigt och inte bara på papper. Med alla nya regler och målsättningar för klimatredovisning på ingång kan man fråga sig, vart är vi på väg?
Filip Elland, hållbarhetschef på Castellum, har sedan 2016 jobbat som hållbarhetschef på Castellum. Dessförinnan har han haft olika roller inom Castellum och AFRY. Han sitter som ordförande för EPRA's hållbarhetskommité i Bryssel, ordförande för SGBC's strategiska råd samt styrelseledamot i Byggvarubedömningen. Han är utbildad civilingenjör inom väg och vattenbyggnad på Lunds Tekniska Högskola.