Platzer bytte till fjärrkyla

Driftsäkert, hållbart och smidigt. Många fastigheter och verksamheter är beroende av en sval temperatur inomhus. Fjärrkyla är en säker och ren väg att nå dit. Fastighetsbolaget Platzer har fjärrkyla i flera av sina hus i Göteborg. En av deras fastigheter i Gårda har nyligen genomgått bytet från en lokal kylmaskin till fjärrkyla, och ute på Lindholmen har en fjärrkylaanläggning optimerats.

– Även om det är en kostsam process att byta så är det väl värt det. Fjärrkyla är det hållbara alternativet för framtiden, säger Glenn Karlsson, teknisk förvaltare på Platzer.

I stadsdelen Gårda i centrala Göteborg står två byggnader som rymmer klassiska kontorsmiljöer, och som ägs och hyrs ut av fastighetsbolaget Platzer. Ett gym sticker ut i den annars ganska homogena uppsättningen verksamheter. Gemensamt för dem alla är att kylsystemet i byggnaderna nyligen byttes från en lokal kylanläggning till fjärrkyla. 

Fjärrkylan tillhandahålls av oss på Göteborg Energi, och är ett ledningssystem under staden som pumpar runt kallt vatten in i fastigheter. Väl på plats används vattnets kyla till att svalka ner inomhusmiljön i fastigheten. Glenn Karlsson är teknisk förvaltare på Platzer för de två byggnaderna i Gårda, och drar sig till minnes hur resonemanget gick när ett byte kom på tal.

– En egen kylmaskin bär på en del risker. Den kan lättare läcka kylmedel, som i sig är miljöfarligt, den är mindre resurseffektiv och skapar dessutom en hel del buller. Mot bakgrund av det, och som en del i att vara med och skapa hållbara byggnader för framtiden, beslutade vi att byta kylmaskinen här mot fjärrkyla berättar Glenn.

Fjärrkyla alternativet för framtiden

Att kyla en byggnad är främst aktuellt för fastigheter som inrymmer verksamheter som kontor, hotell, serverhallar, affärer eller – som i detta fall – ett gym.
– Här behövs en nedkylning under framför allt sommarhalvåret. Vi kallar det ofta för komfortkyla, säger Glenn Karlsson.

I Gårda-fallet började arbetet med bytet under tidig vår 2025 och var klart några månader senare. Fjärrkylaanläggningen står nu på samma ställe som kylmaskinen gjorde förut. En fördel, menar Glenn Karlsson.
– Ja, det var smidigt. Allt fanns på plats i form av dragna ledningar från Göteborg Energi. Det hade varit svårare, och kanske inte hållbart ekonomiskt, om vi hade fått göra en hel entreprenad med nya ledningar. 

Märks den nya anläggningen av för hyresgästerna?

– Nej, inte alls, vad jag tror. Övergången skedde sömlöst och det är inget som har varit uppe för diskussion bland hyresgästerna.

De största fördelarna då? Varför är det bra med fjärrkyla?

– Det är inte lika resurskrävande som en egen kylanläggning. Det är mer hållbart ur miljösynpunkt, då vi inte riskerar läckor av kylmedel. Kort sagt är det en investering för framtiden. Vi vill vara med och skapa hållbara byggnader.

Som tillägg kan nämnas att de kompressorer som sitter ute i fastigheter visserligen är betydligt tystare i dag än tidigare, men många ger fortfarande ifrån sig störande ljud. Med fjärrkyla flyttas det bullret bort från byggnaden, vilket gör det lättare att skapa en tystare arbets- eller butiksmiljö. När lokaler kyls med fjärrkyla minskar dessutom behovet av effekt i elnätet. Även om fjärrkyla behöver el för att fungera, är det betydligt mindre än om kylan skulle produceras lokalt på varje enskild plats där den behövs.

Möjlighet att optimera

Platzer har fler fastigheter i staden som drivs med fjärrkyla. Ett exempel är en kontorsbyggnad på Lindholmen, där fjärrkylan installerades i samband med nybyggnadsentreprenaden 2016.

– Här har vi då varit i gång ett tag och därför är det möjligt att optimera vår anläggning mer och mer. Ett exempel är att optimera skillnaden mellan tillopp och returtemperatur för att minska flödena som krävs och ändå uppnå samma kyleffekt. Här har vi haft stor hjälp och stöttning av Göteborg Energi, som vi köper fjärrkylan av, säger Daniel Karlsson, också han teknisk förvaltare på Platzer, med ansvar för byggnaden på Lindholmen.

Wera Nilsson, produktspecialist på Göteborg Energi, har varit inblandad i optimeringen av anläggningen på Lindholmen. För en tid sedan skickade hon ut information till fjärrkylakunderna om möjligheten för kunden att, tillsammans med Wera, djupdyka i användningen fjärrkylan och hur man kan optimera effektuttag och det som kallas ΔT (delta T).*

– Platzer var snabba att höra av sig och vi bokade in ett möte där vi gick igenom optimeringsmöjligheter. Daniel Karlsson berättade sedan att de gjort en översyn med påföljande åtgärder, vilket gav resultat direkt i form av ett högre ΔT. Det är väldigt kul med engagerade kunder och att vi kunde se en tydlig förbättring direkt, något som gynnar både kunden och hela fjärrkylasystemet, säger Wera Nilsson. 

*ΔTär en term för temperaturskillnaden mellan framledning- och returtemperatur, och kan användas för att mäta effektiviteten i ett system.