Inledningen av 2026 har varit betydligt kallare än fjolåret med en lägsta notering på minus 15,7 grader. Vid köldknäppar spelar fjärrvärmen en särskilt viktig roll för att hålla nere effekttopparna i elnätet samtidigt som den elproduktion som kommer från kraftvärmen tillför energisystemet stor nytta när behovet är som störst.
– I Göteborg har 90 procent av flerbostadshusen och merparten av de kommersiella fastigheterna fjärrvärme. Det blir väldigt tydligt en vinter som denna. Utan den värme vi levererar skulle behovet av eleffekt vara nästan dubbelt så stort. Det skulle kräva en omfattande utbyggnad av elnätet och påverka elpriserna, vilket i slutänden skulle få direkt påverkan på kunderna, säger Anna Svernlöv, Affärsområdeschef Värme och kyla på Göteborg Energi.
När el inte behöver användas till uppvärmning räcker också elffekten till fler och möjliggör en snabbare omställning av transporter och industrier. Det är inte bara bra för klimatet utan också för Göteborgs konkurrenskraft.
En stor styrka i Göteborgs fjärrvärmesystem är mångsidigheten där, cirka 70 procent av värmen utgörs av återvunnen värme från industrin och avfallsförbränning, resten kommer från förnybara bränslen såsom skogsrester och returträ. Förmågan att nyttja flera olika bränsletyper gör också fjärrvärmen extra robust. Med många ”ben” att stå på blir vi helt enkelt mer motståndskraftiga vilket är viktigt ur beredskapssynpunkt.
På Sverigenivå minskar fjärrvärmen belastningen på elsystemet med upp till 7 gigawatt under den kalla årstiden. Enligt Energimyndigheten* kan uteblivna investeringar i fjärr- och kraftvärme leda till ökade systemkostnader på 100–150 miljarder kronor om dessa skulle ersättas av värmepumpar som ökar efterfrågan på el.
Källa: Energimyndigheten, Förslag till Fjärrvärme- och kraftvärmestrategi, december 2023.
För mer information kontakta:
Cecilia Erdalen, presschef på Göteborg Energi, cecilia.erdalen@goteborgenergi.se
20 feb 2026, kl 7:30
