Ett forskningsprojekt om attityder och varumärkesbyggande kopplat till askåterföring från fjärrvärmesektorn.
Under de senaste 30 åren har vi i Sverige sett en stor ökning av el- och värmepro-duktion som härstammar från biobränslen. Denna utveckling visar på möjligheten att ställa om energisystem som tidigare baserades i större utsträckning på fossila energislag till ett energisystem som är alltmer baserat på förnybara energislag. Idag är fjärrvärmen i många Svenska städer baseras helt eller delvis på olika former av biobränslen där stora delar av dessa kommer från svenska skogar. Uttag av biobränslen från skogarna är dock inte utan problem.
Förutom den direkta miljöpåverkan i samband med bland annat avverkningen kommer en rad näringsämnen och mineraler föras ut från skogsområden i och med att träråvarorna tas till sågverk, pappersbruk och för energiändamål. I dag tar totalt sett större delar av trädets biomassa ut från skogen än tidigare. Skogsbruket kan, och har, anpassats så att minskad påverkan sker ett av dessa inkluderar att ta hänsyn i avseende på kvarlämnad biomassa. Skogstyrelsen rekommenderar vidare att kompenseringsåtgärder görs i områden där slutavverkningar sker. Dessa komp-enseringsåtgärder innebär bland annat återföring av rena biobränsleaskor från för-bränningsanläggningar till skogsmark så kallad askåterföring. Även forskningen argumenterar att ökande skogsbränsleuttag totalt sett förutsätter kompensation ge-nom bland annat askåterföring. Relativt de mängder biobränslen från skog som används i Sverige är mängden aska som återförs till skogsmark liten.
Syftet med forskningsprojekt är att ge en bättre förståelse kring drivkrafter och barriärer för ökade volymer aska från fjärrvärmesektorn som återförs till skogen. Orsakerna handlar inte enbart om hur askproducenter inom fjärrvärmesektorn ser på hanteringen av sina askor och askåterföring specifikt, utan även av krav på askan från de som skall återföra den till skogen. Vidare skall även skogsägarnas upp-låta att sprida aska på sina skogsmarker och självklart finns krav och regleringar från myndigheter. För askproducenterna handlar det om kostnader men vi menar att det även finns värde i askåterföring kopplat till varumärkesbyggande och miljö-arbete i företaget. Genom projektet kommer frågan om hur askåterföring utförs och arbetas med i praktiken hos askproducenterna belysas. Resultaten kommer bidra till diskussionen avseende hållbarhet och miljöanpassad fjärrvärmeproduktion.
Projektet tar avstamp i en kartläggning av anläggningar där rena träaskor produceras, samt vilka anläggningar som har askåterföring. Utifrån kartläggningen görs ett urval som sedan tillfrågas om de kan vara med i en intervju. Både anläggningsägare som återför aska i dag och anläggningar som har annan askhantering kommer inkluderas. Vidare kommer entreprenörer som arbetar med själva askåterföringen att intervjuas samt information kopplat till skogsägare att inhämtas. Resultaten kommer att presenteras dels i en vetenskaplig artikel (på engelska), samt i en populärve-tenskaplig rapport (på svenska). Vidare kommer ett seminarium hållas vid projektets avslutning.
Projektet genomförs under första halvåret 2014 av Mathias Gustavsson och Anna Fråne som båda arbetar på IVL Svenska Miljöinstitutet i Göteborg. Mathias kan nås på mathias.gustavsson@ivl.se.