Vi skapar en stadsbiotop för biologisk mångfald
Plats för biologisk mångfald utanför Rantorget
I en värld där ekosystem förstörs och arter försvinner snabbt är det viktigt att bevara biologisk mångfald. Göteborg har rik natur och många arter, men vi måste skydda och utveckla deras livsmiljöer. Stadsbiotopen vid Rantorget främjar biologisk mångfald i stadsmiljön. Göteborg Energi vill bidra till stadens miljö- och klimatmål. Små ytor kan göra stor skillnad – vad kan du göra för att bidra?
Biologisk mångfald innebär att det finns en stor variation av djur, växter och mikroorganismer på jorden. Den är viktig eftersom alla levande varelsers olika egenskaper samverkar för att hålla naturen i balans. Växter och djur hjälper till att rena luften, producera mat och skydda oss från sjukdomar.
Tyvärr hotas den biologiska mångfalden av faktorer som dåligt skogsbruk, föroreningar och klimatförändringar. Med minskande biologisk mångfald kan hela ekosystem kollapsa, vilket påverkar oss människor. Därför är det avgörande att vi skyddar den biologiska mångfalden för att säkerställa en trygg och hållbar framtid.
Vad är en stadsbiotop?
En stadsbiotop är ett område i stadsmiljön där naturen ges möjlighet att utvecklas. Det kan vara gröna tak, parker, dammar eller små skogar och områden som skapas för att ge plats åt växter och djur. Dessa miljöer stärker den biologiska mångfalden genom att erbjuda livsutrymmen för insekter, fåglar och andra arter som annars skulle ha svårt att överleva i en urban miljö.
Stadsbiotoper spelar en roll för ett bättre klimat, renare luft och en mer hållbar stadsmiljö. Dessutom gör de staden grönare och mer trivsam för människor, samtidigt som de stödjer naturens återhämtning.
Göteborgs mål för biologisk mångfald
Initiativet vid Rantorget är i linje med Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram. Ett av de övergripande målen är att Göteborg ska ha en hög biologisk mångfald. Denna åtgärd kopplas specifikt till delmål 3: att öka den biologiska mångfalden i stadsmiljön.
Senast år 2030 ska Göteborg ha tillräckligt med naturområden och livsmiljöer med rätt skötsel för att bevara de arter som finns i kommunen.
Något att vara uppmärksam på när du ska anlägga olika typer av miljöer i naturen är så kallade invasiva arter. Det är en främmande art som har flyttats från sin naturliga miljö av människan och som i sin nya miljö sprider sig snabbt och får negativ påverkan på biologisk mångfald, människor och djurs hälsa eller ekonomin. Hur du ska tänka kring detta kan du läsa mer om här Invasiva Främmande Arter
Området utanför Rantorget har kartlagts och optimerats för olika miljöer.
Här kan du läsa mer om de olika miljöerna, vad som finns där och hur de ska bidra till att främja biologisk mångfald i Göteborg. Är du nyfiken på att läsa mer och göra ditt eget bidrag? Kanske kan du också göra något hemma eller på din arbetsplats? Mer information hittar du hos bland annat Naturskyddsföreningen och länkar finns under varje avsnitt nedan. Rikare Trädgård har även tagit fram en enkel krysslista att utgå ifrån när det gäller att skapa en trädgård som småkrypen trivs i – den hittar du här rikaretradgard.se
1.1 – Ängsväxter och sandbädd
Mitt i stadens brus hittar vi något oväntat – en blommande äng med ett stycke sandig mark. Det är inte bara vackert, utan en medveten satsning för biologisk mångfald. Här har vi kombinerat blomrika ängsväxter med en sandbädd som skapar boplatser för solitärbin, en grupp vilda bin som inte bygger samhällen som honungsbiet, utan istället lever ensamma. Många av dessa arter gräver sina bon i bar, solbelyst sand – något som är en bristvara i den moderna staden.
Ängen omkring sandbädden innehåller växter som ängsvädd, åkervädd, blåklocka, smultron, gullviva och akleja – arter som blommar vid olika tider och därmed erbjuder en lång och kontinuerlig säsong av nektar och pollen. Den här blomsterbuffén lockar inte bara bin, utan också fjärilar, blomflugor och skalbaggar som alla har viktiga roller i ekosystemet. De hjälper till att pollinera både vilda växter och matgrödor, och fungerar som mat åt fåglar och andra djur.
Sandytan ser kanske kal ut vid första anblick, men för ett vildbi är det som att hitta en perfekt lägenhet: soligt, torrt och med fri sikt. Genom att kombinera mat (ängsväxterna) med bostäder (sandbädden) skapar vi en komplett livsmiljö – ett slags mikrolandskap där livets små hjältar får precis det de behöver.
Vill du göra en insats för vildbin hemma i trädgården? Då är bar sand och blommande växter en utmärkt början.
Mer information om sandbäddar hittar du här Sandbädd
Mer information om bivänliga blommor hittar du här Bivänliga Blommor
Visste du att... ett enda vildbi kan pollinera fler blommor än ett helt samhälle av honungsbin i vissa miljöer? Många vilda bin är extremt specialiserade och effektiva – men de behöver bar sand för att kunna lägga sina ägg.
1.2 – Perenner och vedröse
Det kanske ser ut som en slarvigt staplad hög med pinnar – men i naturens ögon är det här en villa med många rum och öppet året om. Vedröset består av död ved i olika dimensioner och stadier av nedbrytning. För en lång rad smådjur, svampar och insekter är detta precis vad som behövs för att överleva: skydd, övervintringsplats och ibland även föda. I stadsmiljöer är död ved en bristvara, men här har vi gett den en självklar plats – mitt bland blommande perenner.
Planteringen runt vedröset består av tåliga och vackra perenner som revsuga, buskstjärnblomma, storklocka, midsommarblomster och stensöta. Dessa växter gynnar pollinerande insekter som bin och fjärilar, men även blomflugor och andra viktiga nyttodjur. De blommar vid olika tider på säsongen och erbjuder ett jämnt flöde av mat, samtidigt som de ger färg och liv åt platsen.
När blommor och boplatser kombineras – som här – skapas ett litet men komplett ekosystem. Många insekter behöver just den här typen av variation: mat att hämta i växtligheten, och skydd att krypa in i när vädret slår om eller vintern närmar sig. Det är en enkel men kraftfull princip i all naturvård – utan hem, inget liv.
Vill du hjälpa insekterna där du bor? Börja med att låta en hög med pinnar ligga kvar – och tänk på att varje bit död ved kan vara livsviktig för någon annan.
Mer information om hur de enkelt kan göra en vedkompost och en viktig livsmiljö för insekter hittar du här Vedkompost
Visste du att... över 25 % av Sveriges hotade insektsarter är beroende av död ved? Genom att låta pinnar och grenar ligga kvar skapar man ett helt ekosystem som annars riskerar att försvinna.
1.3 – Ängsväxter och insektshotell
En blommande äng är inte bara vacker – den är också livsviktig. Här har vi skapat en blomsteräng där växter som ängsvädd, åkervädd, gullviva, blåklocka, akleja och smultron samsas i en färgsprakande och väldoftande mix. Dessa växter är rika på nektar och pollen, och blommar vid olika tider på säsongen – något som gör att insekterna hittar mat från tidig vår till sen höst.
Men för att pollinatörer ska trivas långsiktigt räcker det inte med bara mat – de behöver någonstans att bo också. Därför har vi här placerat ut två små insektshotell. De är byggda för att efterlikna naturliga boplatser, som ihåliga stjälkar, håligheter i trä eller sprickor i sten. Framför allt solitärbin, men också blomflugor och andra nyttodjur, kan använda dem som skydd och barnkammare.
Insektshotellen kan verka små, men deras betydelse är stor – särskilt i en stadsmiljö där naturliga boplatser ofta saknas. I kombination med ängen bildar de ett komplett mikrolandskap: här finns både matbord och sovplats, i ett och samma kvarter.
Så nästa gång du går förbi och ser ett litet trähus med små hål – stanna upp. Du kanske är granne med en av trädgårdens tystaste hjältar.
Mer information om hur du lyckas med din blomsteräng hittar du här Blomsteräng
Mer information om hur du kan hjälpa exempelvis bina med ett vildbihotell hittar du här Vildbihotel
Visste du att... många solitärbin murar igen sina bon med lera, blad eller till och med tuggat bladmaterial? Det lilla hålet du ser kan alltså vara ett barnrum – med noggrant byggt tak och väggar!
2.1 – Skuggäng och borrad stock
Alla blommande ängar behöver inte bada i sol – även i skugga kan mångfalden frodas. Här har vi anlagt en så kallad skuggäng, där växter som rödblära, ängsviol, skogsklocka, gullviva, ängsbräsma, midsommarblomster, blodrot, bergslok och akleja samsas i ett halvskuggigt mikroklimat. Många av dessa arter förekommer naturligt i skogsbryn, lundar och öppna skogspartier, men får här chansen att lysa upp en annars bortglömd plats i stadens gröna rum.
Mitt i planteringen ligger en grov trädstam där vi borrat hål i olika storlekar. Det är inte ett konstverk – även om det ser ut som ett – utan ett funktionellt och naturligt insektshotell. Här kan solitärbin och andra insekter lägga sina ägg i trygga håligheter, skyddade från väder, rovdjur och skadegörare. Den här typen av bostäder saknas ofta i stadsnära miljöer där död ved och gamla träd är sällsynta – men här får de en fristad.
Skuggängar är lite av stadens underskattade hjältar. De bidrar till biologisk mångfald, erbjuder mat och boplatser, och skapar dessutom svalka under varma sommardagar. De må vara lite mer lågmälda än sina solälskande kusiner – men precis lika viktiga.
Nästa gång du passerar, kika gärna in i någon av håligheterna i stocken. Kanske är de redan bebodda?
Mer information om faunadepåer hittar du här Faunadepåer
Visste du att... stockar med borrade hål fungerar precis som naturliga håligheter i gamla träd? Skillnaden är bara att här kan vi anpassa hålens storlek så att fler arter får plats.
2.2 – Skuggäng och insektshotell
Man brukar säga att solen gynnar mångfalden – men det gör faktiskt skuggan också. Här har vi skapat en skuggäng, där växter som gullviva, ängsviol, rödblära, ängsbräsma, skogsklocka, midsommarblomster, blodrot, bergslok och akleja trivs i det lite svalare och fuktigare mikroklimatet. Många av de här arterna är vanliga i skogsbryn och lundar, och erbjuder både färg, doft och nektar – även när solen inte skiner.
För att stötta den biologiska mångfalden ytterligare har vi placerat ut ett insektshotell i anslutning till planteringen. Det fungerar som en konstgjord men funktionell bostad åt solitärbin, blomflugor och andra nyttiga insekter. I naturen hittar dessa arter sina boplatser i håligheter i träd, ihåliga stjälkar eller mellan stenar – men i stadsmiljö är sådana platser sällsynta. Insektshotellet hjälper till att fylla det glappet.
Kombinationen av mat (i form av blommande växter) och boplatser (genom insektshotell) skapar en livsmiljö där insekterna kan leva hela sina liv – från ägg till vuxen. Och det är inte bara för deras skull: pollinerare är avgörande för att många av våra träd, bärbuskar och örter ska kunna sätta frukt och frö.
Så även om det är skugga här – pågår ett högintensivt, tyst samarbete mellan växter och insekter. Och kanske, om du lutar dig nära, hör du det surrande stadslivet bakom kulisserna.
Tips! Kika in denna enkla krysslisa från Rikare Trädgård som du kan utgå ifrån för att skapa en trädgård som småkrypen trivs i. Varje trädgård är unik och omgivningarna påverkar vilka arter som kan finnas – planera utifrån just din trädgårds förutsättningar!Planera din trädgård
Visste du att... insekter inte bara pollinerar – de är också naturens städare, jordförbättrare och mat till fåglar? Ett insektshotell stöttar alltså många fler arter än man först tror.
Samverkan och genomförande
Som en del av Göteborgs Stad vill Göteborg Energi bidra både genom att skapa konkreta platser för biologisk mångfald och genom att uppmärksamma samt sprida kunskap om detta viktiga arbete.
Arbetet sker i samarbete med Ceres samfällighet, där Göteborg Energi ingår tillsammans med Platzer Fastigheter och Technopolis. För genomförandet har Stadskupan anlitats, som också ansvarar för skötsel och underhåll av området.
Stadskupan arbetar för att främja biologisk mångfald i urbana miljöer, med social hållbarhet som en självklar del av varje insats. Dessutom medverkar Vägen ut, ett arbetsintegrerat socialt företag, i både anläggning och löpande skötsel av biotopen.
