Fjärrvärmesamarbete inom Östersjöregionen förenar och stärker

Det är gnistrande vinter när Sävenäs öppnar dörren för ett långväga sällskap på studiebesök. Gästerna arbetar till vardags med fjärrvärme i Estland, Lettland och Litauen.

– Generell information kan du alltid hitta på nätet men om du vill ha den bredare och djupare bilden är det väldigt värdefullt att själv vara på plats, säger Valdas Lukosevičius, som arbetar på branschorganisationen för fjärrvärme i Littauen.

Luften är hög och kall och det är en av de där dagarna då det står extra klart hur beroende vi är av att kunna värma våra hem. Besökarna stampar av sig snön i entrén och välkomnas med en introduktion om Göteborg Energi. Teodor Östling, driftchef, visar och berättar:

– Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige. Ungefär hälften av all uppvärmning kommer från fjärrvärme. 

Projektet DH Baltic Sea, finansierat av Svenska Institutet, sjösattes hösten 2021 med syftet att starta ett samarbete kring frågor som rör fjärrvärme och fjärrkyla med länderna kring Östersjön. Att identifiera gemensamma frågor som kan få större genomslag i Bryssel när flera länder kan driva en gemensam linje. Medverkar gör representanter från fjärrvärmeorganisationerna i Estland, Lettland och Litauen liksom från energibolaget i Vilnius och universitetet i Riga.

Projektet avslutas i maj 2023 och leds av Henrik Bristav på RISE:

– Vi har ganska lika förutsättningar i våra olika länder och även liknande sätt att värma upp våra bostäder, med en blandning av fjärr- och spillvärme, så vi har lärt oss mycket av varandra, säger Henrik.

Stor potential att producera biobränsle-baserad fjärrvärme

Fjärrvärme används i varierande utsträckning i olika delar av Europa, där den är vanligast i Nord- och Östeuropa. Den täcker runt tio procent av det totala värmebehovet hos industri, bostäder och service i de europeiska länderna. Andelen skog av ytan i de baltiska länderna ligger på mellan en tredjedel och hälften, vilket gör att de har en stor potential att producera biobränsle-baserad fjärrvärme. Fjärrvärme producerad från biobränsle utgör runt 50 procent av värmemarknaden i Estland och Lettland, medan den i Litauen ligger på runt 30 procent.

Vad har ni uppnått med samarbetet?

– Vi har fått större insikt i varandras situation, vi har byggt nätverk och förstår varandra bättre, säger Henrik.

Kriget i Ukraina har senaste året dominerat verkligheten för de aktörer som arbetar med energi i Estland, Lettland och Littauen. De hade runt 20 procent av sin energiförsörjning från rysk gas och har nu kraftigt minskat sitt beroende av den. 

– Det har varit kämpigt men de har arbetat fram lösningar med bland annat ökad andel biobränsle. En stor vinst är att länderna kommit mycket närmare och pratar med varandra.

Du är projektledare på en avdelning på RISE som heter Stadens Energiomställning, vad innebär det?

– Hela RISEs uppdrag är att vara en bro mellan akademi och industri och att ta tillvara forskningsresultat och hjälpa svenska företag att göra kommersiella lösningar av dem. Just den här nystartade enheten består av forskare och projektledare med fokus på energisystemen i staden/stadsdelen, samspel mellan olika tekniker för effektiva energisystem, sektorskoppling, energigemenskaper och proptech.

– Jag leder projekt som rör energifrågor, antingen med kunder eller mer forskningsorienterade ihop med svenska städer till exempel. Till stor del handlar det om fjärrvärme, energieffektivisering och att minska det fossila avtrycket från värmesektorn.

RISE har ett, vad som kallas innovationspartnerskap med Göteborg Energi, som handlar om att stötta Göteborg Energi i att bli mer effektiva och hitta nya lösningar på problem.