Sänk fastighetens energi- och effektförbrukning
Ursprungligen publicerad januari 2022 uppdaterad januari 2026.
Det finns många saker som påverkar hur mycket energi och effekt en fastighet förbrukar, exempelvis vad det är för typ av verksamhet som bedrivs och vilket år fastigheten byggdes. Och det finns nästan alltid något man kan göra för att få ner förbrukningen.
Statistik på Mina sidor och i Energirapporten
Börja med att få en snabb överblick av hur mycket energi ni använder, vilken tid på dygnet och vilka dagar. Logga in på Mina sidor med BankID för att få se er detaljerade statistik. Där kan du även beställa Energirapporten. På så sätt får du ytterligare möjligheter att styra din energikostnad, till exempel med budget-, notifierings- och summeringsfunktioner.
Hur är isoleringen i byggnaden?
Isolering sänker inte bara energin; den hjälper dig även att få ner effektbehovet. Vinden, ytterväggar och fönster är något att se över. Att göra en översyn på hur vinden är isolerad har generellt en mycket bra effekt i förhållande till kostnaden. Budgetvarianten för fönster är att se över så att inte fönsterna läcker i kanter.
Då kan man spänna/justera fönstret eller täta kanter. Ett energimärkt A-fönster är tre gånger bättre än ett treglasfönster med vanligt glas och fyra gånger bättre än ett tvåglasfönster med vanligt glas. Energiklasser på fönster finns från A till G och mäts i U-värde, hur mycket värme som släpps ut.
Se över termostaterna på elementen
Termostaterna på elementen är bra att se över tillsammans med spindeln som de sitter på, då den kan fastna. Termostaten är sist i ledet och ska på plats se till att elementet levererar rätt mängd värme för att hålla temperaturen som är inställd på termostaten. Generellt sett håller en termostat mellan 10-15 år.
Livslängden kan variera kraftigt men det ger en bra tankeställare på att se över funktionen. Finns inga termostater alls, utan bara manuella ventiler, så finns det mycket att tjäna. En defekt termostat kan även innebära att den skickar ut för lite värme. Byter du ut den till en fungerande termostat kan det ändå ge en besparande effekt. Det kan ha gått ut för hög värme till hela byggnaden för att kompensera för den defekta termostaten. Då kan den så kallade värmekurvan sänkas.
Hur ser ventilationen ut?
Beroende på hur fastighetens till- och frånluftsventilation ser ut kan du koppla till styrning och energieffektivisera.
Det finns flera typer av ventilation som kräver olika styrning.
Från- och tillluftsventilation med värmeväxling/värmeåtervinning
Har byggnaden till- och frånluftsventilation så se om möjligheten att installera en värmeväxling mellan till och frånluft om det inte redan finns. Kan framledningstemperaturen i tilluftskanalen sänkas? I så fall kan effektbehovet av värme sänkas.
Frånluftsventilation
Har byggnaden bara frånluftssystem så se till att den är tryck- och utomhustemperatursstyrd.
Självdrag
Om byggnaden har självdrag så bör du se över möjligheterna att täta byggnaden och installera frånluftssystem med styrning. Att även installera tilluft med värmeväxling brukar uteslutas då det kräver stora utrymmen som oftast inte finns.
Är värmekurvan rätt inställd?
De flesta hus har inga inomhusgivare eller någon prognosstyrning. Istället styr de temperaturen, och därmed värmen ut till elementen, genom att reglercentralen känner av utomhustemperaturen. Det kan leda till onödigt höga temperaturer vid köldknäppar. Se därför till så att kurvan inte är för hög, framför allt vid låga utomhustemperaturer då effekten står på spel.
Prognosstyrning med värmelagring
Denna teknik förutsätter först och främst att det finns inomhusgivare på ett flertal ställen som kan representera temperaturen i fastigheten. Tanken med vad man kallar värmelagring är att man använder byggnadens materia för att lagra värme som ett batteri. Styrsystemet är kopplat till en väderlekstjänst som förser den med väderprognoser.
Ser systemet att kommande väderförhållanden kräver mycket tillförd värme till fastigheten börjar systemet köra ut mer värme redan innan det annars behövs - för att på så sätt "ladda" byggnaden med värme, så det krävs att man tillåter att värmen i fastigheten varierar något. När fastigheten laddas med värme får man en något högre temperatur som man sedan laddar ut när kylan kommer. Vid urladdning kan det bli något lägre temperatur än normalt. Det är mest effektivt om det är bastanta byggnader med stor värmelagringsförmåga. Till exempel så kan inte ett tunt trähus lagra lika mycket värme som en betongbyggnad med tjocka väggar. Betongen blir i detta fall batteriet. Hur mycket man tillåter inomhustemperaturen att variera kan skifta allt ifrån en halv till flera grader upp och ner, beroende på verksamhet.