Publicerad juni 2025.
Sverige behöver mer elektrisk kraft. Runt en fördubbling av dagens behov. Regeringens utredning lyfter att trygg och billig el blir allt viktigare för Sveriges välstånd och konkurrenskraft, och presenterar vägar för att nå dit.
Samhället är mitt i en omställning. De fossila utsläppen ska minskas. För att nå dit behöver fossila bränslen ersättas med el i såväl fordon som industrier.
Oroligheterna i omvärlden visar också hur sårbart ett fossilberoende energisystem kan vara. Det märktes tydligt med den ryska naturgasen, när sanktioner infördes drev det upp priserna på gas, uppvärmning och el i hela Europa.
Men det är inte lika enkelt hur allt ska lösas. Sverige behöver nästan fördubbla produktionen av el fram till 2045. Regeringens utredning ”Spänning i tillvaron” har undersökt läget och möjliga lösningar.
1: Beror på hur fort behovet ökar
Kap: 3.3.1 Sveriges framtida elförbrukning
“Elbehovet väntas genomgående öka kraftigt på både kort och lång sikt, men osäkerheterna är stora. Osäkerheterna beror främst på vid vilken tidpunkt och i vilken omfattning som industrins planerade investeringar i fossilfri teknik kommer att genomföras.”
Kort sagt: Om industrins omställning går i långsam takt kommer Sverige de närmaste åren klara sig med det tillskott som redan kommit från utbyggnaden av vind och solkraft. Men efter 2035 kommer det behövas mer kraft in. Om det däremot går snabbare för industrin kommer Sverige behöva bygga ut med 50 TWh redan till 2030 – alltså ett tillskott som motsvarar lika mycket som kärnkraften producerar i dag. Och ännu mer därefter. Utredningen ser att Sverige har stor “utbyggnadspotential för såväl land- som havsbaserad vindkraft liksom för solkraft och kärnkraft”.
2: Säkrare betalt till den som solceller och vindkraftverk
Kap: 4 Riskhantering och riskdelning
“Energiomställningen förutsätter stora investeringar i såväl ny fossilfri elproduktion som i nya elkrävande verksamheter inom industri- och transportnäringarna.”
Utredningen ser att det kostar mycket att investera i ny energiproduktion. Det är investeringar som kan vara svåra att påbörja då priset på el varit väldigt volatilt – det vill säga svängt kraftigt – de senaste åren. Utredningen föreslår därför ett system där staten kan gå in och garantera stöd tillbaka till elproducenterna om priset blir väldigt lågt. Men också att om elpriset blir väldigt högt, ja, då ska elproducenterna betala tillbaka till användarna. Detta kallas för dubbelriktade differenskontrankt och är ett förslag för att underlätta utbyggnaden av energiproduktion.
3: Samordna politiska beslut och regleringar
Kap 5.1.5 Systemansvar
Utbyggnad av elnät är traditionellt förknippat med långa ledtider och stora investeringar. Det finns mot denna bakgrund anledning att undersöka vilka alternativ som står till buds för att frigöra kapacitet i elnäten, både på kort och lång sikt.
Energipolitik och klimatmål har en betydande påverkan på Sveriges elsystem. Rapporten beskriver hur lagar och regleringar i Sverige och EU behöver samordnas för att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar och öka leveranssäkerheten. För att möta framtida elbehov och säkerställa en trygg elförsörjning krävs en omfattande utbyggnad av elproduktionskapacitet, elnät och lagringsmöjligheter samt förbättrade möjligheter att frigöra effekt i elnätet. Det sistnämnda kallas för flexibilitetstjänster och innebär kortfattat att med hjälp av samverkan hitta sätt att styra effektanvändningen så att behovet av utbyggnad minskar.
4: Värdet av lågt elpris
Kap 3.4 Hur kan elsystemet framtidssäkras?
“Låga elpriser har historiskt varit och bör även framgent vara en viktig förutsättning för Sveriges konkurrenskraft.”
Utredningen betonar vikten av att hantera risker på elmarknaden för att stå emot extremt höga och volatila elpriser. Ett lågt elpris är viktigt för Sveriges elintensiva företag, för att hålla ner produktionskostnader och vara konkurrenskraftiga. Därför bör möjligheterna att bygga nya kraftverk och att ansluta dem till nätet finnas. Med det sagt måste det fortsatt tas hänsyn till bland annat medborgarnas vilja att inte ha kraftverk inpå knuten. En ytterligare omständighet att ta hänsyn till är att ett lågt elpris kan locka verksamheter som serverhallar till Sverige – något som i sin tur också ytterligare ökar på behovet av ny energiproduktion.