Fyra myter om solceller på vintern

Man kan tro att solceller bara funkar när solen gassar - det ligger ju i namnet. Men faktum är att solceller levererar energi året runt, även när Sverige känns som mörkast. Skillnaden är hur mycket. Här reder vi ut fyra vanliga myter om solel under vintern.

Solceller funkar inte när det är snö

Fel. Solceller fungerar nästan bättre med snö som reflekterar ljuset. Du kanske behöver hjälpa panelerna på traven och försiktigt borsta bort snön, men tänk en klar februaridag med snöglitter på marken, då kan panelena jobba på oväntat bra. När de väl är exponerade för ljuset kan de producera 3-10 gånger mer energi en solig vinterdag med snöreflektion jämfört med en grå vinterdag. 

Sverige har för få soltimmar

Fel. Visst, de svenska somrarna garanterar inte strålande sol och vintern gör det defentitvt inte, men solcellerna behöver inte direkt solljus. Även en molnig dag gör det sitt jobb. Istället för att träffa panelerna rakt på, sprids solens strålar i atmosfären och skapar diffust ljus som solcellerna kan fånga upp. Om det dessutom regnar - som det ofta gör under vintern i Västsverige - kan regnet fungera som naturlig rengöring av panelerna så de jobbar mer effektivt. 

Kylan kan förstöra solpanelerna

Fel. Det är faktiskt tvärt om. Solceller är lite som nordbor, de trivs bättre när det är kallt och krispigt än i stekande värme. Kalla paneler har en högre verkningsgrad, kylan hjälper dem att jobba mer effektivt. Blir panelerna för varma tappar de effekt. Därför är Sveriges klimat egentligen helt perfekt för solceller; långa ljusa dagar på sommaren som inte är för varma och kyliga vinterdagarm ibland med reflekterande snö som bonus. 

Solenergin går inte att spara.

Fel. Förvisso är dagens hemmabatterier främst gjorda för att lagra solel från dag till kväll eller natt. Det beor på att de bygger på litiumjon-teknik, som är optimerad för många snabba laddningar och urladdningar. Men, det är inte fy skam att kunna spara egenproducerad energi från en solig vinterdag till kvällens effekttoppar när elen oftast är som dyrast, eller hur? Samtidigt pågår en utveckling av mer avancerade system, till exempel vätgasbaserade lösningar, som kan lagra solenergi från sommar till vinter. De finns än så länge mest hos early adopters, men det visar i alla fall tydligt vart tekniken är på väg. 

Så, vad kan vi dra för slutsats av detta? Jo, att det svenska klimatet inte är ett stort hinder för solenergi.