Utredning: Framtiden för industrins elbehov

Sveriges omställning kräver mycket mer energi. Men hur ska detta underlättas? Och hur kommer det påverka industrierna? Regeringens elmarknadsutredning ger vissa svar – bland annat att ett lågt elpris är viktigt för industrins konkurrenskraft och att det bör bli lättare att dra ledningar.

Nyligen presenterade den särskilde utredaren Bo Diczfalusy sitt betänkande med det passande namnet “Spänning i tillvaron - hur säkrar vi vår framtida elförsörjning?”. Den målar upp den numera välkända bilden:

• Sverige ska minska sina fossila avtryck.

• Detta kommer ske till stor del genom elektrifiering av industri och transport.

• Denna omställning kräver stora mängder el och ett utbyggt nät. 

Priset på elen är också en mycket viktig faktor

Exakt hur snabbt behovet kommer öka beror på hur mycket på hur stora megaprojekt som till exemepel den fossilfria stålproduktionen Hybrit fortskrider. En annan variabel som nämns är produktionen och behovet av fossilfritt producerade elektrobränslen och vätgas. 

Men klart är att oavsett om något eller några stora projekt inte blir av – så är regeringens planeringsbehov 300 TWh till 2045. Alltså ungefär en fördubbling mot idag. 

Om industrins utveckling inte går fullt så snabbt bedöms utbyggnaden av vind- och solkraft täcka upp det ökade behoven fran till 2035. På längre sikt är det möjligt att även havsbaserad vindkraft och ny kärnkraft ska kunna bidra med ny elproduktion. Även biobränslebaserad el från kraftvärmeverk kan komma att spela en roll, framför allt för att täcka det ökade effektbehoven. I betänkandet står att Sverige har en stor utbyggnadspotential för såväl land- som havs-baserad vind liksom för solkraft och kärnkraft.

Men för de industrikunder som planerar sin verksamhet är det inte enbart tillgången till energi som är avgörande – priset på elen är också en mycket viktig faktor. Utredningen konstaterar: 

Låga elpriser har historiskt varit och bör även framgent vara en viktig förutsättning för Sveriges konkurrenskraft. Industrins omställning går snabbt, men planerna går inte alltid i takt med de långa ledtider som kännetecknar utbyggnaden av elnät och nya elproduk-tionsanläggningar. För att tillfredsställa behoven och inte hindra utvecklingen behöver utbyggnadstakten i elsystemet öka, ledtiderna kortas och tillståndsprocesserna förenklas.

Dagens låga men skiftande elpriser gör det svårare att investera i elproduktion. Här föreslår utredningen en prisgarantimodell där staten går in som garant om elpriserna är låga – för att främja ny elproduktion. Något som kallas dubbelriktade differenskontrakt. Modellen ska också fungera åt andra hållet – om elpriserna är väldigt höga, ska slutkunderna få tillbaka pengar från elproducenterna.