Varifrån kommer framtidens el?
Uppdaterad januari 2026, ursprungligen publicerad januari 2022
Frågorna om framtidens lösningar för elförsörjningen är fortfarande väldigt aktuella. Ett av begreppen som ibland tas upp är förnybart elsystem. Men vad är det? Och går det att uppnå? Fredrik Hedenus, docent vid Chalmers inom fysisk resursteori som har forskat i energifrågor både lokalt och globalt, hjälper till att förklara.
Ett förnybart elsystem bygger på energi från källor som inte tar slut. Med dagens teknik innebär det vattenkraft, vindkraft och solkraft. Förutom att vara förnybara släpper dessa tekniker inte ut koldioxid under själva elproduktionen.
Vindkraft kommer spela en viktig roll i ett förnybart framtida energisystem. Men med mer vindkraft kommer det behövas stöttning för dagar då det inte blåser. I Göteborg Energis webinarserie om hur vi blir hållbara ihop berättade Chalmersforskaren Fredrik Hedenus om framtidsmöjligheter för svensk vindkraft.
– Sverige är väl lämpat för vindkraft. Vi har ett stort land med stora ytor där befolkningen bor glest. I en framtid där energin ska vara hållbart producerad kommer vindkraften ha en plats, men vilken och hur stor är ännu inte helt klarlagt.
Vad händer när det inte blåser?
I webinaret berättade Fredrik Hedenus vad forskningsresultaten säger om möjliga vägar till ett förnybart energisystem. Om Sverige går mot ett system som till större del är baserat på vindkraft gäller det att planera smart för att lösa den uppenbara frågan: ”Vad händer när det inte blåser?”. Vattenkraften kan täcka upp en del av effektbehovet i landet – men inte hela.
— Om vi tittar på en enskild turbin ser vi att den under vissa perioder inte producerar någon el alls. I västra Danmark ser det helt annorlunda ut, där är det väldigt få timmar som ingen el produceras, säger Fredrik Hedenus.
Tar vi det resonemanget vidare till vindkraften i hela Norden ser vi att det nästan alltid produceras elkraft. Genom att sprida ut vindkraften på strategiska platser går det alltså att få till vindkraft större del av tiden.
Går det att skapa ett 100 procent förnybart elsystem, baserat på vatten-, vind- och solkraft?
– Ja, det mesta tyder på att det skulle vara möjligt. Det som är oklart är hur mycket det kommer att kosta, speciellt om man ska komma upp i tillräckligt hög försörjningstrygghet.
Därför kommer det behövas ytterligare lösningar i ett vind- och vattenkraftsbaserat system, enligt Fredrik Hedenus. Kunderna kommer helt enkelt inte acceptera att inte ha säker tillgång till el. Detta kan exempelvis lösas genom att elen från blåsiga dagar lagras, genom att el importeras eller genom att man skapar stora gasturbiner som sätts igång vid behov. Oavsett vilken lösning det blir kräver ett hållbart system en stor omställning.
— Ett förnybart system måste byggas annorlunda. Och vi har aldrig gjort det tidigare, säger Fredrik Hedenus.
Vilka styrkor och svagheter har ett förnybart elsystem?
– Styrkan är att det i stort sett är koldioxidfritt. Svagheterna är framförallt två. Det ena är att handel blir viktigare i ett sådant system – och handeln över gränserna sker genom ett förhållandevis litet antal kablar. Så om man får tekniska problem i några av de här kablarna sjunker försörjningstryggheten. Systemet riskerar därför att bli känsligt om man inte bygger ut en hel del extra kapacitet. Den andra svagheten är känsligheten för extrema väderhändelser, vilket såklart kan förvärras i kombination med tekniska problem. Säg att några kablar slutar fungera när det är väldigt kallt och dessutom vindstilla. Då riskerar du att få en del problem i systemet.
Vad kan vi göra för att minska risken?
– Antingen behöver man bygga ut extra kapacitet i elproduktionen, eller skapa någon form av lagring. Ett ytterligare alternativ är att bygga biogasturbiner som reservkapacitet.
Handeln blir viktig i ett förnybart elsystem, för att vi ska kunna importera el under dagar då det till exempel är både vindstilla och väldigt kallt. Men hur kan vi försäkra oss om att det finns förnybar el att köpa nån annanstans ifrån?
– Dagens debatt målar ibland upp en bild av att vårt enda alternativ är att köpa kolkraft från Polen och Tyskland. Men jag har gjort ett antal studier där vi tittat på ett helt förnybart system i hela Europa där man möter tillgång och efterfrågan timme för timme. Med lite mer långväga handel – som om Polen till exempel handlar med Sydeuropa – har man en situation där det oftast blåser bra eller är soligt någonstans i Europa.
Sverige exporterar mycket el, bland annat tack vare vindkraften.
Sverige exporterar mycket el, bland annat tack vare vindkraften
Under den kallaste tiden på vintern sätts ibland Karlshamnsverket – som eldas med olja – igång för att säkra kapaciteten i Sverige. Är det ett bevis på att det inte går att ha ett förnybart elsystem?
– Sverige har det här oljekraftverket lättillgängligt för att kunna starta igång vid sådana här situationer. Men vi skulle lika väl kunna bygga kraftverk för både biomassa eller biogas att ha som reservkapacitet. Eller under en övergångsperiod kanske använda naturgas några dagar om året. Det genererar inte så mycket utsläpp. Så det finns faktiskt inte riktigt anledning att göra en så stor poäng av de här få dagarna, tycker jag. Det är mer rättvisande att titta på handelsnettot över hela året, där Sverige exporterar mycket el, bland annat tack vare vindkraften.
Slutligen. Energidebatten pågår ständigt och åsikterna är många – finns det några argument du hört som gjort det svårare att förstå frågan?
– Det har pratats om att bygga små modulära kärnkraftreaktorer. Det är helt nya designer och de går inte att bygga på tio år minst. Här handlar det mer om forskningspolitik, men det hjälper inte vårt elbehov innan 2040. Från andra hållet brukar nämnas att Sverige aldrig har exportat să mycket el som vi gör nu. Och det må vara sant – men hade vi inte börjat stänga ner kärnkraften hade vi förmodligen exporterat ännu mer. När vi lade ner Ringhals innebar det ett bortfall av koldioxidfri el och det får konsekvenser även för den europeiska marknaden.