Varför exporterar vi el?

Ensam är inte stark. Inte heller när det gäller elförsörjning. Därför är elnäten i Europas länder sammanlänkade med varandra med hjälp av kablar kors och tvärs genom världsdelen. På så vis kan nationerna hjälpa varandra; genom elnäten har vi alla tillgång till varandras produktionsanläggningar och kan få tag i den billigaste elen som räcker till allas behov.
– Genom att samarbeta säkerställer vi att Sverige har tillgång till trygghet i elförsörjningen. Utan elimporten hade vi behövt använda en betydligt större egen backup-produktion som hade kostat oss betydligt mer, säger Eric Zinn.

Att vara ihopkopplad med andra ger helt enkelt försörjningstrygghet, vilket är ett av målen för EU:s energipolitik. De samlade energiresurserna ska användas så effektivt som möjligt för att möta efterfrågan på el hos konsumenterna i Europa. Våra representanter i Europeiska rådet och Europaparlamentet har bedömt att en integrerad europeisk elmarknad är bästa vägen för att uppnå målen för unionens energipolitik. Det är också i linje med EU:s grundprincip om fri handel med varor och tjänster; elproducenterna som äger kraftverken säljer varan el – elhandelsbolagen köper – för att sedan sälja vidare till konsumenterna. EU:s elmarknadsförordning sätter ramarna för hur det går till. 

Enligt samma förordning måste vi hålla minst 70 procent av kapaciteten i elnätet tillgänglig för handel på elmarknaden. Sverige kan alltså inte på egen hand bestämma att elen inte får skickas på export. Sveriges export av el påverkar också utvecklingen av elproduktion på hemmaplan.
– Att vi säljer el till andra länder innebär intäkter som gör att vi kan investera i våra energitillgångar. Hade vi inte haft export hade vi inte kunnat göra de stora satsningar vi genomfört, säger Eric Zinn.
Han använder spanska tomater som exempel: 
 – Utan exporten hade inte Spanien kunnat producera så mycket tomater som de gör, med hjälp av den rikliga solen. Förtjänsten ger dem kapital att investera i ännu bättre förutsättningar för att odla. Det är samma sak hos oss. Vi har mycket goda förutsättningar för framför allt vindkraft i Sverige och har fått möjlighet att sätta fart på dem.

Sveriges stora export av el är ett relativt sentida fenomen. Det är framför allt i och med vår utbyggnad av just vindkraft runt 2010 som vi började exportera el regelbundet, på årsbasis. Sedan 2011 har Sverige exporterat mer el än vad vi importerar. Men ledningarna till grannländerna är en livlina de få timmar per år då den svenska elproduktionen inte räcker till. Utan ledningarna hade vi inte kunnat importera el då.
– På samma sätt som världshandeln har pressat priserna på annan tillverkning, innebär vår import och export av el att vi får billigare och tryggare tillgång till el. Rysslands krig mot Ukraina har skakat om vår energimarknad – men också visat att vi är starkare tillsammans, säger Eric Zinn.

Det finns begränsningar i hur mycket el som rent fysiskt går att transportera från en plats till en annan. På vissa sträckor är kapaciteten begränsad – det som brukar kallas flaskhalsar. Då kan inte elen flöda fritt från ett elområde till ett annat. Om flaskhalsarna uppstår runt ett eller flera elområden som producerar mycket el från till exempel vindkraft, brukar priset på el dyka i det elområdet till följd av överskottet. På andra sidan flaskhalsen brukar elpriset i stället stiga, eftersom man för tillfället inte kan få tag i den billigare elen.