Publicerad april 2026.
Varför kan ett reaktorstopp i Frankrike eller lite vind i Tyskland påverka elpriset här hemma? Elmarknaden är internationell och tätt sammankopplad. Magnus Boll, portföljförvaltare på Göteborg Energi, förklarar hur det hänger ihop – och varför priset ibland rör sig snabbt.
Sedan länge är Europas elnät sammankopplade över nationsgränserna. Till en början handlade det om teknik och driftsäkerhet – det kunde helt enkelt vara närmare till ett kraftverk på andra sidan gränsen. Under 1950-talet blev sammankopplingen också ett sätt att göra elsystemen mer robusta.
Från 1990-talet och framåt har EU dessutom drivit på för en avreglerad och gemensam elmarknad. I dag köps och säljs el mellan länder varje timme – vilket gör att händelser långt bort ibland märks även på den svenska elräkningen.
–Sverige är sammankopplat med alla våra grannländer och flera andra elmarknader i Europa. Det betyder att vi både importerar och exporterar el. När utbud och efterfrågan förändras i andra länder, påverkar det även oss, säger Magnus Boll.
Ett exempel är Norge, där vattenkraften spelar en stor roll. Om vattenmagasinen är lågt fyllda stiger värdet på vattnet som finns kvar. Då vill producenterna ha bättre betalt – och eftersom Sverige och Norge delar elmarknad smittar det av sig även här.
–Ju fler kablar och ledningar som byggs mellan länderna, desto starkare blir kopplingen. Därför har påverkan från omvärlden ökat över tid, säger Magnus.
Det finns några faktorer som ofta ligger bakom snabba prisförändringar:
Vädret – ett ständigt osäkerhetsmoment. Lite vind kan ge höga priser, mycket vind kan pressa dem.
Bränslepriser, särskilt gas, som påverkar elproduktionen i till exempel Tyskland.
Hydrologisk balans – hur mycket vatten det finns tillgängligt för vattenkraft.
Temperatur – kalla perioder ökar efterfrågan på el.
Allt detta påverkar hur mycket el som finns på marknaden och vad den kostar.
–Det är framför allt våra grannländer. Norge har stor betydelse, men vi har också viktiga kopplingar till Danmark och Tyskland, säger Magnus.
När priserna förändras i dessa länder – särskilt i situationer med hög efterfrågan eller låg produktion – märks det även i Sverige.
Utbyggnaden av förnybar el har förändrat prisrörelserna.
–Vindkraften gör marknaden mer rörlig. Priserna kan ändras snabbt, från kvart till kvart. När det blåser mycket sjunker priserna, och när vinden avtar blir det dyrare, säger Magnus.
Samtidigt har den ökade produktionen av förnybar el bidragit till ett större totalt utbud – vilket i grunden är positivt för elsystemet.
De senaste åren har vissa påverkansfaktorer blivit tydligare.
–Priserna på gas och utsläppsrätter har stigit. När Sverige kopplar mot marknader som Tyskland, där gaskraft har stor betydelse, kan det leda till högre priser – särskilt när den förnybara produktionen är låg, säger Magnus.
En internationell elmarknad har flera fördelar:
Möjlighet att importera el vid behov, vilket stärker leveranssäkerheten.
Export när vi har överskott, vilket ger intäkter till producenter och staten.
Men det finns också en baksida:
Vid hög export kan priserna stiga i Sverige, vilket märks för konsumenterna.
Extrema händelser kan förstärka effekterna ytterligare.
–Kriget i Ukraina 2022 ledde till extremt höga gas- och elpriser. Sådana nivåer är svåra att se igen, även om oroligheter i Mellanöstern nyligen har fått gaspriserna att stiga, säger Magnus.
Höga gaspriser påverkar särskilt elpriserna i södra Norden – och vid långvarigt höga nivåer märks det tydligt på elräkningen.