Fler träd kräver samarbete under marken

För att anpassa Göteborg till ett förändrat klimat har politikerna fattat beslut om att öka antalet träd. Målet är att 30 procent av stadens yta ska skuggas av trädkronor. Men det är trångt under marken. Trädens rötter behöver samsas med ledningar för bland annat el, värme och avlopp.
— Det kräver verkligen att vi samarbetar, säger Elisabeth Amnell, planeringsingenjör på Göteborg Energi. 

Med ett förändrat klimat blir fler och större träd allt viktigare. Träd sänker temperaturen, tar upp vatten, förbättrar luften och dämpar buller.

Riktlinjer för hälsosamma städer

Myndigheten Boverket har tagit fram riktlinjer för hälsosamma städer som sammanfattas i minnesregeln 3-30-300:

• 3 träd: Du ska kunna se minst tre väletablerade träd från ditt hem, din skola eller din arbetsplats.

• 30 procentig krontäckning: Varje stadsdel bör ha minst 30 procent krontäckning för att ge skugga och svalka. 

• 300 meter: Det ska vara högst 300 meter till närmaste park eller grönområde. 

Göteborgs Stad arbetar aktivt för att nå målet att nå varje stadsdel ska ha en krontäckning på minst 30 procent. På Stadsmiljöförvaltningen arbetar trädspecialisten Johannes Josefsson med att försöka nå målet. 

— Man kanske kan tycka att ”det är väl bara att plantera”. Men så enkelt är det inte, säger han och visar en illustration av Göteborgs innerstad i genomskärning, under asfalten.

Djungel under asfalten

— Det är som spaghetti av ledningar under mark. Och ett träds rötter tar ungefär lika mycket utrymme som dess krona, säger han.

Det räcker inte heller att rötterna med nöd och näppe får plats. Det måste finnas marginal. När en ledning går sönder eller behöver bytas ut måste det gå att komma åt med en grävskopa – utan att trädens rötter skadas.

Efterlängtat samarbete 

Här krävs samarbete. Det ligger i allas intresse att få fler träd i staden, samtidigt som ledningarna under mark finns där för allas vår bekvämlighet och behöver fungera, nu såväl som senare i förvaltningsskedet. Därför behöver de som planerar och bygger staden mötas, jämka och hitta lösningar tillsammans. 

— Vad vi nu gör är att vi tillsammans sätter oss och tittar på förutsättningarna. Okej, här på Kungsportsplatsen till exempel blir det väldigt varmt på sommaren. Hur kan vi skapa utrymme för träd? För att komma vidare behöver vi ta kontakt med ledningsägarna och tillsammans komma fram till en lösning, säger Johannes.

Rötterna får egna skydd

Det finns flera olika vägar att gå. Man kan exempelvis gräva en grop och lägga en gummimatta som fungerar som en spärr, så att rötterna inte kan tränga igenom och skada ledningarna. Man kan också gräva ner en så kallad rotspärr – ungefär som ett gigantiskt bokstöd i metall eller betong – och på så vis skapa ett skyddat utrymme för ledningarna.

— Dessutom tittar vi på arter av träd som inte blir lika stora som de vi förr planterade i staden, säger Johannes.

Utöver Östra Larmgatan vid Kungsportsplatsen har det nyligen planterats träd vid Kaserntorget och på Esperantoplatsen – platser med stora hårdgjorda ytor som kan bli mycket varma.

Nästa varma plats står på tur

Just nu fokuserar Johannes, och representanter från ledningsägare, på området innanför vallgraven i centrala Göteborg. För att prioritera bland platserna i staden tittar de på kartor som visar lokala variationer i temperatur och markytetemperatur, så kallad värmekartering.

Näst på tur att berikas med träd står den lilla platsen Makarna Tods plats på Magasinsgatan.

— Det är ingen stor yta vi har möjlighet att plantera på, men det är en plats som blir riktigt varm sommartid. Även ett par mindre träd hade varit väldigt välkomna där, säger Johannes Josefsson.