EU-taxonomin – hållbarhetsgarant eller bromskloss?

Hur ska vi gemensamt definiera hållbarhet? EU-kommissionens omdebatterade förslag till taxonomi – ett verktyg för att styra privata investeringar i en mer hållbar riktning – kan förändra förutsättningarna för företagen i Göteborg. Många anser att den riskerar stå i vägen för nya innovationer och slå krokben för viktiga framtidssatsningar. Detta diskuterades nyligen i ett webinar som vi  arrangerade. 

EU har en tillväxtstrategi, Den gröna given, som ska leda till ett klimatneutralt Europa 2050. Som en del av den strategin har EU-kommissionen presenterat en investeringsplan, taxonomin, som ska se till att pengar från den privata sektorn investeras på ett sätt som gör samhället hållbart på sikt. Det blir ett slags mått som gör att investerare lättare kan jämföra hur hållbart olika företag faktiskt arbetar. 

Detta sker genom att EU ska definiera och lista vad som ska räknas som hållbart, exempelvis när det gäller förnybar energi, energieffektivisering och byggnaders energiprestanda.
– Grundtanken är att taxonomin ska hjälpa finanssektorn så att privata investerare kan ta sitt miljö- och samhällsansvar. 

Det säger Catrine Norrgård, som är Göteborgs Stads representant i Bryssel. 

Sveriges skogsbruk i kläm

Lars Holmquist anser att debatten i sig är legitim och önskvärd, men upplever att det nuvarande förslaget bygger på en del missförstånd, exempelvis rörande hur Sverige hanterar sitt skogsbruk. Och att det riskerar att stjälpa hela skutan, istället för att få den på rätt köl. 

– Att taxonomin drabbar Sverige är en konsekvens av att det är ett EU-gemensamt regelverk som försöker leva efter one size fits all- principen. I Europa tror man att vi hugger ner träd som eldas upp, men de används till virke och papper. Bara det som blir över används av energibranschen. Oavsett om vi gör drivmedel eller fjärrvärme tar vi tillvara de rester som uppstår, säger han.

Kriterier för bostäder och fastigheter behöver ses i ett systemperspektiv

Inom fastighetsbranschen innebär det liggande taxonomiförslaget att det klassas som mer grönt att bygga nytt istället för att renovera, vilket branschen upplever kortsluter det cirkulära tänkandet. 

Inom fastighetsbranschen innebär det liggande taxonomiförslaget en risk för att fastigheter som inte når upp till klass A rivs, för att ersättas av nyproduktion där kraven är lägre satta.
– Det kortsluter det cirkulära tänkandet och blir mer belastande för klimatet, säger Katarina Skalare, koncernhållbarhetschef på Heimstaden som har fastigheter i flera europeiska länder. 

Heimstaden noterade tidigt att deras befintliga fastigheter låg långt ifrån i linje med taxonomin.
– Det bekymrade oss som snabbväxande bolag, vi är beroende av kapital för att kunna växa ytterligare. Det finns många äldre fastigheter i Europa där det är svårt att uppnå kravnivå A, även efter stora energieffektiviseringar, säger hon. 

Katarina Skalare menar att perspektivet behöver vidgas: kriterier för bostäder och fastigheter behöver ses i ett systemperspektiv, och inte bara utifrån varje fastighet i sig.
– Utan ett vidare perspektiv blir inte kriterierna tillämpbara. Men i grunden är det bra att man gör ett försök till gemensamma riktlinjer. Internt har det också lett till att vi tagit ett tydligare strategiskt grepp om våra investeringar, säger hon.