Publicerad november 2022.
I vinter är energin på allas läppar. Rysslands krig mot Ukraina och stoppade gasleveranser till Europa har lett till höga energipriser och risk för energibrist i många länder. I Sverige spar kommuner på belysningen och Svenska Kraftnät har på uppdrag av Regeringen presenterat ett elprisstöd. Så här hanteras krisen i några andra av Europas länder.
Norge – Europas största exportör
En stor del av Norges energiproduktion kommer från vattenkraft, 85 procent,
att jämföra med Sveriges upp till 45 procent. Efter en torr sommar och höst är
dock vattennivåerna låga i magasinen, vilket har lett till att man flaggat för
en eventuell ransonering av el.
Detta kan få konsekvenser för flera länder, då Norge är en av Europas största
exportörer av el. På grund av de låga vattennivåerna har man flaggat för begränsad
möjlighet till export, och som
kompensation för höga energipriser ersätter regeringen hushållen med 90 procent
av snittpriset på den el som kostar mer än 70 öre per kilowattimme.
Danmark – bidrag till hushåll med naturgas
Danmark har starkt utbyggd vindkraft, ungefär 50 procent av
den totala produktionen – vilket gör att det blir en tuff vinter om det
inte blåser.
Danska hushåll använder även gas i större utsträckning än Sverige, ungeför 12
procent av hemmen värms med naturgas. Regeringen har uppmuntrat till åtgärder
som att inte duscha så ofta och länge, inte använda torktumlare, spara på
belysning och sänka temperaturen inne. Exempelvis
kommer de klassiska och storstilade ljusutsmyckningarna på Hotel d´Angleterre Nytorv i Köpenhamn inte att
tändas i år.
De hushåll som har det tuffast ekonomiskt, och vars hem värms med hjälp av gas eller el, fick i slutet av sommaren ett bidrag på 6 000 danska kronor.
Finland – kortare besök i bastun
Finland har stoppat sin elimport från Ryssland, vilken stod för 10 procent av landets totala elförbrukning. Å andra sidan började det nya kärnkraftverket Olkiluoto 3 att producera el för fullt i början av oktober, och står för ungefär 40 procent av landets eleffekt.
Finlands regering har lanserat ett stödpaket till energisektorn på strax över 100 miljarder kronor, som precis som stödet i Sverige ska fungera som likviditetsgarantier för energibolag som hotas av konkurs.
Den finska regeringen har lanserat kampanjen ”Snäppet mindre” för att få både hushåll och företag att spara el – bland annat genom kortare bastubad.
Frankrike – ökat samarbete med Tyskland
Frankrikes energiförbrukning vilar tungt på kärnkraft, och mindre på gas än
många andra europeiska länder. Här är problemet dock en åldrande kärnkraft, som
kan leda till energibrist. Över hälften av landets kärnkraftsverk står still. Därför har det flaggats för att franska
hushåll kan få strömmen avstängd under två timmar per dag i vinter.
En kontroversiell lag klubbade i augusti igenom billigare bensin och rabatt på
bränsle till dem som har oljepanna, för att dämpa effekterna av prishöjningar
och inflation.
Frankrike har även utökat sitt samarbete med Tyskland. En energiöverenskommelse
har tecknats länderna emellan där fransk gas levereras till Tyskland i utbyte
mot el.
Tyskland – mest beroende av rysk gas
Tyskland är det land inom EU som är mest beroende av rysk gas. Här har de planerade stängningarna av två kärnkraftverk skjutits på framtiden för att säkerställa el i vinter.
Flera politiska åtgärder tagits – gasleverantören Uniper har fått 160 miljoner kronor i stöd för att hålla sina priser nere, och skatten på fossilgas har tillfälligt halverats. Regeringen har även lanserat ett stödpaket till ett värde av 2 200 miljarder kronor, där bland annat ett pristak på gas och el ingår.
Ett temperaturtak föreslås på offentliga byggnader, som inte ska få vara varmare än 19 grader, och tidigare upplysta monument ska få sina lampor släckta.
Spanien – sänkt skatt på gas och el
I Spanien har regeringen sänkt skatten på gas och el rejält, från drygt 20 procent ner till fem. Även här har maxtemperaturer införts inomhus, högst 19 grader får det vara i offentliga byggnader under vintern, och inte under 27 för sommarmånaderna då AC används.
Storbritannien – höga priser och turbulenta tider
Det har varit en turbulent period i Storbritannien, med inflation på över tio procent och tre premiärministrar under loppet av tre månader. Boris Johnson lanserade ett stödpaket på nästan 185 miljarder kronor i våras, för att kompensera för höga energipriser, och efter honom planerade Liz Trust ytterligare ett på 490 miljarder kronor. Men hur den nye premiärministern Rishi Sunak vill göra återstår att se, han har bland annat sagt att han vill skrota momsen på inhemska energiräkningar under ett år.
Många britter är oroliga för att inte kunna betala elräkningarna i vinter, bland annat har en rörelse startat som uppmuntrar till att helt enkelt sluta betala räkningarna.
Italien – bland europas högsta priser
En mycket stor del av Italiens gas, 95 procent, importeras och den del som kommer från Ryssland har minskat rejält. I september hade landet Europas högsta elpriser, och de väntas stiga under vintern.
Landet har valt att sänka momsen på gas och höja skatterna för energibolagen, och lanserat ett stödpaket på 2,5 miljarder euro.