Aska i cement ger mer klimatsmart byggande
Världens vanligaste byggmaterial innebär en tung belastning för klimatet. Men genom att dryga ut cement med bioaska kan utsläppen minska rejält.
Den största utmaningen för att minska betongens klimatpåverkan är tillverkningen av cement. Utsläppen från cementindustrin uppstår dels från förbränning av de bränslen som krävs för tillverkningen, dels från kalcineringsprocessen där koldioxiden som finns bunden i kalkstenen avgår vid upphettning. Runt 60 procent av koldioxiden som skapas vid tillverkning härstammar från den del av processen som omvandlar kalksten till kalciumoxid. Resten kommer från värmeproduktionen som processen kräver.
Men det går att minska betongens klimatpåverkan på flera sätt
Bygga nättare konstruktioner som kräver mindre betong.
Öka andelen förnybart bränsle till cementugnarna.
Att ersätta en del av råmaterialet, eller minska andelen klinker i cementen, med aska.
Det här handlar om aska som annars hamnar på deponi.
Göteborg Energi bjöd in till webinar för att diskutera hur bioaska kan användas för att minska klimatpåverkan. Inbjudna för att dela med sig av sin kunskap och även diskutera frågan var Erik Zinn, hållbarhetschef på Göteborg Energi, Arezou Ahmadi, assistant professor på Chalmers, Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan och Johan Larsson senior projektledare på Cementa.
Cementa ser stora möjligheter med aska
Både Vasakronan och Cementa har ambitionen att vara klimatneutrala 2030 och arbetar därmed intensivt med att vända på varenda sten som genererar CO2.
— Vi ser det som självklart att ren bioaska från till exempel skogsavfall ska tillbaka till jord- eller skogsbruk. Det här handlar om aska som annars hamnar på deponi.
— Det är sådant vi tittar på nu. Hur mycket cement kan bytas ut? Vilken aska funkar till vad? Kan olika askor kombineras? Cementa producerar 2,5 miljoner ton cement per år. Om det går att påverka askans sammansättning så att vi kan gå från att ersätta upp till 10 procent av råmaterialet och även minska klinkerandelen med cement vore det en fantastisk framgång, säger Johan Larsson. Men han poängterar att det är ett digert arbete att hitta fram till en aska som man säkert vet fungerar.
Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan, är en del av den fastighetsbransch som tillsammans med byggbranschen står för runt 40 procent av de globala CO2-utsläppen. Hon följer med stort intresse de framväxande alternativen till traditionell cement men vill också påminna om vikten av att vara kritisk i ett ännu tidigare skede:
— Vi i den här delen av världen är rätt välförsedda med kvadratmeter som är förhållandevis väl utformade. Jag tycker inte man kan säga att vi bara ska fortsätta bygga utan faktiskt ifrågasätta själva byggandet. Behövs det ett hus till eller kan vi hitta smartare sätt att använda de som redan är byggda? Men visst, vi behöver ändå ibland bygga nytt och då behövs det material som är bäst möjliga för miljö och klimat.
Vad ser ni för potential i bioaska?
— Om ett ton aska kan ersätta 300-400 kilo cement innebär det en besparing av 250 kg CO2 per ton, vilket är en ansenlig mängd, säger Johan Larsson.
Var finns hindren?
— Viktigast för att nya material ska bli verklighet är att man kan försäkra kunderna om att materialet håller samma prestanda som traditionellt tillverkad cement, säger Anna Denell.
— En annan sak; materialleverantörerna behöver inte skämmas för att miljövänligare betong är lite dyrare. När vi nyligen skulle bygga fick vi knappt in några förslag alls för att företagen skämdes över att det blev så pass mycket dyrare. Men det handlar kanske om några hundra tusen i ett projekt som kostar halv miljard. Jag skulle istället vilja säga; visa vad ni går för, berätta vad det kostar – så får vi avgöra om vi vill göra det valet!