Ju fler kablar, desto jämnare pris

Nordlink står klar och North Sea Link följer snart efter - de två nya kraftledningarna som länkar samman Norge med Tyskland och Storbritannien. Vad innebär det för Sveriges elproducenter? 

Norge producerar stora mängder el från vattenkraft. När det regnar mycket eller vårfloden smälter och Norge skapar mer el än vad de själva behöver, har de ofta exporterat el framför allt till sin granne Sverige. Efter många års utveckling och byggnation är nu Nordlink på väg att tas i bruk. Den över 50 mil långa kraftledningen som i havet förbinder södra Norge med nordvästra Tyskland invigdes under mars 2021. Senare i år invigs även den 140 mil långa North Sea Link, världens längsta undervattensförbindelse, som går mellan Norge och Storbritannien.

– De båda kraftledningarna innebär nya möjligheter för Norge att exportera en del av sitt överskott. Och det till marknader som generellt har ett högre pris på el än vad vi har i Norden, säger Patrik Åberg som är portföljförvaltare på Göteborg Energi. 

Energimarknaden kan förändras

Detta kan i sin tur komma att rita om energimarknaden för hela regionen. Tyskland har stor kapacitet inom vindkraft. När det blåser mycket där kan Norge stänga sin vattenkraft och via den nya kabeln importera tysk el. För att vid europeisk stiltje åter öppna sina vattenmagasin.

– Eftersom norrmännen vill sälja sin el så dyrt som möjligt kommer de skicka sin vattenkraft till den som betalar bäst. Och nu kan de skicka direkt till Tyskland eller Holland och snart även till Storbritannien, till skillnad från tidigare då elen tvingades distribueras via Sverige, säger Patrik Åberg.

Troligen högre ersättning till producenter

Historiskt sett har Norden varit ett lågprisområde, tack vare den goda tillgången till vattenkraft och kärnkraft, medan kontinenten varit ett termiskt område där största delen av kraftproduktionen kommit från kol- och gaskondens. Med introduktionen av utsläppsrätter har kostnaderna för den typen av kraftproduktion stigit betydligt. På senare år har den accelererande utbyggnaden av förnybar och icke reglerbar kraftproduktion, till största del vindkraft, ställt elsystemet inför nya utmaningar.

Med en enorm installerad effekt av just vindkraft i norra Tyskland, och med allt fler vindkraftverk också i Sverige och Danmark, har det ibland uppstått negativa priser – samtidigt som det under vissa förutsättningar saknas tillräcklig effekt. För att balansera elnätet, som alltid måste ha en frekvens på 50Hz, för man alltså kraft från överskottsområden till underskottsområden. Det byggs också allt fler vindkraftverk i de delar av Sverige där efterfrågan är stor och priset högt, vilket är i landets södra delar.

– Med fler möjligheter för energin att flöda kommer i förlängningen också priserna jämnas ut, vilket troligen innebär högre priser för konsumenter i Sverige. Det ger i sin tur högre ersättning till producenter, säger Patrik Åberg.