Har vi nätkapacitetsbrist i Västsverige?
Publicerad maj 2020
I takt med samhällsutvecklingen blir trycket på vårt elnät allt större. I Stockholm och Malmö råder redan en lokal nätkapacitetsbrist. Detta har lett till att utökningen av tunnelbana och elbussar påverkats samtidigt som det kan bli problem när moderna industrier som kräver mycket energi vill etablera sig. Så hur ligger vi till i Västsverige?
Det finns idag ingen elbrist i Sverige. Vi producerar den energi som behövs men däremot börjar det bli trångt i ledningarna på sina håll, det är det man kallar nätkapacitetsbrist. Det faktum att fler privatpersoner och företag flyttar till storstäderna samtidigt som vi ställer om till förnybar energi har gjort att elnäten har svårt att transportera de mängder energi som efterfrågas.
– Ännu råder ingen brist på nätkapacitet i Västsverige, vi har fortfarande kapacitet för att låta Göteborgs Stad växa. De förfrågningar på nyetableringar och utökning av befintlig verksamhet som vi vet om ser vi inget problem att tillgodose med energi och effekt, säger Ann Helen Ejdervik, planeringsingenjör på Göteborg Energi Nät.
Att vid en given tidpunkt leverera den energi alla vill ha är den största utmaningen för oss just nu.
Det förnybara samhällets effektbehov
Ett varmare klimat och det faktum att vi fått en mer energieffektiviserad stad gör att vi använder mindre energi än tidigare. Den stora begränsningen är att alla vill använda energin samtidigt.
– Att vid en given tidpunkt leverera den energi alla vill ha är den största utmaningen för oss just nu. Det är bara ett fåtal dagar per år som det någon gång på dygnet kan uppstå en effektbrist, men behovet av energi ökar i takt med samhällsutvecklingen. Göteborg står inför stora elektrifieringsprojekt som kommer att kräva mycket effekt. Vi ser inte något problem med att tillgodose det behovet men samtidigt skall vi säga att vi inte vet exakt vad det kommer att innebära i elektrisk belastning från olika komponenter och effektuttag i framtiden, säger Ann Helen.
Det är viktigt att stora elkonsumenter som gruvindustri, stora serverhallar och batterifabriker etablerar sig nära en stor producent av el, till exempel ett stort vattenkraftverk. Då används elen i närheten av där den produceras och behöver inte transporteras långa sträckor vilket innebär förluster och effektbrist.
Hur kan kapacitetsbristen förhindras?
Ann Helen Ejdervik menar att vi inom fem år behöver göra åtgärder på region- och stamnätet för att kunna möta de långsiktiga behoven. För att få bygga ut regionnätet krävs det en lång tillståndsprocess på regeringsnivå. Om den processen kunde förkortas skulle det underlätta för att snabbare kunna göra åtgärder.
–För att vi ska klara av framtidens utmaningar gäller det att vi är väl förberedda. Vi vill att våra kunder meddelar oss om ökade effektbehov eller nyetableringar i god tid så att vi hinner göra en god planering, detta fungerar på samma sätt uppåt i nätet. Nyckeln till framgång är att ha ett gott samarbete med andra företag i branschen. Tillsammans kan vi stå rustade med både enklare lösningar och mer långtgående planer, som nybyggnation av kraftledningar, för att möta framtidens behov av energi och effekt, säger Ann Helen.
För att skapa ett intelligentare elsystem finns flera möjliga lösningar. Just nu analyserar Energimarknadsinspektionen kapacitetsbristen i elnäten och förväntas hösten 2020 presentera förslag på möjliga åtgärder.
–En lösning skulle kunna vara att titta på flexibilitetstjänster och effekttariffer, där kunderna får ersättning för att vara flexibla och använda el på tider när näten är mindre belastade, säger Ann Helen.
Effekttariffer innebär att den avgift man betalar för sin elanvändning baseras på ens faktiska användning av elnätet. Detta ger dig som kund en större möjlighet att påverka din elnätskostnad. Genom en flexibilitetstjänst lovar man som kund att tillfälligt justera sin elförbrukning genom att till exempel förbruka mindre än normalt under kritiska perioder. Effekterna justeras då automatiskt genom smarta styrenheter.