Ladda batteriet i naturen
Allemansrätten är något av det mest unika vi har i vårt land. Rätten att få röra oss i vår natur. Under pandemin har många tagit sig ut oftare i naturen, det visar en studie som nyligen gjorts i Göteborgsregionen. Genom enkätsvar från 1500 personer har forskarna sett flera förändringar i våra friluftsvanor sedan covid-19 förändrade samhället.
I studien fann forskarna vid Göteborgs universitet att:
Nästan hälften av de svarande uppger att de ändrat sina friluftsvanor. Många vistas oftare i naturen, där en orsak är att få energi och återhämta sig.
Naturen upplevs som ett säkert ställe att umgås, en fristad. Det gäller både för unga och äldre.
Fler har upptäckt friluftslivet under pandemin samtidigt som de redan inbitna har sporrats att hitta nya ställen då besökstrycket ökat på populära platser.
Det största problemet tycks vara upplevelsen av ökad trängsel. Vissa har även sett en ökning av skräp i naturen.
Den sista punkten är också viktig i relation till allemansrätten. Allemansrätten ger dig många rättigheter – men glöm inte att den också innebär skyldigheter. Här nedan följer vanliga frågor och svar. Har du koll på vad som gäller?
Varför finns allemansrätten?
Att få röra sig i och ta del av naturen i Sverige har varit en självklarhet under stora delar av historien. Från början handlade det om att alla skulle kunna överleva i och av naturen. Men under 1900-talet när allt fler svenskar flyttade in till städerna började det utforskas sätt att reglera rättigheterna och skyldigheterna i naturen.
Grundtanken är hänsyn för andra människor, djur och natur. En skyldighet som brukar formuleras: ”Inte störa, inte förstöra”.
Var får man vara?
Nästan varsomhelst i naturen och även på annans mark så länge det inte stör eller förstör. Undantagen är det område som ligger runt ett bostads eller fritidshus där de boende har rätt att inte bli störda – den så kallade hemfridszonen. Inom hemfridszonen gäller inte allemansrätten.
Vad får man plocka?
Man får plocka bär, blommor och svamp i naturen. Vissa växter är dock fridlysta och dessa får inte plockas. Det är regeringen som bestämmer vilka arter som är fridlysta. Information om fridlysta arter finns hos Naturvårdsverket och Länsstyrelsen.
För tryffel är läget inte avgjort i domstol – men Naturvårdsverket bedömer att det inte är tillåtet då det oftast kräver att man gräver i marken.
Nötter och ollon får inte plockas från träd då de historiskt varit viktig föda för grisar.
Hur får man tälta?
Det är tillåtet att tälta något enstaka dygn i naturen. Men tänk på att inte skada eller störa. Tälta inte på betesmark, jordbruk eller planteringar och håll dig på avstånd från hus.
Om det fler än ett par tre tält behöver markägaren tillfrågas.
Får man grilla korv?
Elda på anvisade platser. Tänk på brandrisken och kolla upp vad som gäller på platsen du ska besöka, till exempel om det är eldningsförbud.
Gäller det hundar?
Hundar får följa med ut. Men ha den gärna kopplad. Det är framför allt viktigt under perioden, 1 mars till 20 augusti när djuren får ungar. Då får hunden inte springa lös där det finns vilt.
Gäller allemansrätten överallt?
I nationalparker, naturreservat och friluftsområden kan begränsningar finnas. Läs på anslagstavlor vad som gäller. I stadsnära natur, såsom friluftsområden kan kommunen begränsa allemansrätten. I hemfridszonen runt hus gäller inte allemansrätten.
Hur får man ta sig fram?
Du får gå där allemansrätten gäller så länge du inte skadar eller besvärar. Platser där det växer som åkrar eller planteringar riskerar att förstöras och ska därför inte gås på. Detta gäller också på golfbanor – där det finklippta gräset kan skadas av vandring.
För cykel gäller samma som ovan men cykeln skadar lättare naturen, så undvik att cykla över mjuka stigar och känsliga marktyper. Visa hänsyn mot andra, och håll reda på begränsningar i friluftsområden och nationalparker och naturreservat. Kommun och polis kan förbjuda cykling på motionsspår och vandringsleder.
Elcyklar och mopeder omfattas inte av allemansrätten.
Vill du veta mer? Besök Naturvårdsverkets sida.
