Regeringen presenterade nyligen att en särskild utredare får i uppdrag att utreda och ta fram förslag för en ändamålsenlig reglering av elnätsavgifterna. Den särskilde utredaren Tony Rosten ska även analysera om elnätsverksamheten bedrivs på det sätt som bäst stödjer Sveriges energipolitiska mål.

På Göteborg Energi elnät kommer vi att följa utredningen med stort intresse. Frågorna som ska analyseras är centrala, inte bara för kunder och elnätsföretag, utan också för energisystemets utveckling, elektrifieringen av samhället och de investeringar som krävs för att möta framtidens behov.

Elnät är en långsiktig verksamhet där investeringar görs på 30–40 års tid. I grunden finns en tung, samhällskritisk infrastruktur som måste fungera, underhållas och utvecklas för att möta dagens och framtidens behov. Samtidigt ställs nu ökade krav på beredskap och höjd säkerhet. 

Effektivitet handlar om mer än organisationsstruktur

En del av utredningens uppdrag är att analysera om färre och större elnätsföretag skulle kunna bidra till effektivare verksamhet och mer likvärdiga villkor för Sveriges elnätskunder.

Vi delar ambitionen att stärka elnätens förmåga att möta elektrifieringens behov, öka leveranssäkerheten och säkerställa en kostnadseffektiv utveckling av energisystemet. Samtidigt bör eventuella åtgärder utgå från vilken nytta de skapar för kunder och samhälle, snarare än från antalet nätföretag i sig. Det finns ibland en övertro på att organisationsförändring är en universallösning.
 
Storlek är inte ett självändamål. Effektivitet, investeringsförmåga och hög leveranskvalitet kan uppnås genom flera olika organisations- och samverkansformer. Det är därför viktigt att en analys av elnätssektorns struktur baseras på faktiska effekter för kunder, investeringar, beredskap och elektrifiering, snarare än på generella antaganden om att färre aktörer automatiskt leder till högre effektivitet.

Eventuella nya krav på nätföretagen bör vara proportionerliga och tydligt motiverade av samhällsnytta. Reglering som ökar administrativa kostnader eller ställer mer långtgående krav än vad nyttan motiverar riskerar att leda till högre nätavgifter för kunderna utan motsvarande förbättringar av leveranssäkerhet eller nätutveckling.

Samverkan och standardisering kan stärka elnäten

En ökad standardisering av produkter och tjänster skulle kunna skapa de nyttor i form ökad ändamålsenlighet och effektivitet regeringen efterfrågar. Vi ser stora möjligheter i ökad samverkan inom branschen. Gemensam utveckling av förmågor, digitala lösningar, cybersäkerhet, beredskap och specialistkompetens kan skapa betydande stordriftsfördelar. Samtidigt kan lokal förankring, närhet till kund och rådighet över samhällskritisk infrastruktur bibehållas.
 
Likaså kan digitala och tekniska lösningar som tas fram delas av många. Göteborg Energi driver tillsammans med Tekniska Verken och forskningsinstitutet RISE ett gränssnitt för maskininläsbara elnätsavgifter. Lösningen är öppen och kostnadsfri för alla intresserade bolag att del av. Initiativ för utökade liknande samarbeten pågår, till exempel framtagande av kapacitetskartor, styrnings- och optimeringslösningar samt prognosframtagning. Elnätsföretagen har också en lång tradition av samarbeten inom byggnation, elsäkerhet och resursdelning vid större störningar.

Långsiktiga investeringar måste vara utgångspunkten

Utredningens översyn bör göras på rätt grunder. Ett lågt elnätspris innebär dock inte automatiskt kostnadseffektivitet. Det går att hålla kostnadsökningar nere genom att hålla tillbaka investeringar och utveckling av elnätet, något som i slutändan inte kommer att gynna vare sig kunder, samhälle, omställning eller tillväxt.
 
Ett högt elnätspris jämfört med andra bolag är inte automatiskt ett tecken på ineffektivitet. Prissättning speglar också strukturella skillnader mellan stad och landsbygd, regionala kostnadsskillnader men också om omfattande investeringar gjorts nyligen.

Vi bör inte fastna i utredningar om ägandeform utan fokusera på nödvändiga funktioner i elsystemet. Elnäts- och elsystemområdet genomgår en strid ström av regleringsändringar där många förslag inte hunnit implementerats och utvärderats innan nästa eller liknande förslag utreds på nytt. Det finns inom ramen för åtgärder som redan pågår stora möjligheter att kravställa elnätens leveranser. Detta bör vara utgångspunkten i stället för att fokusera på nätens ägandeform.
 
Vi ser att det finns fortsatt stora behov av omfattande investeringar i landets elnät, både förnyelse av åldersskäl men också av ökad överföringsförmåga. Stora investeringsprojekt i tung infrastruktur tar ofta lång tid att planera och genomföra.
 
Utredningen ska även analysera om möjligheten till så kallad överrullning av tidigare underskott bör begränsas. Göteborg Energis hållning är att överrullningen har en strukturell betydelse för att finansiera utbyggnad och kapacitetsökning av nödvändig infrastruktur. Vi kan inte fullt ut förutse takten i elektrifieringen. Med överrullningsmöjlighet mellan reglerperioderna skapas en långsiktighet i planering och finansiering av infrastruktur, vilket ger bättre förutsättningar att agera utifrån kundernas behov och efterfrågan.
 
När utredningen nu tar sig an dessa frågor hoppas vi att fokus ligger på vad kunderna och energisystemet faktiskt behöver: kostnadseffektiva elnät, hög leveranssäkerhet och tillräcklig kapacitet för elektrifiering och tillväxt.

Samverkan, standardisering och gemensamma lösningar kan ge betydande effektivitetsvinster. Strukturförändringar kan vara ett medel men är inte ett mål i sig. I slutänden måste varje förändring bedömas efter vilken konkret nytta den skapar för kunderna och samhället.

Fakta

Utredningen innehåller ett flertal förslag där utredaren Tony Rosten, tidigare Vice generaldirektör vid Energimarknadsinspektionen, bland annat ska: ​

• analysera och föreslå en ny utformning av reglerna om överklagande och omprövning av intäktsramarna som i större omfattning tar hänsyn till kundperspektivet

• analysera om möjligheten till så kallad överrullning av tidigare underskott bör begränsas

• analysera ett införande av ett tak för hur stor höjning av elnätsavgiften ett elnätsföretag kan göra under en viss tidsperiod

• analysera förutsättningarna för en indelning på två nivåer i form av distributions- och överföringssystem av elnäten i Sverige

• lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 24 november 2027.