Varje vecka sammanfattar våra elhandelexperter läget på energimarknaden, med en blick riktad mot den närmaste framtiden.
Lågtrycket som för närvarande ligger över Norden ser ut att hålla i sig åtminstone under de kommande två veckorna. Ostadigt väder med temperaturer runt eller under det normala bedöms vara mest sannolikt, samtidigt som nederbörden väntas ligga kring eller över normala nivåer. Det är inte särskilt troligt att Norden får in ett mer stabilt högtryck innan slutet av den första veckan i september.
Temperaturerna ser dock ut att stiga i Norden under mitten av nästa vecka.
Vindkraftsproduktionen i Norden ser samtidigt ut att ligga under det normala åtminstone fram till mitten av nästa vecka.
Kärnkraftsproduktionen i Norden ligger för närvarande på omkring 70 procent. Bland annat står Ringhals 4 stilla på grund av ett oplanerat stopp, medan Ringhals 3 genomgår sin årliga revision. Reaktorerna planeras vara tillbaka i drift under andra halvan av oktober.
Under helgen såg vi en nedgång i de nordiska elpriserna till följd av något högre vindkraftsproduktion och lägre förbrukning. Därefter har priserna stigit igen.
Vindkraftsproduktionen har stor påverkan på prisbilden. När vindkraftsproduktionen är låg krävs mer vattenkraft, samtidigt som vi i större utsträckning priskopplar mot kontinenten. Eftersom vattenkraften har begränsade reserver efter ett torrt 2026, samtidigt som priserna på kontinenten ligger på höga nivåer, delvis till följd av höga gaspriser, pressas de nordiska elpriserna upp när vindkraftsproduktionen är låg. Att den svenska kärnkraftsproduktionen för närvarande ligger på under 70 procent av installerad kapacitet bidrar också.
Vindkraftsproduktionen ser inte ut att bli särskilt stark de närmaste dagarna. Vi förväntar oss därför fortsatt höga priser i hela landet fram till helgen, då priserna sannolikt faller tillbaka något. Nivåerna väntas dock fortfarande vara relativt höga.
Marknaden förväntar sig höga elpriser under vintern och även nästa år, vilket givetvis återspeglas i terminspriserna.
Den höga prisnivån kan bland annat härledas till den hydrologiska balansen, det vill säga vattenkraftens tillgångar i form av vattenreservoarer, snö och markvatten, som ligger på lägre nivåer än normalt. Norden påverkas dessutom av prisnivåerna på kontinenten, framför allt i de södra elområdena. Där är priserna för närvarande höga, bland annat eftersom gaskraft ofta är prissättande samtidigt som gaspriserna ligger på höga nivåer.
Det hydrologiska underskottet i Norden innebär att den inhemska kraftproduktionen minskar och att vi i större utsträckning priskopplar mot exempelvis Tyskland. Det gör Norden mer sårbart för höga gaspriser på kontinenten.
Om det hydrologiska underskottet består kommer de nordiska elpriserna också att påverkas i större utsträckning av utvecklingen i och kring Hormuzsundet.
Stor osäkerhet råder på gasmarknaden. Europa är starkt beroende av flytande naturgas (LNG), vilket gör den europeiska gasmarknaden känslig för störningar i transporterna genom Hormuzsundet.
Så länge omkring 20 procent av världens LNG-utbud inte kan transporteras genom Hormuzsundet väntas gaspriserna förbli höga. För närvarande ligger gaspriserna på mer än dubbla nivåer jämfört med innan kriget i Mellanöstern bröt ut.
Samtidigt är lagernivåerna i Europa låga, vilket gör marknaden nervös inför vintern. Vi bedömer därför att det är svårt att se några större prisrörelser nedåt så länge LNG-transporterna genom Hormuzsundet inte återgår till mer normala nivåer. Om vintern dessutom blir kall kan priserna stiga betydligt från dagens redan höga nivåer, inte minst om det sammanfaller med vindfattiga perioder vilket resulterar i att mer gaskraft krävs.