Häromdagen blev elpriset i elområde SE4 extremt högt trots att vi använder mycket mindre el än under vintermånaderna. Enligt statistik från NordPool nådde måndagen den 14 september ett dygnssnitt på drygt 3 kr/kWh och den högsta 15-minutersperioden låg nära 9 kr/kWh. Det är dramatiska siffror. Men detta är inget bevis på att elmarknaden misslyckades. Tvärtom visar händelsen hur vårt marknadsbaserade elsystem löser en ovanlig balanssituation på billigast möjliga sätt utan att det behöver bli mörkt hemma hos någon i norra Europa.
El måste produceras i exakt samma ögonblick som den används. Att vi drabbas av elavbrott så sällan är därför inget annat än ett tekniskt mästerverk. När efterfrågan är hög och flera stora produktionsslag levererar mindre än normalt, måste systemet hitta den sista nödvändiga megawatten någonstans. Det är den billigaste tillgängliga produktion som krävs för att möta efterfrågan som sätter priset – och den kan vara mycket dyr! Det kan låta brutalt, men alternativet vore värre. Man skulle behöva koppla bort elförbrukningen i delar av norra Europa.
Denna dag sammanföll flera olyckliga omständigheter. Kärnkraftsproduktionen var låg till följd av revisioner och reparationer. Vindproduktionen var svag både i Norden och på kontinenten. Vattenkraftens möjligheter att hjälpa till hindrades av begränsningar i överföringskapacitet. Samtidigt blir kvällarna snabbt mörkare i september, vilket gör att solproduktionen faller bort just när hushåll och företag fortfarande har hög förbrukning.
När allt detta inträffar samtidigt ökar behovet av spetsproduktion. Det handlar om anläggningar som normalt körs mycket sällan, men som finns där för situationer när systemet verkligen behöver dem. Eftersom vi fortfarande befinner oss i den varma delen av året är det sannolikt att vissa av dessa resurser inte var lika bemannade och startklara som under vintern. En sådan anläggning kan behöva kalla in personal, starta utrustning och köra längre än den enskilda prisperioden kräver. Även om själva marknadsbehovet bara gäller en kvart kan driften behöva pågå både före och efter.
Därför kan priset bli mycket högt under en kort stund – till och med högre än vad vi brukar få under vintern. Det är inte ett tecken på att någon har ”tagit i” godtyckligt, utan på att marknaden behövde aktivera en mycket dyr resurs för att undvika ett ännu dyrare problem. Om en anläggning bara behövs under enstaka tillfällen måste den få betalt när den väl behövs. Annars finns den inte tillgänglig nästa gångsystemet är pressat.
Det nya med 15-minuterspriser är att systemet numera kan göra detta med mycket större precision än tidigare. När marknaden hade timpriser behövde samma pris gälla för en hel timme, även om det verkliga behovet av den dyra spetsanläggningen kanske bara varade en del av timmen. Nu syns behovet mer exakt. Det gör att priset kan framstå som ännu mer extremt under en kort period. Men poängen är att den dyra produktionen inte behöver prissätta mer tid än nödvändigt. Om den bara behövs en kvart är det bättre att det syns just då, än att hela timmen får bära samma höga pris. På så sätt kan mer precisa priser göra elhandelspriset lägre än det annars hade blivit.
Det finns en begriplig förvirring kring detta. Ett pris på nästan nio kronor per kilowattimme ser ut som ett haveri. Men för elkunderna finns också en annan sida av saken. En kortare period med ett högt pris kan innebära att övriga perioder slipper bära kostnaden för en dyr spetsresurs som bara behövdes en liten del av tiden.
Händelsen visar också varför den viktigaste samhällsutmaningen inte handlar om så kallad basproduktion och inte kan reduceras till en fråga om vindkraft eller kärnkraft. Båda dessa produktionsslag är mycket billigare än spetsproduktion. Men ingen av dem löser behovet av effekt vid ovanliga driftssituationer som trots allt är oundvikligai ett elsystem.
Det är lätt att förstå att korta stunder med mycket höga elpriser skapar oro och förvirring. För den som bara ser priset på nästan nio kronor per kilowattimme kan det vara svårt att känna att vi har en konkurrenskraftig elmarknad, även om priset bara gäller en kort period och samtidigt bidrar till att resten av dygnet kan prissättas mer rättvist. Därför behöver nästa steg handla mindre om att göra om marknaden – och mer om att hjälpa kunderna att dra nytta av den. Lyckligtvis är många av lösningarna redan på väg: automatisk styrning av värmepumpar och elbilsladdare, smartare avtal och mer lagring i batterier. Det är snabbare och billigare åtgärder än att bygga bort varje pristopp, och de kan göra att fler kunder får nytta av elmarknadens styrka utan att själva behöva följa priset kvart för kvart. Och glöm inte att korta pristoppar har väldigt liten påverkan på elräkningen för månaden - absolut inget att skjuta på matlagningen för.