GÖTEBORG ENERGI - EN DEL AV GÖTEBORGS STAD

OMVÄRLDSANALYS

Höga energipriser utmanar
höga klimatambitioner.

Omvärldsanalys

Det var under förra året som vetenskapen slog fast att det utan tvivel är människan som driver klimatförändringarna – samtidigt som effekterna blir alltmer dramatiska. Trots detta kom en stor del av debatten att handla om något annat. Priset på fossila bränslen steg kraftigt under året av olika skäl. Även priserna i EU:s utsläppsrättshandel steg kraftigt. Det ledde till kraftiga svängningar i elpriset, bero ende på hur mycket fossil elproduktion som behövdes. Sveriges koppling till Europas fossila elproduktion blev mycket tydlig.

Klimatförändringarna blir alltmer påtagliga. Fler kraftfulla åtgärder för omställning behövs.

Demonstranter under en klimatprotest.

Göteborg ökar takten

Under året beslutades Göteborgs Stads nya miljö- och klimat- program som är direkt gällande för alla stadens förvaltningar och bolag. Göteborg satsar också på att bli en av EU:s 100 klimatneutrala städer till 2030 och har anslutit sig till Green City Accord

Dessa initiativ tillsammans med miljö- och klimatprogrammet visar tydligt ambitionen att öka takten i stadens arbete för en ekologiskt hållbar stad. Vår fjärrvärme spelar en viktig roll, eftersom den bidrar med resurseffektiv uppvärmning. En snar utfasning av de sista procenten fossila bränslen senast år 2025 är dessutom ett tydligt mål.

EU ökar takten

FN:s klimatrapport från IPCC landade hårt mitt i sommarens nyhetsflöde, där rapporterna från stora skogsbränder, extremhetta och översvämningar avlöste varandra. Forskarna i FN:s klimatpanel är eniga om att människans utsläpp av växthusgaser ligger bakom de förändringar som sker. 1,5-graders-målet i Parisavtalet kommer inte att kunna uppnås utan kraftfulla åtgärder globalt. 

Redan i samband med den nya EU-kommissionens tillträde 2019 var det tydligt att klimatet var en av de högst prioriterade frågorna. Då lanserades den Gröna Given och under 2021 beslutades att EU ska minska koldioxidutsläppen med 55 % fram till 2030. 

För att åstadkomma detta presenterades ett omfattande paket av nya lagförslag och revideringar av äldre direktiv följde under rubriken ”Fit for 55”. Bland annat ska energieffektivisering alltid prioriteras när lagar skrivs och energilösningar planeras. Dyrare utsläppsrätter, fler laddplatser för bilar och stora förändringar i regelverken för energibeskattning eftersträvas. Mycket i förslagen är bra, men passar tyvärr ofta dåligt med hur Sverige jobbar med dessa frågor. För optimalt resultat är det därför viktigt att svenska aktörer deltar i förhandlingar under 2022.

Klimatförändringarna blir alltmer påtagliga. Fler kraftfulla åtgärder för omställning behövs.

En ny energikris

Hösten 2021 präglades av skenande elpriser i hela Europa, på ett sätt som inte skådats i modern tid. Elkostnaden för en villaägare med elvärme ökade med flera tusenlappar, bara under  december månad, jämfört med 2020. Flera faktorer ligger bakom den extrema situationen och de förstärker dessutom varandra. Dels handlar det om att priset för koldioxidutsläpp ökat kraftigt det senaste året, vilket ökar kostnaderna för elproduktion från naturgas, och ännu mer från kol.

Samtidigt har det blåst ovanligt lite under året. Dessutom har det varit kallare än normalt i stora delar av Europa. Allt detta har drivit upp efterfrågan på naturgas, vilket har pressat upp naturgaspriserna på mycket höga nivåer. Situationen visar tydligt på problemen med att vara beroende av import av fossila bränslen för energiförsörjningen, och på vikten av att fortsätta med energieffektivisering och utfasning av fossila bränslen. De kortsiktiga effekterna kan dock göra omställningen svårare, när konsumenter och näringsliv drabbas så hårt av ökade kostnader. När fokus är på höga energipriser, riskerar vi att tappa fokus på höga klimatambitioner. 

Bioenergi

Ett område som berörs i ”Fit for 55” är bioenergi. Inte minst vill man ändra de nya hållbarhetskriterierna för fasta biobränslen som trädde i kraft bara två veckor innan paketet lanserades– vilket alltså omöjliggjort utvärdering. I princip ska EU använda bioenergi som i Sverige. Här betalar vi mer för prima virke som kan bli hus, möbler och papper och betydligt mindre för resterna som bara kan användas som bioenergi, något som gör att skogsägare helst vill att så mycket av trädet som möjligt används till annat än energi. Skogen har diskuterats mycket i media under 2021 och skogsbrukets klimatnytta har ifrågasatts, liksom hälsan i den biologiska mångfalden.

Sveriges biostrategi som lanserades under året visar dock på hur man genom klokt skogsbruk och effektiviseringar kan få skogsresterna att räcka till samhällets behov – utan att äventyra den biologiska mångfalden. Strategin visar att fjärrvärmen och kraftvärmen kan fortsätta använda skogsråvaran, under förutsättning att branschen hushåller och prioriterar återvunnen energi där det är möjligt. Göteborg Energi ställer sig givetvis bakom denna strategi. Vi har själva tillämpat den i flera årtionden.

Kalhyggen är inte vackra, men kan de vara en del av ett hållbart skogsbruk i framtiden? Samhällsdebatten om hur vi sköter skogen bäst fortsätter.

icon-closeicon-stopchevron-lefticon-magnifychevron-disc-rightmenuicon-magnify