Vi måste använda all el med omsorg.
Samhället har fler utmaningar än lösningar. Utsläppen av koldioxid måste minska radikalt utan att försämra den upplevda livskvaliteten för oss människor.
Våra medarbetare möter denna spännande utmaning varje arbetsdag. Tillsammans med våra kunder ska vi lösa den. Låt oss titta på några av våra aktuella utmaningar. Vi vet att fler kommer.
Elanvändningen ökar
All användning av el måste alltid motsvaras av samma produktion samtidigt – detta är den så kallade effektutmaningen. Redan idag är det på sina ställen trångt i elnäten för att få fram elen som behövs. När förnybar elproduktion ersätter annan el i vårt nordeuropeiska elsystem ökar effektutmaningen. Det beror på att det inte alltid blåser eller är solsken när vi behöver elen som mest. Dessutom använder vi alltmer el. Vi köper fler elbilar och uppkopplade prylar som ökar behovet av nya datacenter. Därför är det viktigt att undvika att använda el när det finns bättre alternativ. Fjärrvärme och fjärrkyla är väldigt bra alternativ till värmepumpar och kylmaskiner. Självklart får alla våra privatkunder ursprungsmärkt el från 100 procent förnybara källor. Men vi måste använda all el med omsorg om kolkraften i våra grannländer ska kunna avvecklas.
Vi gör det bästa av en ohållbar situation
Vår affärsmodell bygger till stor del på att ta tillvara spill och restprodukter så att samhället inte förbrukar mer än nödvändigt. Det innebär att vi tar vara på spillvärme från raffinaderier och återvinner energi från avfall i samarbete med det av staden delägda avfallsbolaget Renova. Det är inga i grunden hållbara verksamheter, men det är det vetenskapligt belagt bästa vi kan göra av dagens situation. För att komma tillrätta med avfallsproblemet måste vi alla minska vår konsumtion av framförallt fossilbaserad plast och återvinna mer.
En annan utmaning är vårt naturgaseldade Rya kraftvärmeverk som producerar stora mängder el och värme. Naturgas är fossilt och anläggningen är en av stadens största källor till koldioxidutsläpp och i särklass vår största. Men om vi stängde den imorgon skulle utsläppen av koldioxid till atmosfären fördubblas. Det beror på att kolkraft i Danmark, Tyskland och Polen skulle ersätta den uteblivna elproduktionen – eftersom svensk elproduktion som vattenkraft och kärnkraft redan går för fullt. Solen och vinden råder vi inte över. Det som skulle se bra ut i denna hållbarhetsredovisning vore direkt skadligt för klimatet. När kolkraften fasats ut gör inte vår användning av naturgas i Rya kraftvärmeverk längre någon nytta. Vi tror att det blir omkring år 2030 med dagens utvecklingstakt.
"Vår affärsmodell bygger till stor del på att ta tillvara spill och restprodukter."
En stor skorsten mitt i stan
Rosenlundsverket är en av våra äldsta anläggningar och ligger på en plats som ansågs lämplig när det begav sig år 1846. Även om många göteborgare uppskattar den industrihistoriska känsla som det skänker till området förstår vi att andra tycker annorlunda. Rosenlundsverket är dock fortfarande en viktig del av vår infrastruktur. Det ser till att vi kan hålla värmen i stadens centrum de kallaste vinterdagarna och är också viktigt för vår fjärrkylaproduktion. Kommunfullmäktige har gett oss i uppdrag att ta fram en färdplan för en avveckling av anläggningen till 2040-2045. Genom att vi aktivt planerar för att ersätta anläggningens kapacitet i andra delar av staden, att stärka stamnäten och jobba med lagring och optimering av leveransen kommer avvecklingen bli möjlig, till lägsta möjliga kostnad för göteborgarna.