Brett engagemang skriver in sig i historieböckerna.

Det som började som en ensam tonårings skolstrejk utanför riksdagshuset hösten 2018 har växt lavinartat till en massrörelse, på ett sätt som få hade räknat med. Greta Thunberg har skrivit in sig i historieböckerna som den som kanaliserade, framförallt de ungas oro och vanmakt inför framtiden och politiska ledare och världssamfundets oförmåga att hantera klimatfrågan.

Det återstår att se hur detta engagemang kommer att kanaliseras till konkreta åtgärder. Vid klimatmötet i Madrid i december togs små steg framåt, bland annat för att tydligare koppla klimatfrågorna till finanspolitiken. 

Osäker politisk situation ger ingen stabil energipolitik

En ny regering innebär i princip alltid en förändring av prioriteringarna i energipolitiken. Det senaste året har dock varit ovanligt dynamiskt. Skälet är den mycket speciella regeringsbildning som Sverige till slut fick, samt att riksdagen under hösten hann rösta igenom en budget som inte alls låg i linje med den tillträdande regeringens intentioner. Det finns ett stort intresse för miljö- och energifrågor hos flera av partierna som står bakom den så kallade Januariöverenskommelsen. Den utgör basen för den regeringsbildning som till slut blev verklighet. Ett stort orosmoment för branschen är hur löftet om 15 miljarder kronor i grön skatteväxling ska finansieras. Chockhöjningen av kraftvärmeskatten är ett tydligt exempel på hur ogenomtänkt det kan bli. Skatteintäkterna kommer att bli betydligt mindre än regeringen tänkt och gör att utsläppen ökar i andra delar av elsystemet. 

Den energipolitiska debatten har varit aktiv hela året. Den ansträngda försörjningssituationen för el in till storstäderna har gjort energifrågan konkret för många, och det är tydligt att nuvarande ramverk för marknaden är otillräckliga. Under året har det också varit hetsiga diskussioner i politiken om kärnkraftens villkor. Meningsskiljaktigheterna mellan partikonstellationerna innebar att den blocköverskridande energiöverenskommelse som träffades 2016, föll i december.

Effektfrågan kräver helhetssyn

Det är en gammal sanning att man måste ha en helhetssyn i energipolitiken. Effektutmaningen inte minst på det lokala planet, gör det tydligt att vi måste använda alla tillgängliga pusselbitar. Fjärrvärmens betydelse ökar eftersom den erbjuder avlastning av elsystemet. Det balanserar elsystemet med kraftvärme. Även gassystemet är viktigt och utgör en ordentlig effektreserv. Energi kan dessutom lagras i gassystemet. Villkoren och spelreglerna för elnätsföretagen är givetvis också central. De har stor inverkan på hur smarta energisystem vi kommer att kunna utveckla och vilka aktörer som kommer att kunna agera i dem.

Färdplaner för fossilfrihet

Regeringens initiativ Fossilfritt Sverige syftar till att stärka samverkan med framförallt näringslivet för att öka takten i omställningen till ett fossilfritt Sverige. Hittills har 13 branscher tagit fram färdplaner för att nå fossilfrihet till 2045, vilket är helt unikt i världen. Under våren startade arbetet med en färdplan för ”Uppvärmningsbranschen”. Färdplanen innehåller utfästelser från fjärrvärmesektorn, värmepumpsektorn och fastighetsägarsektorn. Fjärrvärmesektorn utlovar fossilbränslefrihet redan 2030 och negativa utsläpp, genom avskiljning och infångning av biogena koldioxidutsläpp till 2040. Ett stort värde med färdplanen är att både fjärrvärmesektorn, värmepumpsektorn och fastighetsägarsektorn gemensamt står bakom krav på bland annat att byggregler inte ska diktera valet av uppvärmningssystem. 

Flera av industribranschernas färdplaner innebär en kraftigt ökad användning av el och biobränslen. Om man lägger samman ökningen i elanvändningen i de olika färdplanerna, samt gör en uppskattning av konsekvenserna av transportsektorns ökade elbehov, indikerar det en total ökning av elanvändningen i Sverige med i storleksordningen 50 TWh. De senaste 20-30 åren har elanvändningen legat tämligen konstant kring 140 TWh/år. Detta har föranlett ett arbete inom Energiföretagen Sverige att ta fram en färdplan för elproduktionssektorn, för att visa på hur den svenska elproduktionen ska kunna möta den stora ökningen på efterfrågan av fossilfri el. Färdplanen lanseras i januari 2020. Parallellt har också gasbranschen och bioenergibranschen arbetat med motsvarande färdplaner, vilka också kommer att presenteras tidigt 2020.