Vägen viktig del av målet

Bild: Tomas Ohlsson

Publicerad april 2024.

Sista helgen i maj blir det som vanligt fest i Hammarkullen när karnevalen sätter färg, doft och ton på stadsdelen. I centrum för kalaset: karnevalståget, som förberetts i nästan ett år.

– Danserna måste övas in och i vår grupp skapar vi dräkter till närmare 100 personer, säger Nataly Herrera från sambaskolan Los Copihues.

Hon hade bara varit i Sverige i ett år när en kompis tog henne med till föreningen Los Copihues (namnet på Chiles landskapsblomma) i Hammarkullen. Hemma i Chile hade Nataly Herrera aldrig ägnat sig åt vare sig folkdans eller den sortens karnevalstågs-samba som Los Copihues dansar, men hon gillade sammanhanget och 19-åringen blev kvar.

– Sedan dess har jag varit tränare, dansat själv, planerat och sytt dräkter. Idag är jag ledamot i styrelsen och är med och gör dräkter, säger Nataly, vars dotter som vuxit upp i föreningen nu också är engagerad i arbetet.

Karnevalen i Hammarkullen startades av ungdomar och vuxna vid Hammarkullens fritidsgård 1974. Årets upplaga är alltså 50-årsjubilerande. Fredag-söndag arrangeras mat- och prylmarknad och under hela helgen blir det uppträdanden på stora scenen. På lördagen avgår det stora karnevalståget med vuxna deltagare som dansar genom bostadsområdet, söndag är det tid för barnens eget karnevalståg. 

– Varje år har vi inom Los Copihues enats om ett särskilt tema som präglar färger och uttryck på det aktuella årets dräkter, berättar Nataly. Ifjol till exempel var det övergripande temat ”Steampunk” och färgerna gick i olika nyanser av metall med kugghjul och olika accessoarer. Ett annat år var det Amazonas.

Dräkter, dans och utmaningar

De olika gruppernas dans i karnevalståget är organiserad på ett särskilt vis med olika roller, exempelvis paret som går i täten och kallas för kung och drottning. Deras dräkter är de maffigaste, uppbyggda av ståltråd som en ställning man trär på sig som en ryggsäck - som sen klätts i tyg, fjädrar och paljetter.

– Vi är väldigt stolta och måna om alla dräkter ska se bra ut och hänga ihop och vi gör allt själva från grunden. Dessutom är det bistra tider som kräver att vi återanvänder så mycket som det bara går.

När Hammerkullekarnevalen är över i slutet av maj får medlemmarna i sambaskolan Los Copihues en tids semester. Men framåt september varje år är verksamheten i gång igen. De har en källarlokal i Gamlestan där medlemmarna både repar danser och syr och bygger sina dräkter. 

– I början kanske vi ses en gång i veckan men sen allt oftare och från slutet av mars fram till karnevalen skulle jag säga att det är någon i lokalen varje dag, säger Nataly Herrera.

Hennes engagemang innebär att hon lär känna såväl dansare som deras föräldrar och syskon.

– Ibland undrar jag varför jag gör det. Arbetet är roligt såklart men tar väldigt mycket tid från mitt privatliv. Det är svårt att söka bidrag inom kultur då våra politiker minskar på bidraget för varje år, vilket gör att vi får kämpa hårt för att få ihop både kläder, dans och pengar till lokalhyra.
Samtidigt; i en tid med oro är det värdefullt med ett sammanhang där människor kan göra någonting konstruktivt tillsammans.
– Många av föreningens medlemmar har också varit med sedan de var små. Det är väldigt roligt att se hur de utvecklas, tar ansvar och växer, säger Nataly Herrera.

Göteborg Energi är med och bidrar

Vi på Göteborg Energi har i uppdrag att främja utvecklingen av ett hållbart samhälle i Göteborg. Vi arbetar långsiktigt för ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet i staden. Hammarkullekarnevalen är med och bidrar till den sociala hållbarheten.

Karnevalen finansieras huvudsakligen av sponsorer och ideellt arbete från funktionärer. Vi är med och bidrar till evenemanget genom att tillhandahålla el från förnybara källor. Vi placerar även ut mobilladdningsstolpar på platsen så att besökare enkelt ska kunna ladda sina telefoner.