Publicerad juni 2023.
De senaste åren har världen upplevt värmebölja efter värmebölja. Vi märker redan av klimatförändringarna och omställningen till klimatneutralitet behöver gå mycket snabbare än vi tidigare trott. Göteborg måste som alla andra dra sitt strå till stacken. Men vad gör staden, och hur bidrar Göteborg Energi? Vi berättar om satsningarna.
Göteborg som stad har skrivit under det som kallas Klimatkontrakt 2030 och har också blivit en av 100 utvalda städer i EU:s satsning på klimatneutrala städer. Marcus Jahnke är chef för avdelningen stadsmiljö på Miljöförvaltningen Göteborgs stad, och är en av dem som leder arbetet i att göra Göteborg klimatneutralt till så tidigt som 2030.
– Vi ska gå i bräschen för omställningen och visa vägen för den
kraftfulla omställning som måste ske nu, klimatet väntar inte. Det senaste året
har präglats mycket av kriget i Ukraina, och har satt fokus på att vi måste
förhålla oss till vårt beroende av rysk gas. Alternativet till rysk gas har
gjort att vi använt andra fossila bränslen i stället, vilket inte är bra. Det
gäller därför att växla upp.
Göteborg har sedan tidigare ett klimat- och miljöprogram som består av tre miljömål och målområden; Naturen, Klimatet och Människan. Inom ramen för detta finns olika strategier för att nå målet att göra Göteborg helt klimatneutralt. Staden ska bland annat minska energianvändningen i bostäder och lokaler, minska klimatpåverkan från transporter och inköp och enbart använda förnybara energikällor. Men vi har en bra bit kvar för att nå klimatmålet, berättar Marcus Jahnke.
– Mycket befinner sig fortfarande på nivån ”kräver omfattande omställning/insatser”. Vi behöver definitivt knäcka kurvan. För att nå våra mål utvecklar vi därför en klimatomställningsfunktion och en klimatinvesteringsplan. Det handlar mycket om att bygga kapacitet i den kommunala organisationen just nu. Det pågår mycket i det som handlar om ledning, styrning och organisation.
Att ha beslutsvägar och effektiva arbetssätt på plats är något som EU kräver för att få en så kallad ”mission label” inom satsningen på 100 klimatneutrala städer.
– Poängen är att när vi blir behöriga genom så kallad ”mission label” så förstärks möjligheterna att få finansiellt stöd från EU, något som behövs för att kunna genomföra allt. Men det pågår redan mycket i flera sektorer, till exempel mobilitet, energi och inte minst stadsbyggande. Det handlar också om att intensifiera arbetet där vi kan, säger Marcus Jahnke.
Att vara helt klimatneutrala år 2030 är dock kanske något optimistiskt. Eric Zinn, hållbarhetschef på Göteborg Energi, menar att målsättningarna nästan är orimliga.
– Det kommer finnas utsläpp i Göteborg även efter 2030. Men med det sagt ska vi ha en rejäl fart för att verkligen uppnå neutralitet så snart det bara går.
– Acceptansen för något sådant är troligen relativt låg hos befolkningen idag, och därför måste man börja väcka tanken redan idag.
Från Göteborg Energis sida pågår
sedan en tid tillbaka en hel del för att just få upp farten. Det enskilt
största projektet går under namnet BKV Rya, där BKV står för Biobaserad
Kraftvärme.
– Detta påbörjades runt 2018–2019, och ska bygga bort vårt naturgasberoende.
Att notera är att vi startade innan vi kunde förutse det krig som nu pågår.
Tanken med BKV är att använda restprodukter från skogen för uppvärmning, för
att hålla Göteborg varmt de kallaste dagarna. Historiskt sett har vi varit
beroende av naturgas för att få det att gå ihop under de kallaste dagarna på
vintern. Till miljöaspekten har vi nu även kunnat addera säkerhetsaspekten, i
och med kriget.
BKV Rya beräknas stå klart vid
årsskiftet 2025/26, och kommer betyda mycket för staden, menar Eric Zinn.
– Det är en stor satsning, men vi gör mer än så. Klimatneutralitet är ett mål i
sig, men vi måste faktiskt bli klimatnegativa på sikt. Det betyder att man
plockar ut koldioxid ur atmosfären och lagrar undan det. Därför tittar vi på
Göteborg Energi på vilka möjligheter till kolsänkor vi har i staden. Tanken är
att man ska avskilja koldioxiden när man till exempel förbränner sopor. Sedan
fraktas koldioxiden till lagringsplatser under havsbotten. Det är tekniskt
möjligt, men kostar förstås mycket pengar.
Kostnaderna för en minska allas
vår klimatpåverkan kommer att märkas förstås. Det kan till exempel bli dyrare
sophantering, för att täcka kostnaderna för skydda klimatet från utsläppen av
koldioxid.
– Acceptansen för något sådant är troligen relativt låg hos befolkningen idag, och
därför måste man börja väcka tanken redan idag. Om bara några år måste vi som
samhälle vara beredda för att ta besluten som gör oss klimatneutrala på
riktigt.
Något annat som är på allas
läppar är elektrifieringen. Den i sig bidrar till mindre koldioxidutsläpp, men
behöver också öka takten.
– Här är infrastruktur och laddningsmöjligheter en viktig fråga. Vi välkomnar
och stöttar den nya infrastruktur som kommer behövas i framtiden, något som
också kommer att kosta. Det måste vi alla som använder el vara beredda på.
Just pengafrågan är central,
både för de projekt som Göteborg Energi står för och stöttar, och Göteborgs
stads satsning på att erhålla ”mission label” från EU, som Marcus Jahnke arbeta
för.
– Att få stöttning från centralt håll, via EU, är naturligtvis en nyckelfaktor,
men vi kan också söka samarbeten med företag runtom oss. Tillsammans med
Göteborgs Hamn och andra aktörer tittar vi exempelvis på en gemensam lagring
och skeppning av koldioxid. Det kommer att sänka kostnaderna betydligt, vilket är
nödvändigt om vi ska öka farten i resan mot klimatneutralitet, avslutar Eric
Zinn.
Läs mer om Klimatkontrakt 2030 och EU:s satsning på 100 klimatneutrala städer hos Energimyndigheten.
BKV Rya. Ett kraftvärmeverk som använder träavfall och restprodukter från skogsindustrin (flis och pellets som köps på energimarknaden) för att producera energi. Beräknas stå klart 2025/26.
Kolsänkor där man lagrar koldioxid under havsbotten. Koldioxiden kan avskiljas vid i flera olika anläggningar i Göteborg. Göteborg Energi tittar just nu på de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för tekniken.
Fortsatt elektrifiering och utbyggnad av infrastruktur.
Gemensam nämnare för satsningarna är: samarbete med andra aktörer och företag för att få ned kostnaderna.