GÖTEBORG ENERGI - EN DEL AV GÖTEBORGS STAD
Familj i köket

Att hushålla med energin gör skillnad

Många är tipslistorna och artiklarna där vi uppmanas att byta ut våra glödlampor, tvätta på natten och sänka temperaturen inomhus. Allt för att sänka våra energikostnader och bidra till klimatomställningen. Men spelar det egentligen någon roll vad en privatperson gör och inte gör? Svaret är ett rungande JA.

Eric Zinn är hållbarhetschef på Göteborg Energi och menar att det är de till synes små sakerna i vardagen som faktiskt gör skillnad.

– Det är en vanlig uppfattning att det är industrierna som måste skärpa sig. Men faktum är att bostäder och fastigheter, till exempel med kontor, står för 50 procent av elanvändningen i Sverige. Här finns massor att göra, och vi måste göra det tillsammans med industrierna.

Bor man i lägenhet med fjärrvärme är det de små sakerna som gör skillnad, till exempel att byta ut alla sina glödlampor till LED-lampor. Eller att inte starta diskmaskinen runt 17-tiden på kvällen, då elnätet är högt belastat och elpriserna som högst.

– Priskurvorna peakar oftast på morgonen runt 7–8 och sedan igen vid 17–18-tiden. Här kan vi, här måste vi, hjälpas åt att plana ut kurvan. Historiskt sett har vi haft extremt låga elpriser i Sverige, så energikrisen som råder nu är något vi är väldigt ovana vid. Men det är en bra träning att hushålla med energi nu i höst och vinter inför den verkliga utmaningen – klimatomställningen, säger Eric Zinn.

Eric Zinn, Hållbarhetschef Göteborg Energi

En grads minskning ger 5 procent lägre energikostnader 

– Att stänga av värmepumpen under de dyraste timmarna varje dag gör liten skillnad för den enskilde, men betyder mycket för priset, och för miljön. Att ta en kortare dusch än normalt är också effektivt. Eller att faktiskt sänka temperaturen inomhus med någon grad. En grads minskning ger 5 procent lägre energikostnader, berättar Eric Zinn. Det kan därför vara värt att pröva att ha 20 grader inomhus i stället för 22.

Det är som bekant inte bara Sverige som kämpar med höga elpriser. Ute i Europa jobbar EU hårt med planer och åtgärder för att slippa vara beroende av rysk gas. I ett nyligen antaget förslag från EU-kommissionen ska medlemsländerna minska sin elanvändning med 5 procent under högpristimmar, och bör också på frivillig basis minska sin totala förbrukning 10 procent. För att bli av med det ryska beroendet, sänka kostnaderna och för att bidra till klimatomställningen. Rimliga krav, menar Eric Zinn.

– Sverige kan klara det, och klarar hela EU det sänker vi elpriserna rejält. Vi kämpar även mot ett gemensamt mål i längden, att klara klimatomställningen, och i detta är hushållning lika med hållbarhet. 

Kan man då säga något om hur mycket EU-länderna måste minska sin energianvändning för att nå normala nivåer, både i form av normala priser och i form av normala nivåer på förbrukning för att kunna rädda vår planet? I båda fallen är det svårt att enkelt tala om normala nivåer. När det gäller priser har vi ett helt nytt normalläge, menar Eric Zinn.

I ett nyligen antaget förslag från EU-kommissionen ska medlemsländerna minska sin elanvändning med 5 procent under högpristimmar, och bör också på frivillig basis minska sin totala förbrukning 10 procent.

– De väldigt låga elpriserna som vi vande oss vid under 2010-talet kommer med all sannolikhet inte tillbaka. Detta beror på att vi numera är mer påverkade av kostnaderna för europeisk elproduktion från kol och naturgas. Men ju mer vi sparar på elen i Sverige och ju mera vi ökar vår egen produktion från till exempel kraftvärme och ny vindkraft, desto oftare kommer priset stundtals att falla. 

Det finns också planer på en ny överföringskabel mellan Tyskland och Sverige som kan komma i drift senast 2025. Detta skulle binda vår elpriser ännu närmare de tyska. Samtidigt samtalas det om att dela upp Tyskland i olika elområden, likt Sverige. Detta skulle möjligen göra motsatsen, hindra de europeiska priserna från att nå oss.

Vad gäller minskning av förbrukningen, kan man inte ge några exakta mått på hur mycket vi behöver dra ner. 

– Det är fortfarande en alldeles för stor del av Europas elproduktion som är fossil för att vi ska kunna prata om rimliga minskningar för att göra vår användning av el hållbar. I stället står hoppet till en kraftig utbyggnad av vind och sol som minskar behovet av kol och gas. Dock kommer vi att ha kvar en del kol och gas under lång tid framöver, eftersom solen och vinden inte alltid är med oss. Kärnkraften kommer också att byggas ut i olika delar av Europa, säger Eric Zinn. 

Vill du veta mer?

Läs mer om hur energihushållning bidrar till klimatomställningen på Energimyndighetens kampanjsida "Varje kilowattimme räknas"

icon-closeicon-stopchevron-lefticon-magnifychevron-disc-rightmenuicon-magnify