100 procent förnybart elsystem – är det möjligt?

Vilka styrkor och svagheter har ett förnybart elsystem?

– Styrkan är att det i stort sett är koldioxidfritt. Svagheterna är framförallt två. Det ena är att handel blir viktigare i ett sådant system – och handeln över gränserna sker genom ett förhållandevis litet antal kablar. Så om man får tekniska problem i några av de här kablarna sjunker försörjningstryggheten. Systemet riskerar därför att bli känsligt om man inte bygger ut en hel del extra kapacitet. Den andra svagheten är känsligheten för extrema väderhändelser, vilket såklart kan förvärras i kombination med tekniska problem. Säg att några kablar slutar fungera när det är väldigt kallt och dessutom vindstilla. Då riskerar du att få en del problem i systemet. 

Vad kan vi göra för att minska risken?

– Antingen behöver man bygga ut extra kapacitet i elproduktionen, eller skapa någon form av lagring. Ett ytterligare alternativ är att bygga biogasturbiner som reservkapacitet. 

 
Handeln blir viktig i ett förnybart elsystem, för att vi ska kunna importera el under dagar då det till exempel är både vindstilla och väldigt kallt. Men hur kan vi försäkra oss om att det finns förnybar el att köpa nån annanstans ifrån?

 – Dagens debatt målar ibland upp en bild av att vårt enda alternativ är att köpa kolkraft från Polen och Tyskland. Men jag har gjort ett antal studier där vi tittat på ett helt förnybart system i hela Europa där man möter tillgång och efterfrågan timme för timme. Med lite mer långväga handel – som om Polen till exempel handlar med Sydeuropa – har man en situation där det oftast blåser bra eller är soligt någonstans i Europa.

Under den kallaste tiden denna vinter sattes Karlshamnsverket – som eldas med olja – igång för att säkra kapaciteten i Sverige. Är det ett bevis på att det inte går att ha ett förnybart elsystem?

– Sverige har det här oljekraftverket lättillgängligt för att kunna starta igång vid sådana här situationer. Men vi skulle lika väl kunna bygga kraftverk för både biomassa eller biogas att ha som reservkapacitet. Eller under en övergångsperiod kanske använda naturgas några dagar om året. Det genererar inte så mycket utsläpp. Så det finns faktiskt inte riktigt anledning att göra en så stor poäng av de här få dagarna, tycker jag. Det är mer rättvisande att titta på handelsnettot över hela året, där Sverige exporterar mycket el, bland annat tack vare vindkraften. 

Slutligen. Energidebatten pågår ständigt och åsikterna är många – finns det några argument du hört som gjort det svårare att förstå frågan?

– Det har pratats om att bygga små modulära kärnkraftreaktorer. Det är helt nya designer och de går inte att bygga på tio år minst. Här handlar det mer om forskningspolitik, men det hjälper inte vårt elbehov innan 2040. Från andra hållet brukar nämnas att Sverige aldrig har exportat să mycket el som vi gör nu. Och det må vara sant – men hade vi inte börjat stänga ner kärnkraften hade vi förmodligen exporterat ännu mer. När vi lade ner Ringhals innebar det ett bortfall av koldioxidfri el och det får konsekvenser även för den europeiska marknaden.