GÖTEBORG ENERGI - EN DEL AV GÖTEBORGS STAD

Omvärld och marknad

I oktober presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin senaste rapport kring kunskapsläget om klimatförändringarna och dess konsekvenser. Den övergripande slutsatsen är att världssamfundet kraftigt måste minska utsläppen av växthusgaser under det närmsta decenniet, om de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna ska kunna undvikas.

På den senaste klimatkonferensen i Katowice i december tog världssamfundet ytterligare några steg mot ett fungerande internationellt klimatsamarbete. Den viktigaste framgången var att man lyckades enas om den regelbok för hur Parisavtalet ska kunna uppfyllas. Men mycket återstår att göra om vi ska klara att nå de mål som måste nås. I grunden ökar värdet för våra satsningar på hållbara energilösningar när pressen på att minska samhällets klimatpåverkan ökar. Dock skiljer sig teori och praktik åt. Energisystemet är komplext, så ibland kan politiska beslut styra utvecklingen åt fel håll, trots att syftet är gott. Det är därför viktigt att vi och andra branschaktörer deltar aktivt i debatten, så att de styrmedel och regler som påverkar branschen verkligen styr rätt mot mer klimatnytta.

Effektfrågan i fokus

Under 2018 har mycket av den energipolitiska diskussionen handlat om effekt. Utvecklingen inom sol- och vindkraft går fort och det blir allt billigare att producera energi på ett hållbart sätt. Men vi är ännu inte klara med att utforma ett energisystem som säkert kan leverera precis när energin behövs. För att klara en bra leveranssäkerhet i ett elsystem med en allt större del väderberoende produktion behöver fler pusselbitar vara på plats. Det handlar om att det ska finnas produktionskapacitet tillgänglig när det inte blåser eller solen skiner, att det finns tillräcklig överföringskapacitet, att det går att lagra den överproduktion som kommer att uppstå vissa tider – och säkert också ett större mått av flexibilitet hos kunderna. Sverige har hittills haft det väl förspänt, genom den stora andelen vatten- och kärnkraft i systemet. Det är utmärkta buffertar och landet har dessutom ett starkt elnät, som kan överföra stora effekter över stora avstånd. Men nu börjar begränsningarna märkas. Om vintern blir kall är Sverige beroende av importerad el för att klara försörjningstryggheten. 

Även lokalt finns det utmaningar. Allt eftersom våra storstäder växer, börjar behovet närma sig inmatningsledningarnas maximala kapacitet. Vi använder el till allt fler saker, inte minst transporter. Och om det inte går att mata in mer el till staden blir det svårt att skapa den tillväxt vi vill ha, eller genomföra den omställning av transportsektorn som behövs. Göteborg är inte i den situationen ännu, men marginalerna är små. Nyetableringen av ytterligare stora datacenter skulle exempelvis ta en stor del av marginalen i anspråk. Det är därför en angelägen uppgift för staden att planera så att det tillgängliga utrymmet används på bästa sätt.

"Vi använder el till allt fler saker, inte minst transporter."

Fjärrvärmen har en nyckelroll

Fjärrvärmen har en avgörande betydelse för effektbalansen i elsystemet. Den värmeeffekt som fjärrvärmesystemet levererar en kall vinterdag är betydligt högre än vad som är möjlig att överföra genom elsystemet. Fjärrvärmen fyller alltså en nödvändig funktion i staden som avlastning av elsystemet jämfört med om uppvärmningen hade varit baserad på el. Därtill stöttar kraftvärmeanläggningarna som finns i systemet – främst Rya kraftvärmeverk och Renovas avfallsförbränningsanläggning – elsystemet genom lokal elproduktion. Rya kraftvärmeverk körs endast vintertid och dagarna när båda anläggningarna är igång står de för cirka 30 procent av stadens elanvänding. Utan kraftvärmen hade Göteborg inte kunnat få all den el som behövs under en kall vinterdag.

Därför är det en förutsättning för en hållbar stadsutveckling att fjärrvärmen och kraftvärmen ges rimliga förutsättningar att utvecklas. Tyvärr är Boverkets byggregler fortsatt ett hinder för fjärrvärmens konkurrenskraft. Genom att bara räkna med den energi som köps in till en byggnad får byggnader med eldrivna värmepumpar lättare att klara byggkraven än byggnader som använder fjärrvärme. Istället borde reglerna stötta byggföretagen att göra klimatsmartare val och fokusera på energianvändningen. Problemet har blivit allvarligare under 2018, då man nu kan få statliga bidrag för att bygga eller renovera med Boverkets definition av en hög energiprestanda. I praktiken leder detta till ett ökat behov av eleffekt i städerna och en större klimatpåverkan från energisektorn. 

Det saknas också incitament för att utveckla kraftvärmesektorn. I Energiöverenskommelsen från 2016 konstaterades att en utveckling av kraftvärmesektorn är en förutsättning för att skapa ett fossilfritt elsystem, och att åtgärder måste till för att säkerställa denna. Men trots att det finns en samstämmighet bland de fem partierna som ingår i överenskommelsen finns inga konkreta förslag på hur lokal, styrbar produktion från kraftvärme ska stimuleras.

Det mesta av regelverken kommer från EU

Hösten 2016 presenterade EU-kommissionen ett omfattande paket med lagförslag, populärt kallat Vinterpaketet. Det handlar både om nya lagförslag och om revideringar av befintliga direktiv som styr den svenska lagstiftningen inom stora delar av energiområdet. Sedan dess har det mesta av den energipolitiska debatten i Bryssel handlat om Vinterpaketet, och det har varit intensiva förhandlingar mellan EU-kommisionen, Europaparlamentet och Europeiska Rådet om detaljerna i förslagen. Som alltför ofta när det handlar om europalagstiftning är förslagen inte alltid anpassade till svenska förhållanden. De svenska aktörerna, från branschföreträdare till regeringsmedlemmar, har därför lagt stor möda på att anpassa regelverken så att de stödjer inriktningen i den svenska energipolitiken istället för att motverka den.Det har bland annat handlat om synen på biobränslen, hur fjärrvärmemarknaden och elmarknaden ska fungera och hur man ska beräkna byggnaders energiprestanda. Överlag har Sverige lyckats bra med förhandlingarna. Nästa steg är att implementera de olika direktiven i svensk lagstiftning. Den processen kommer att pågå under de närmsta två åren, och mycket av de praktiska konsekvenserna av de nya bestämmelserna kommer att avgöras när dessa ska tolkas och integreras i svensk lagstiftning. Vi kommer att göra vad vi kan för att de nya bestämmelserna ska leda till så stor klimatnytta som möjligt.

"Överlag har Sverige lyckats bra med förhandlingarna."

Intäktsreglering elnät

Energimarknadsinspektionen har under flera år försökt begränsa elnätsbolagens möjligheter att ta för mycket betalt för sina tjänster, den så kallade intäktsramen. Bakgrunden är framförallt de största elnätbolagens kraftiga höjningar av elnätspriserna under senare år. Detta har lett till ett flertal juridiska strider mellan Energimarkandsinspektionen och elnätsbolagen i landet. Dessa rättsprocesser är avgjorda och samtliga domstolsutslag har gått elnätsbolagens väg. Regeringen beslutade den 16 augusti 2018 om införande av en ny förordning om intäktsram för elnätsverksamhet. Med denna förordning kommer elnätsbolagens möjligheter att överklaga intäktsramarna i domstol att begränsas. Lagändringar och förordning trädde i kraft den 1 januari 2019. Intäktsregleringen avser elnätsbolagens intäkter under en period om fyra år. Första reglerperioden där förordningen kommer att tillämpas gäller åren 2020–2023. Under den första perioden begränsas effekterna av förordningen av att man kan föra över outnyttjat utrymme från den innevarande reglerperioden. Förordningen kommer från och med 2024 medföra en betydande resultatförsämring för oss, samt kraftigt sänkt avkastning på kapital och kassaflöde. Det är särskilt utmanande när behovet av mer elöverföring är större nu än på länge.

Medlemskap i branschföreningar

För att omvärldsbevaka och bedriva ett aktivt påverkansarbete är vi med i olika branschföreningar, en del med representation i styrelsen.

  • Energiföretagen Sverige

  • Energigas Sverige, styrelserepresentation

  • SVEBIO (Svenska Bioenergiföretagen)

  • Svenska Stadsnätsföreningen, styrelserepresentation

  • SGBC (Swedish Green Building Council)

  • FEBY (Forum för Energieffektivt Byggande)

  • Avfall Sverige

  • NAET (Nordic Association of Electricity Traders)

  • Svensk Solenergi

  • Kemiklustret

  • Power Circle

 

Till Års- och hållbarhetsredovisningenI vår stad
icon-closeicon-stopchevron-lefticon-magnifychevron-disc-rightmenuicon-magnifychevron-downchevron-up