GÖTEBORG ENERGI - EN DEL AV GÖTEBORGS STAD

VÅRA FRÄMSTA
UTMANINGAR

Göteborg ska bli en
klimatneutral stad
till 2030.

Våra främsta utmaningar

Sedan vår verksamhet startade har vi varit ett verktyg för Göteborg att använda för att lösa aktuella utmaningar. Närmast på tur är att staden ska vara en av EU:s första klimatneutrala städer, senast år 2030. Vi har ständigt utvecklats och förändrats – i takt med att staden och samhället ställts inför nya problem eller ny kunskap. Vårt resurseffektiva energisystem är ett lysande exempel. Det minskar skadorna på miljö och klimat, samtidigt som vi kan erbjuda konkurrenskraft till Göteborgs företagare och relativt låga priser till våra kunder.

Men ändå – situationen är inte hållbar. Samhället genererar för mycket avfall och använder fossila bränslen. Vi kämpar för att göra största möjliga nytta eftersom tiden är knapp. Engagera dig i vår satsning #hållbaraihop och hjälp oss hitta nya sätt att göra nytta för Göteborg!

Stapeldiagram över fjärrvärmens utveckling från ren kolprodukt till återvunnen värme från bl.a. avfall, spillvärme, biobränsle och värmepumpar.
Stapeldiagram över fjärrvärmens utveckling från ren kolprodukt till återvunnen värme från bl.a. avfall, spillvärme, biobränsle och värmepumpar.

Genom åren har vi utvecklat vårt fjärrvärmesystem för att bidra med lösningar på problem som dålig luftkvalitet, oljekris och avfallsberg. Vi fortsätter nu att utveckla det för att lösa klimatkrisen och samhällets elektrifiering.

Vi måste elektrifiera mycket med förnybar energi

För att kunna använda el måste den inte bara produceras utan också samtidigt överföras till användaren. Detta är den så kallade effektutmaningen. När el från vind eller sol ersätter kolkraft i vårt nordeuropeiska elsystem ökar effektutmaningen. Det beror på att det inte alltid blåser eller är solsken när vi behöver elen. Nu när det blivit dyrare att släppa ut koldioxid stiger elpriset när de förnybara källorna inte räcker till.

Dessutom använder vi alltmer el. Fler köper elbilar – som helst ska laddas snabbt. Men om många gör detta samtidigt blir det effektbrist på villagatan. Därför har vi ändrat i våra elnätsavgifter för att göra det lönsamt att ladda långsamt. 

Det gör att fler får plats i elnätet. Dessutom undviker vi onödigt höga elnätsavgifter för alla om vi använder nätet mer effektivt.

El ska användas till mycket framöver. I Göteborg räknar vi med att effektbehovet kommer att fördubblas till 2030. Därför är det viktigt att undvika att använda el när det finns bättre lösningar. Fjärrvärme och fjärrkyla är väldigt bra alternativ till värmepumpar och kylmaskiner. Självklart får alla våra privatkunder ursprungsmärkt el från 100 procent förnybara källor. Men vi måste använda all el med omsorg om kolkraften i våra grannländer ska kunna avvecklas. 

Värmen från Renovas avfallsförbränning i Sävenäs förser vårt energisystem med återvunnen energi. Men andelen plast i soporna måste minska.

En medarbetare på Renova övervakar arbetet från ett kontrolltorn.

Avfallets klimatpåverkan måste fram

Vi återvinner stora mängder energi från samhällets avfall. Samtidigt vill vi att det ska bli mindre avfall i framtiden för klimatets skull. Mängderna av fossil plast som hamnar i sopförbränningen leder till stor klimatskada.
 
Men trots all uppmärksamhet kring plast och återvinning är det fortfarande lite som har hänt. Mycket av den plast som sorteras ut för återvinning återvinns inte utan skickas till förbränning. Varför? En av anledningarna till detta är reglerna för redovisningsansvaret. I dag säger reglerna att det är avfallsbolaget och fjärrvärmebolaget som ska redovisa vilken klimatpåverkan sopförbränningen har. Orsaken är att det har varit enklast så, eftersom det är de som har skorstenarna.
 
Problemet är att varken avfallsbolaget eller fjärrvärmebolaget bestämmer hur mycket avfall det ska bli, eller om återvinning är möjlig. Det gör däremot producenterna som använder plast och konsumenterna som köper det. 

Vi tycker att det är dessa aktörer som borde redovisa klimateffekterna av hur deras produkter och konsumtion så småningom hanteras. Det skulle ge incitament att vidta åtgärder som minskar klimatpåverkan på riktigt, såsom användning av biobaserad plast eller återvunnen råvara i nya produkter. I dag undviker många aktörer att ta det ansvar som ingen annan än de själva kan ta. Den slutsatsen drar både vi och landets ledande avfallsforskare.
 
Samtidigt inser även vi att avfallet inte kommer att försvinna helt och att energiåtervinningen av restavfallet är här för att stanna. Klimatpåverkan därifrån måste bort och den enda möjliga lösningen kallas för CCS – koldioxidinfångning och lagring. Tillsammans med Renova verkar vi för att denna teknik ska etableras i Göteborg. Det kommer att krävas pengar från ökade avfallstaxor eller statliga bidrag men också genom att erbjuda kolsänkor till företag som inte kan minska sina egna utsläpp på andra sätt. Därför är CCS på avfallsförbränning något som alla har intresse av.

Porträtt av Karolina Unger, initiativtagare till Klimpo.
Porträtt av Karolina Unger, initiativtagare till Klimpo.

Intervju med Karolina Unger, initiativtagare till Klimpo

Klimpo är ett relativt nybildat forum för kolsänkor och klimatpositiva initiativ. 

Berätta om tanken, Karolina!

– Efter ett antal år i energibranschen ville jag ta klimatarbetet ett steg längre. Sverige ska nå netto noll utsläpp av växthusgaser senast år 2045 för att sedan bli klimatpositivt och då ta upp mer koldioxid än vi som nation släpper ut. Det finns många lovvärda och bra initiativ för att minska koldioxidutsläppen. Men det räcker inte. Många verksamheter kan inte helt ta bort utsläppen och då behövs kolsänkor för att komplettera. Vi såg att det behövdes ett tvärsektionellt forum för detta och det var därför vi skapade Klimpo.

Vi har möjlighet att städa bort 30 miljoner ton biogena koldioxidutsläpp från atmosfären!

Karolina Unger, initiativtagare till Klimpo

Vad gör Klimpo?

Vi arbetar med politiskt påverkansarbete, nätverk, rådgivning och driver projekt inom kolsänkor. Hos oss möts både influencers, företagare och experter. Vi har också lanserat ”Klimatkartan”, Climate Positive Map, där vi presenterar alla våra kolsänkeföretag och företag som har tagit ett klimatpositivt initiativ. 

Varför är det viktigt med CCS, det vill säga infångning och lagring av koldioxid?

– CCS är oerhört viktigt för att skynda på processen att minska koldioxidutsläppen. Det är också en teknik som finns med i IPCC:s rapporter där tusentals forskare pekar ut riktningen för klimatarbetet. Inte minst behövs det fler initiativ med bio-CCS. 

– Vi har faktiskt möjlighet att städa bort 30 miljoner ton biogena koldioxid-utsläpp från atmosfären - som kommer från våra biobaserade kraftvärmeverk! Energi- och fjärrvärmebolag kan göra stor samhällsnytta här.

Hur tycker du att vi i Göteborg ska agera kring bio-CCS?

– Först och främst tycker jag att ni ska ta ett klimatpositivt initiativ och sätta ett tydligt mål. Sedan behövs en klimatkartläggning av utsläpparna och en plan för att reducera de koldioxidutsläpp som görs. Eftersom jordbruket inte kan bli utsläppsfritt behövs också kompletterande åtgärder som bio-CCS och här kan Göteborg Energi göra stor skillnad med stora punktutsläpp med biogen koldioxid. På sikt även raffinaderierna när de konverterar till förnybara bränslen.

icon-closeicon-stopchevron-lefticon-magnifychevron-disc-rightmenuicon-magnify