Vart tog inflationen vägen?

Idag lämnar vi den nordiska elmarknaden för en stund och undrar vad som hände med inflationen efter finanskraschen. Internationella valutafonden (FN:s fackorgan för främjande av ekonomisk utveckling) ställde i sin senaste rapport frågan varför realräntor är så låga och vad vi kan förvänta oss i framtiden.

En av orsakerna är den globalisering och likriktning som skett mellan länder och olika centralbanker. Idag finns det färre divergerande ekonomier som balanserar varandra via växelkurserna. I samband med den senaste finanskrisen så har företagsinvesteringar nära nog kollapsat och sparande stigit kraftigt.  Trots de massiva stimulanser som centralbankerna genomfört efter krisen så väntar fortfarande företagen på att efterfrågan ska komma igen, men så har ej ännu skett.. varför då?

På grund av den extremt expansiva penningpolitik som många av världens centralbanker har drivit sedan höst/vintern 2008 är realräntan nära noll – att låna är nära gratis samtidigt på grund av den kraftigt fallande sysselsättningsgraden finns det ingen press uppåt av lönenivåerna. Å ena sidan kan vi se att stater och privatpersoner är kraftigt skuldsatta, samtidigt som räntan är den lägsta någonsin. För staterna är det ett mindre problem då de kan fortsätta att emittera nya statspapper men för privatpersoner kan läget försämras snabbt vid en ränteuppgång. På den andra sidan kan vi se att företagen via kostnadsbesparingar har lyckats gå ur krisen med välfyllda kassor och större aktieutdelningar än tidigare dock med kraftigt eftersatta investeringar. Således har centralbankernas massiva ökning av likviditeten via bankerna inte nått ut till företagsinvesteringar utan istället strömmat in som nytt riskkapital på exempelvis aktiemarknaden som har slagit All-Time-High nivåer. 

Fig 1: Standard and Poor’s 500 aktieindex

För att lösa denna knut måste på något sätt privatpersoner börja spendera men det känns inte så troligt med låga löneförväntningar och generellt stora skulder. Alternativet är att företagen äntligen börja investera och nyanställa men i ett läge där efterfrågan fortsatt är låg och att såna aktiviteter skulle leda till minskade vinster känns inte det heller troligt.

Under en tid har USA visat sämre makroekonomisk data vilket förklaras med en extremt kall vinter men nu börjar starkare inflations- och arbetslöshetssiffror komma in. Trots detta samt att Federal Reserve minskar sina stödköp faller den 10-åriga amerikanska räntan. 

På denna sida av Atlanten har den europeiska centralbanken lyckats med att få ned statsobligationsräntorna i de krisande länderna i södra Europa till imponerande låga nivåer), i vissa länder till och med lägre än innan finanskrisen (se spanska räntan nedan), men brottas med ett flertal problem så som hög arbetslöshet, globalt överutbud av varor och låg efterfrågan.

Fig 2: Spanska 10årsräntan (Statsobligationer)

Herr Draghi signalerade under förra räntemötet att öka likviditeten för att på så sätt få igång efterfrågan. Vi får se vid nästa räntemöte 5:e juni men marknaden har reagerat med fallande långräntor i Europa och Sverige har följt efter. 

Fig 3: Den Tyska 10 årsräntan (Statsobligationer)

Låga räntor är så klart bra för de krisande länderna då de kan låna via emittering av statpapper på väldigt fördelaktiga nivåer. Men ger fortsatt en nedåtpress på inflationen.

Om vi slutligen ser på Sverige så har Herr Ingves envisa motstånd att sänka reporäntan, med hänvisning till den stora privata skuldsättningen, kommit på skam efter etableringen stabilitetsrådet. Rådet var en väldigt tydlig politisk signal att Riksbankens uppgift skall vara inflationsmålet. I räntemarknaden är nu en sänkning i Juli inprisad med 21 punkter. 

Fig 4: Den svenska 10årsräntan

Så troligtvis kommer vi fortsätta leva en bra stund till med låg inflation och en segstartad konjunktur, pga en fortsatt hög arbetslöshet och stora skulder för privatpersoner och stater, men med fortsatt bra riskaptit då det inte finns någon brist på likviditet i det finansiella systemet.

//Patrik

21 maj 2014 av Handelsbloggen

Kommentarer

Inga kommentarer - Kommentera

Skriv en kommentar

Handelsbloggen

'I huvudet på en energihandlare'

Om cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på webbplatsen. Genom att fortsätta surfa vidare godkänner du att cookies används.Läs mer om cookies

Jag förstår!