Varför är elterminerna så nedpressade?

Råoljepriset har gått ned kraftigt senaste tiden. Detta beror främst på att OPEC inte lyckas begränsa det överutbud som råder. Tidigare i somras valde de att inte begränsa produktionen som de tidigare gjort vid liknade tillfällen. Orsakerna till det kan man spekulera i, skifferolja som tar marknadsandelar? Hur som helst så vände råoljan ned i maj och har haft en svag utveckling sedan dess.

En lång tidsserie på rullande Brent-kontrakt.

 

Kolet har följt utveckling på oljan och är nu nära den pyskologiska nivån 50 USD/ton. Som vi sagt många gånger är den fundamentala situationen präglad av svag efterfrågan primärt på grund av avkylning av Kinas ekonomi och efterfrågan på energirelaterade råvaror. Troligtvis har det skett en överetablering av gruvor i samband med energiboomen 2003-2008. För att priserna ska stabilisera sig krävs ett minskat utbud. Men hur lågt kan kolet falla? Att lägga ned gruvor är inget snabbt eller billigt beslut. Troligtvis är breakeven-nivån nådd för ett antal gruvor och ser vi inte att priserna kommer upp inom ett par år så kommer troligtvis en våg av nedläggningar. Vi ser fler svaga signaler från Kina där deras export föll med 5,5% troligtvis på försämrad konkurrenskraft och där importen föll med nära 14% (troligtvis förklaras en stor del på grund av billigare energirelaterade råvaror).

 

 

 

En gammal studie om Kinas kolgruvors breakeven (Maj 2015)

 

Så länge vi har denna bearish fundamenta för energirelaterade råvaror kommer MC kol vara under press så då blir vädret allt mer styrande för prissättningen av de finansiella elterminerna. Prisnivåerna kommer generellt sett vara lägre då MC kol är pressad men volatiliteten blir allt större mellan bullish och bearish väderprognoser. Det hela kokar enkelt ned till vattenvärderna det vill säga hur vattenkraftproducenterna prissätter och optimerar sina vattenmagasin. Och självklart har det med att göra om de kan exportera mer till kontinenten, spara och köra ut på ett högre spotpris eller blir tvingade att köra vid kraftig nederbörd.

I skrivande stund har vi ett högtryck i väster som skjuter lågtrycken från Atlanten på en nordlig bana norr om Skandinavien. Under nästa vecka ser högtrycket ut att pressas längre österut som då släpper in lågtryckpassager över framförallt Norge. Läget är osäkert, vilket är vanligt med högtryck i väster (då de är mindre stabila än högtryck som växer till i öster), troligtvis får vi en ”normal” vädersituation under kommande vecka.

För att marknaden ska finna ett prisgolv behöver vi se att vi nått botten på systempriset och för att det ska ske vill nog gärna vattenproducenterna skapa sig manövreringsutrymme vilket typiskt borde vara ett underskott i hydrobalansen. I skrivande stund inklusive väderprognoser ligger vi på ett överskott på cirka 10 TWh.

Så några långvariga pristoppar är just nu osannolika men där vi ser att vattenproducenterna har lyckats fördubbla spotpriserna från ensiffrigt under augusti till uppåt 20-nivån denna vecka. Vi tror att de är ganska nöjda med 18-22 tills de har kört undan mer vatten och att nästa kliv uppåt sker då hydrobalansen faller under 5 TWh

Om vi fokuserar på ett utpräglat hydrologiskt budområde (NO2) så ser vi tydligt varför 2015 karakteristerats av låga spotpriser. En konstant stigande trend med överskott i hydrobalansen sedan Q3-2014 och det korrolerar väl med ett fallande spotpris i NO2. Med andra ord sänker vattenkraftproducenterna sitt vattenvärde och producerar mer till lägre pris. Men under sommaren 2015 kan vi se att det hydrologiska överskottet ligger tämligen stabilit kring 10 TWh trots ihållande nederbörd samtidigt som priserna har också vänt upp från rekordlåga nivåer. Slutsats: de gasade på i somras för att skapa mer utrymme. Så nu är frågan vad som ska trigga ett kliv uppåt i spoten. Är det beroende på att ska vi få en ökad efterfrågan pga temperaturen eller minskat utbud i form av högtryck? Eller ska året 2015 gå till historien som ett rejält våtår?

//Patrik

8 september 2015 av Handelsbloggen

Kommentarer

Inga kommentarer - Kommentera

Skriv en kommentar

Handelsbloggen

'I huvudet på en energihandlare'

Om cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på webbplatsen. Genom att fortsätta surfa vidare godkänner du att cookies används.Läs mer om cookies

Jag förstår!