Riksbanken förväntas kriga vidare

I och med att Riksbanken öppnade QE portarna så måste de nu fortsätta på sin inslagna väg bedömer de flesta marknadsanalytikerna. Orsaken varför Riksbanken till slut valde att ge sig in i det globala valutakriget var så klart på grund av att de såg en stor risk att ECBs QE köp skulle leda till en allt för stark svensk krona mot euron.

Men är verkligen den svenska kronan så svag? För att jämföra kronan mot ett flertal viktiga handelsländers valutor finns det två jämförelseindex.

TCW, Total Competitiveness Weights, är ett index som beräknas av IMF. Indexet är ett viktat genomsnitt av flera olika valutor som mäter den svenska kronan gentemot en korg av andra valutor. Varje vikt beräknas i förhållande till hur stor del av Sveriges handel är med det landet i förhållande till de övriga länderna.

 

 

KIX, Konjunkturinstitutets kronindex, baseras på valutor från samtliga OECD-länder samt Kina, Brasilien och Ryssland. Detta index utvecklades för att det för svensk del hade det tillkommit flera nya viktiga handelspartners som ändrar vikterna för de ingående valutorna.

 

 

För bägge index så gäller det ju högre tal desto svagare SEK. Mest talande är under 1992, då Sverige släppte den fasta växelkursen, då den svenska kronan försvagades snabbt och mycket på kort tid. Ett mer närliggande exempel är under finanskraschen 2008 när kronan nådde ”all-time-low”. Efter den krisen sågs den svenska kronan som en ”safe-haven” då risken att EMU skulle falla isär var påtaglig. Efter Draghis uttalande i juni 2012 (”Whatever it takes”) syns en tydlig trend att svenska kronan har tappat gentemot korgen av andra valutor. Så varför är då Riksbanken så oroliga för en för stark svensk krona, bevisligen är den inte i närheten av rekordnivåerna 2012?

Riksbanken har som bekant ett inflationsmål på 2% men i mars 2015 var KPI endast 0,2% (år/år). KPIF (KPI med fast ränta, vilket inte påverkas av förändringarna i bostadsräntorna) var 0,9%. Så inflationen är klart lägre än målet men det har den varit under en längre tid. I år när ECB till slut lanserade sin QE med €60 miljarder/månad  (för att boosta utlåningen, investeringar och slutligen inflationen) gav det en trigger till Riksbanken att agera. Troligtvis tänkte antagligen Riksbanken att den importerade inflationen skulle bli ännu lägre samt att den svenska exportindustrin skulle få problem då euron blir billigare och den svenska kronan dyrare.

Den 29 april är det dags igen för Riksbanken och marknadens förväntningar är att de kommer sänka reporäntan med ytterligare 10-25 punkter samt öka QE programmet med 50 miljarder SEK. Men detta räcker knappast för att hålla jämna steg med ECB så vi är antagligen bara i början av ett massivt QE köp vilket kommer hålla räntorna nere under en lång tid.

 

//Patrik

 

 

21 april 2015 av Handelsbloggen

Kommentarer

Inga kommentarer - Kommentera

Skriv en kommentar

Handelsbloggen

'I huvudet på en energihandlare'

Om cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på webbplatsen. Genom att fortsätta surfa vidare godkänner du att cookies används.Läs mer om cookies

Jag förstår!