Prissättning av elcertifikat – teori och praktik

Vi har sett priset på elcertifikat variera kraftigt de senaste tio åren. Toppnoteringar kring 350 SEK/elcert och flera gånger har priset sjunkit så lågt som till 150 SEK/elcert också. Det finns självklart flera faktorer som över tid spelar roll på prisets utveckling.

Det som på lång sikt spelat en betydande roll är målsättningen med hela marknaden samt hur den måluppfyllnaden har utvecklat sig. Med detta menar jag att systemet är konstruerat på ett sätt att efterfrågan på elcertifikat skall motsvara en någorlunda linjär utbyggnad av förnybar elproduktion från start till mål. På grund av olika faktorer så har denna utbyggnad inte varit linjär. Vid starten av elcertifikatmarknaden gick det trögt på grund av låga intäkter per MWh (läs elpris + elcertpris) samt en relativt hög kostnad för teknologin. Med tiden sjönk kostnaden per MW installerad effekt samtidigt som elpriserna steg. Detta ledde till en våg av investeringar och hela systemet blev framtungt kan man säga. Det byggdes för fort. Inte för mycket för målet var ännu inte uppfyllt men takten var alldeles för snabb. Detta ledde fram till att produktionen av elcertifikat inte motsvarade förbrukningen av densamma. Ett överskott skapades och har fortsatt växa fram till dags dato. Som bekant har den senaste kontrollstationen reglerat om systemet för att höja efterfrågan kraftigt, med andra ord kvotplikten har skruvats upp rejält. Dessa två första månader på året 2016 beräknas tära på överskottet med motsvarande 2 TWh (från 18 till 16 TWh i motsvarande utfärdade elcert).

På kort sikt har vi vädret där perioder med ostadigt och blåsigt väder får priserna att falla. Likväl så kommer priserna att stiga under perioder med högtryck och låg vindstyrka. Detta skapar små tillfälliga toppar och dalar inom de större trenderna. Dessa kan utgöra strategiskt bra tillfällen att antingen sälja eller köpa på.

Sedan finns det teorier, tro på dem om du vill, att elcertifikatspriset skulle bero på elpriset. Bygger du resonemanget utifrån att elcertifikat stall utgöra toppfinansieringen som behövs för att exempelvis vindkraft blir lönsamt, det vill säga det lilla extra som inte elpriset räcker till för, då har du börjat formulera teorin. Med detta som utgångspunkt och att marknaden är effektiv och flexibel vad gäller utbud och efterfrågan så kan resonemanget börja likna förnuft. När elpriset stiger, allt annat lika, så byggs det mer och då sjunker elcertifikatspriset så att summan elcertpris och elpris är en konstant. Resonemanget faller på eget begrepp när antaganden om perfekta marknader knappt går att finna i dagsläget. För det första så anpassas inte efterfrågan efter pris på elcertifikat utan av andra betydligt mer viktiga parametrar i sammanhanget. Utbudet av elcertifikat beror till en mindre del på vädret vilket är otroligt nyckfullt att pressa in i någon teoretisk modell. Utbudet i ett större sammanhang är präglat av investeringstakten och här talar vi om betydande trögheter. Från idé till färdigt vindkraftverk så går det flera år. Detta medför att när marknaden är underinvesterad så tar det för det första flera år att upptäcka och sedan tar det ännu fler år att korrigera. Detsamma gäller om det skett överinvesteringar. Det vill säga att utbudet rör sig i större och betydligt mer tröga supercykler.

Utifrån ovan resonemang går det att dra några slutsatser nämligen att elcertifikatspriset påverkas av många faktorer samtidigt. Vissa är starkare än andra och vissa ändrar sig inte så lätt över tid medan andra är mer nyckfulla. Just nu befinner vi oss i en fas där det skett en för snabb tillväxt i förnybar elproduktion vilket lett till ackumulerade överskott över tid. Med höjd kvotplikt så kommer dessa överskott att minska. Nästa supercykel har bara börjat. Med rekordlåga elpriser och därtill låga elcertifikatspriser kommer inte investeringstakten öka nämnvärt den närmsta tiden framöver.

//Martin

 

14 januari 2016 av Martin Brink

Kommentarer

Inga kommentarer - Kommentera

Skriv en kommentar

Handelsbloggen

'I huvudet på en energihandlare'

Om cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på webbplatsen. Genom att fortsätta surfa vidare godkänner du att cookies används.Läs mer om cookies

Jag förstår!