Elmarknadsläget 9/4

Läste på di.se igår att 15 företag i Gnosjöregionen siktar på att bygga egna kraftverk. De har tröttnat på höga elpriser och vill genom att producera sin egen el slippa betala överpriser. Detta är bara det senaste i raden av liknande exempel som man kunna läsa om i media de senaste månaderna. Det sträcker sig allt från privatpersoner som vill bli självhushållande på el genom att köpa in sig i små vindkraftverk till den energiintensiva industrins egna elbolag, BasEl, som bl a kan tänka sig att vara involverade i nya kärnkraftsprojekt.

Det är lätt att förstå att gemene man är frustrerad över den generella prisutvecklingen som har varit i den nordiska elmarknaden sedan mitten av 00-talet. Jag respekterar verkligen deras försök att göra någonting åt situationen, och just därför så lider jag extra mycket med dem över vad jag anser vara den dåliga timingen. Tillgängligheten på kraftproduktion och kraftkablar följer nämligen långa cykler om 5-10 år. Detta beror på att det är just den tid det tar för att planera, projektera och implementera ett nytt kraftprojekt. Man kan tydligt se effekten av detta i grafen nedan som visar det gemensamma spotpriset på Nord Pool (systempriset) sedan avregleringen 1996.

vregleringen inleddes med ett torrår 1997 med för den tiden höga priser upp mot 40 öre/kWh. Efter det hade vi 3 blötår på raken. Detta gav en prisnivå runt 10-15 öre/kWh under flera år och omöjliggjorde alla former av investeringar i ny produktion eller nya kablar. Många producenter blödde kraftigt (bl a samma som de senaste åren skurit guld med täljkniv) och en del fick till och med kasta in handduken. Det var framförallt energiintensiva företag som Stora Kraft och Holmen Kraft som valde att hoppa av, dvs samma företag som idag genom BasEl söker ny kraftproduktion att investera i. Dessutom stängdes ena Barsbäck-reaktorn och ett antal fossileldade kraftverk. Samtidigt ökade konsumtionen gradvis och när vädret under början av 00-talet normaliserades igen så stod vi helt plötsligt inför ett utbudsunderskott.

Den ekonomiska expansionen i framförallt Indien och Kina under mitten av 00-talet gjorde att marknaden dammsögs på råvaror och den rörliga kostnaden för att producera exempelvis kolkraft mer än tredubblades på några år. Elpriserna följde de rörliga produktinskostnaderna uppåt vilket gjorde att investeringar i kraftpoduktion och kraftkablar återigen blev lönsamma. Dessutom har stödsystem som det svenska elcertifikatsystemet gjort vindkraftprojekt lönsamma under den här tiden. Räknar vi ihop alla dessa projekt så har vi år 2020 ca 20 TWh (15%) mer kraftproduktin än idag. Samtidigt förväntas konsumtionen endast öka marginellt med ca 7 TWh (5%) under motsvarande period. Lägger vi till dessa 13 TWh till de 5 TWh som vi beräknas ha i överskott redan i dagsläget (vid ett normalår) så närmar vi oss ett överskott på 20 TWh. På nordisk nivå beräknas utbudsöverskottet till ca 50 TWh. Det krävs en massiv utbyggnation av kablar för att detta inte skall leda till extremt låga priser runt 2020.

Min långtidsprognos baserar sig dock på att lägre priser redan inom ett par år kommer att lägga en del av den planerad kraftbyggnationen på is och att inga nya projekt kommer att dras igång från 2011-2012. Detta gör att vi efter en 5-årsperiod med lägre priser återigen framåt 2016-2017 står inför ett analkande utbudsunderskott. Sedan kommer det fortsätta på det viset i 6-7 års-cykler. Notera att både prisspikar (upp mot 70-80 öre/kWh) och prisdippar (ner mot 10 öre/kWh) kommer att fortsätta att inträffa någon gång om året eller vartannat år. Det är en naturlig följd av ett energisystem som består av så pass mycket vattenkraft. Den stora utbyggnaden av vindkraft kommer dessutom att öka risken för prisdippar och negativa priser kommer att kunna bli en realitet under enskilda timmar.

Slutsatsen av detta är väl att långsiktiga beslut (som kraftbyggnation) inte bör grunda sig på fakta(priser) som påverkats av kortsiktiga extremsituationer, vilket den gångna vintern är ett utmärkt exempel på.

Jens Nordberg

9 april 2010 av Handelsbloggen

Kommentarer

Inga kommentarer - Kommentera

Skriv en kommentar

Handelsbloggen

'I huvudet på en energihandlare'

Om cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på webbplatsen. Genom att fortsätta surfa vidare godkänner du att cookies används.Läs mer om cookies

Jag förstår!