2016 blev ett motsägelsefullt år i elcertifikatmarknaden

Det är den andra handelsveckan på det nya året och jag tänkte att vi kunde börja med att summera det föregående året som passerat. Det var 2016 som var det året när den kraftigt höjda kvotplikten började gälla. Detta innebar att elhandelsbolagen löpande är tvungna att köpa dramatiskt mera elcertifikat för sina elleveranser till konsumentkunderna. Redan förra årets elförbrukning under den högre kvotplikten skulle innebära att överskottet i elcertifikatmarknaden skulle minska betydligt. För många, även undertecknad, var tron att detta skulle innebära ett högre pris på elcertifikat. Mindre överskott till följd av att utbud- och efterfrågesituationen balanserats om skall enligt ekonomisk teori höja priserna. Ett varningens finger i sammanhanget har varit just det stora existerande överskottet och att dess blotta existens är prispressande trots att övriga fundamentala signaler pekar åt motsatta hållet.

Det finns andra faktorer som också påverkat prisbildningen och som gjort större avtryck än vi från början bedömde. Det är framförallt prissäkringsflödena på framtida elcertifikat. Med elpriserna på låga nivåer och elcertifikatpriser som faller så har det varit extra hård press på vindkraftsägarna att prissäkra sina framtida intäkter. Detta har lett till att det funnits stora volymer till försäljning långt ut på forwardkurvan för elcertifikat. Där ute finns inte samma motsvarighet på köpsidan då prissäkring av konsumtion i regel är fokuserad till ett och två år framåt. Denna obalans mellan starka köpintressen i spot, till följd av höjd kvotplikt, och starka säljintressen på kurvan, till följd av hedging, fick marknaden att under en period hamna i ”backwardation”. Det innebär att priset är högst närmast i tid och för att sedan falla desto längre ut på priskurvan man kommer.

En annan faktor som också påverkat prisbildningen har skett genom förväntningar på framtida ny produktion. När beslut togs om att höja kvotpliktskurvan så hade investeringsviljan avtagit kraftigt och nästan till och med avstannat. Det skapade förväntningar om låga produktionsvolymer av elcertifikat i framtiden. Under 2016 har detta sentiment ändrats på ett tydligt sätt och trots fortsatt låga elpriser och ett ännu lägre elcertifikatspris så tas det fler och fler investeringsbeslut. Det är ofta det går att ställa sig frågan, hänsyn tagen till priserna på elcertifikat och el, om dessa investeringar alls är lönsamma. En sak är säker och det är att för många aktörer där ute som investerar i nya kraftverk inte gör det för lönsamhetens skull. Bara ren goodwill kan vara tillräckligt för att ta ett investeringsbeslut. Även det faktum att Norge närmar sig med stormsteg slutet på sitt deltagande i elcertifikatmarknaden gör att på norska sidan gränsen är det att närmast beteckna en tjurrusning mot att bygga projekt för att få tilldelning av elcertifikat. Detta ökar givetvis marknadens förväntan om framtida utfärdande av elcertifikat och därför faller priserna.

Motsägelsen för 2016 är således att det var året då den dramatiskt högre kvotplikten kickade in. Men det var också året då priset på elcertifikat föll kraftigt och nu i början av 2017 så handlas elcertifikaten på 100-kronor sträcket.

Vår bedömning är att det kommer vara fortsatt stark efterfrågan på spothandeln, för 2017 är ett år som också kännetecknas av hög kvotplikt. Men inledningen på året har inte uppvisat någon starkare köpsida än så länge. Vi tror dock fortsatt på att detta kommer ha effekt och att det går att förvänta sig högre priser framöver. Det har visat sig med tydlighet att det är väldigt svårt att säga när och ännu svårare att säga vad nivån då bör vara.

10 januari 2017 av Martin Brink

Kommentarer

Inga kommentarer - Kommentera

Skriv en kommentar

Handelsbloggen

'I huvudet på en energihandlare'

Om cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på webbplatsen. Genom att fortsätta surfa vidare godkänner du att cookies används.Läs mer om cookies

Jag förstår!