Bekämpar fattigdomen i Göteborg

"Fattigdomen finns i Göteborg. Varje dag delar vi ut bröd till 100 personer utanför Johanneskyrkan och köerna växer. De människor vi möter har ingen egen röst, deras berättelser kommer inte fram och det är vår uppgift att hjälpa dem att höras", säger Lennart Forsberg, socialchef på Göteborgs Kyrkliga Stadsmission.

Lennart Forsberg besöker Göteborg Energi en tidig decembermorgon. Under en knapp timme berättar han med lugn och metodisk röst om fattigdomen i Göteborg och den verklighet som Göteborgs Kyrkliga Stadsmission möter. För oss som lyssnar är det omöjligt att inte bli berörda av berättelser om brödköer utanför Johanneskyrkan eller de nästan 700 barn i staden som tillsammans med sina familjer lever i akut hemlöshet och inte vet var de ska fira jul.

– Det handlar om vår självbild. Vi tror att fattigdomen utrotades någon gång på 1960-talet men det stämmer inte. I dag ser vi en stad som har dragits isär mer och mer. Ojämlikheten vad gäller ekonomi och hälsa är en av de största utmaningarna vi har i Göteborg liksom i andra stora svenska städer. Vi måste minska klyftorna och vi måste göra det tillsammans, säger Lennart Forsberg när vi slår oss ner för en pratstund efter hans engagerande föredrag.

Kan du beskriva hur fattigdomen i Göteborg ser ut?
– När man pratar om fattigdom tänker många på de tiggare som sitter utanför ICA men fattigdomen är bred och mångfacetterad. Den stora gruppen fattiga är göteborgare som på olika sätt hamnat i svårigheter. En stor grupp är barnfamiljer och ensamstående mammor. De har oftast försörjningsstöd men problemet är att det är så lågt. Tanken är att försörjningsstödet ska vara en övergångslösning men dessa familjer har haft stöd i 10 till 15 år. I praktiken innebär det att de inte har någon ekonomi över huvud taget. Maten tar slut varje månad och det finns inte utrymme att köpa kläder eller andra nödvändiga saker.

– De senaste fem åren har vi också sett en helt ny grupp som inte har någon inkomst alls växa fram. Dessa människor har fallit mellan stolarna i systemet och lever på ideella krafter. I dag går 25 procent av våra insatser till den här gruppen. Tröskeln att få hjälp har blivit allt högre och många klarar inte av att hantera den pappersexercis som finns och de regler för stöd som sätts upp. En annan stor grupp är de så kallade fattigpensionärerna där det är förknippat med mycket skam och skuld att inte klara sig själv. Vi har ett socialt skyddsnät i Sverige men det har blivit allt mer grovmaskigt.

"Glädjande nog tycker jag det har skett ett trendbrott vad gäller näringslivet."

Göteborgs Kyrkliga Stadsmission startades 1952. Då precis som nu bestod verksamheten i hög grad av att hjälpa till med människors basala behov av mat, kläder och någonstans att sova. I dag jobbar 60 personer och ett stort antal volontärer i verksamheten som finansieras med hjälp av gåvor från företag, organisationer och enskilda människor. Göteborg Energi är en av Stadsmissionens samarbets-partners och bidrar med el och värme till de öppna dagliga verksamheterna.

– Men självklart har vi också ett långsiktigt perspektiv. När människor har fått äta får de också frågan hur vi kan hjälpa dem att för-ändra sin situation och sitt liv. Vi hjälper till med till exempel myndighetskontakter och ekonomiska och juridiska frågor, säger Lennart Forsberg.

Du beskriver en stor utmaning – vad behöver göras för att situationen ska bli bättre?
– För det första så behövs det en nationell kartläggning över hur fattigdomen ser ut. Det saknas i dag. Vi samlar statistik och ger varje år ut en Fattigdomsrapport som beskriver verkligheten utifrån vår horisont men det räcker inte. Sedan handlar det om att hjälpas åt. Kommunen och politiken kan inte lösa allt. Näringslivet, civilsamhället, du och jag behöver också vara med. Glädjande nog tycker jag att det har skett ett trendbrott vad gäller näringslivet. I dag finns ett stort intresse bland företag att vara med och bidra till en positiv utveckling i vår stad. 

icon-closeicon-stopchevron-lefticon-magnifychevron-disc-rightmenuicon-magnify