11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning - analys av förgasningsråvara 

Traditionellt används bränslen för att producera värme och elektricitet. Det görs i anläggningar där bränslet förbränns varvid den frigjorda värmen hettar upp fjärrvärmevatten eller producerar ånga för elproduktion. Fögasning syftar till effektivare användning av bränslet. Fördelen är bl.a. att den primära produkten är en gas som kan användas på många olika sätt såsom att ersätta naturgas och bränsle för tunga fordon. Förgasning sker genom att bränslet hettas upp under begränsad syretillgång. Beroende på tillvägagångssättet omvandlas då bränslet till gas, tjära och koks.

Väldefinierade bränsleanalyser finns och används flitigt för förbränningsapplikationer. Eftersom syftet vid förbränning är att frigöra värme så är analyserna avsedda för det. Tyvärr ger de inte så mycket information lämplig för förgasning där man istället vill veta hur mycket gas som frigörs vid olika förutsättningar, och gasens sammansättning. Detta är av stor vikt för justering av förgasningsprocessen med hänsyn till det aktuella bränslet. Med en bränsleanalys anpassad för förgasning ökar möjligheten för en effektiv process, och flexibiliteten med avseende på bränsle. Det senare kan komma att visa sig viktigt när konkurrensen om biobränslen ökar.

Syftet med projektet är föreslå bränsleanalyser anpassade för förgasning. De föreslagna analyserna syftar till att bedöma bränslets beteende i förgasningsprocessen och därigenom möjliggöra val av lämpliga bränslen och processparametrar. På sikt kan de föreslagna analyserna bli standardmetoder för förgasningsändamål.

I projektet används fyra bränslen av väsentligt olika typ (t.ex. trä, bark, halm och avfall). Dessa analyseras med olika metoder. Exempelvis upphettas bränslet olika snabbt i syrefri miljö varvid gasmängd och sammansättning analyseras. Det görs även lakningsförsök och ytbestämning på den erhållna koksen. Resultaten från dessa analyser jämförs med förgasningsförsök i labreaktorskala och i stor skala. jämförelsen visar om analysmetoden kan säga något om förgasningsprocessen.

Projektet finansieras av Göteborg Energis forskningsstiftelse och genomförs av Kent Davidsson, Conny Haraldsson och Eskil Sahlin (SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut), Tobias Richards (Högskolan i Borås) och Henrik Thunman (Chalmers Tekniska Högskola).

Conny Haraldsson

Läs mer om projektet här.

Om cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på webbplatsen. Genom att fortsätta surfa vidare godkänner du att cookies används.Läs mer om cookies

Jag förstår!